1 / 21

Nackas väg mot kundval

Nackas väg mot kundval. Grundläggande värdering. Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga – samt för deras vilja att ta ansvar. Koppling finansiering – produktion.

thad
Télécharger la présentation

Nackas väg mot kundval

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Nackas väg mot kundval Uppdaterad 2003-01-24

  2. Grundläggande värdering Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga – samt för deras vilja att ta ansvar Uppdaterad 2003-01-24

  3. Koppling finansiering – produktion I mitten av 70-talet utmanade föräldra- kooperativen den etablerade kopplingen finansiering – produktion inom kommunerna Uppdaterad 2003-01-24

  4. Finansiering – produktion Kommunalt Privat A C Finansiering B D Produktion Den etablerade, ”självklara” kombinationen A-B kom på 70–talet att utmanas av föräldrakooperativen, som ville se kombinationen A–C. Uppdaterad 2003-01-24

  5. Den s.k. Uppsalamodellen (familjedaghem), ”trefamiljssystem” m.m. släpptes fram under 70- och 80-talet. 70- och 80-talet Uppdaterad 2003-01-24

  6. Pysslingen Förskolor AB 1985-86 • Nacka hade 110 st. barnstugor – kommunala eller kooperativa (förutom familjedaghem m.m.) • Pysslingen ville bl.a. ha bättre utbildad och mer sammansvetsad personal • Intressant att öka mångfalden och låta en helt ny modell berika verksamheten • ”Att låta barnstuga 111 och 112 drivas efter nya idéer kunde väl inte vara farligt” Uppdaterad 2003-01-24

  7. Fotvårdscheckar 1 september 1985 • Bytte service producerad i egen regi, där den enskilde anvisades till en kommunal fotvårdare, mot checkar att användas fritt hos vilken fotvårdare som helst • Lika mycket service till den enskilde – och valfri • Egenavgiften ungefär lika, men skattebetalarnas kostnad halverad • Egna verksamheten upphörde – 3 av 9 startade eget Uppdaterad 2003-01-24

  8. ”Inre förnyelse” 1989 • Målstyrning (mål, ekonomiska ramar, decentralisering) • Politiker- resp. tjänstemannauppdragen tydliggjordes • Internpriser och internhyror (”ingenting är gratis”) • Kundorientering (kund- och medborgarundersökningar) • Öppenhet för mångfald och profilering • Lednings- resp. servicefunktioner separerades • Ledarutveckling Uppdaterad 2003-01-24

  9. ”Statliga maktutredningen” • Gjordes bl.a. efter norsk förebild • Pekade på att medborgarna i Sverige uppfattade sig sakna möjlighet att påverka den offentliga servicen typ barnomsorg, skola och äldreomsorg • I Nacka tog vi intryck av medborgarnas kritik av hur svårt det var att påverka servicen • Varför uteblev den svenska debatten? Uppdaterad 2003-01-24

  10. Check-/pengsystem Principbeslut september 1991 att införa check-/pengsystem inom skola, barnomsorg och äldreomsorg. Uppdaterad 2003-01-24

  11. Kommunens uppgifter Myndighetsutövning Gemensam service Individuelltriktad service Myndighetsutövning och gemensam sevice, utgör idag en mindre del av kommunernas finansieringsansvar resp. verksamhetsansvar, men har i stor utsträckning påverkat inre kultur och förhållningssätt inom den individuellt riktade servicen. Uppdaterad 2003-01-24

  12. Hemtjänstcheckar 1 april 1992 • Hela kostnaden för utförd service i checkbeloppet • I början endast check om man ville välja extern anordnare • Enkla och tydliga auktorisationsregler/-process • 15 nya anordnare under första året, därefter ca 20 • Idag är checken differentierad, (service – omvårdnad, vanlig tid” – kväll/helg) Uppdaterad 2003-01-24

  13. Skolpeng läsåret 1992/93 • Skolvalskatalog ute till alla familjer våren 1992 • Grundprincip ”alla måste ta ställning och välja skola” • Lika peng till kommunal skola respektive friskola (”alla elever är lika mycket värda”) • Inga friskolor i Nacka 1992 (första kom 1993/94) • Förstahandsvalen (grundskolan) nästan alltid tillgodosedda • Fokus på kvalitet och förväntningar hos elev/förälder Uppdaterad 2003-01-24

  14. Barnomsorgschecken 1994 • Hela kostnaden för utförd service i checkbeloppet • Familjen köper en check av kommunen och avtalar om verksamheten/”tjänsten” med valfri anordnare • Kopplades till tidsdifferentierad taxa respektive check • Taxan, och därmed subventionen, lika andel av checkvärdet (som beror av antal timmar) oavsett antal timmar barnomsorg per vecka (i princip 30–70 tim) • Från ”utbudsbegränsning” till ”efterfrågestyrning” • Köerna försvann ”kommunala familjestödet rättvist” Uppdaterad 2003-01-24

  15. Barnomsorgschecken – 2003 • Ca 50 % kommunalt driven verksamhet • Från 2002, när maxtaxa infördes, tvingades kommunen ändra i systemet, men grunddragen behölls. Nu tre nivåer på omsorgstid, checkvärden och taxor(1/2, 3/4, 1/1) Uppdaterad 2003-01-24

  16. Arbetssätt och organisation i förändring 1997 • Tydliggjord åtskillnad av finansiering & myndighetsfunktion från verksamhet/produktion • Nämnder och verksamheter är inte speglingar av varandra • Nämndstödet utvecklas • Platt organisation – två chefsnivåer • Tydligt verksamhetsansvar på resultat-enhetsnivå – ”förbehållslistan” Uppdaterad 2003-01-24

  17. Ledsagning och avlösning 1998 Samordning med systemet för hemtjänstcheck Uppdaterad 2003-01-24

  18. Särskilt boende ålderdomshem/ sjukhem 2001 • Vårdbehovsgraderat (3–24 vårdbehovspoäng) • Successivt införande under ett par år genom att alla nya boende med biståndsbedömning från 1 januari 2001 väljer och anordnaren ersätts med checkarna • 8 ekonomiska nivåer • Arbete i länet (KSL) att finna överens-kommelse om fortsatt betalningsansvar vid val över kommungräns. En majoritet av kommunerna har slutit avtal 2003 Uppdaterad 2003-01-24

  19. Dramatiskt minskade ekonomiska resurser under 90-talet • Lägre inkomster och ökade kostnader för kommunerna(samhällsekonomi, demografi, huvudmannaskap, förändringar) • Stor minskning av statsbidraget 1993 – allt i en ”tom” påse • Robin Hood- och Pomperipossaskatt 1996 • 1992–96 försvann realt var fjärde intäktskrona/invånare • Under 10 år 1989–98 ”rationaliseringskrav” på 34 % • Av kommunalskatt 18,56 + statsbidrag har vi 2003 bara kvar 15,97 och inga statsbidrag Uppdaterad 2003-01-24

  20. Successiv utbyggnad av kundvalet • Fotvårdscheck 1985 • Internpriser och internhyror 1989 • Hemtjänstcheck 1992 • Skolpeng 1992 • Barnomsorgscheck 1994 • Ledsagning/avlastning 1998 • Särskilt boende för äldre 2001 • Vuxenutbildning 2005 • Individ och familjeomsorg 2005Familjerådgivning 2005 Missbruk, arbetsmarknadsinsatser 2006 Daglig verksamhet för personer över 65 år 2007 Familjebehandling 2007 Uppdaterad 2003-01-24

  21. Demokrati Effektivitet Demokrati Effektivitet Vår strävan Uppdaterad 2003-01-24

More Related