180 likes | 336 Vues
"Sl?a n?tl?sare ger tidningarna tuffa ?r", Mattias Hess?rus i SvD. "Programledare p? TV4 blottade sig", "Roger hittade den r?tta - 50 g?nger per ?r", "Stinkande h?l slukade hus". Tre Expressenl?psedlar? Nej, rubrikerna ?r h?mtade fr?n listan ?ver de mest l?sta artiklarna p? svd.se ?r 2007, en lista
E N D
1. Nya medier, smre journalistik? Tobias Olsson
Medie- och kommunikationsvetenskap, Lunds och Vxj universitet
2. Sla ntlsare ger tidningarna tuffa r, Mattias Hessrus i SvD Programledare p TV4 blottade sig, Roger hittade den rtta - 50 gnger per r, Stinkande hl slukade hus. Tre Expressenlpsedlar? Nej, rubrikerna r hmtade frn listan ver de mest lsta artiklarna p svd.se r 2007, en lista med artiklar genomgende av kvllstidningskaraktr - ett tydligt tecken p en tidningsbransch i frndring och en morgontidning som frsker hantera en bister ekonomisk verklighet.
3. Sla ntlsare ger tidningarna tuffa r Det frefaller som om SvD i en tid av kad konkurrens anser sig tvingad att ta till ngot vi kan kalla fr klickjournalistik - internetlderns motsvarighet till lsnummerfrsljning med braskande rubriker.
4. Sla ntlsare ger tidningarna tuffa r Fr morgontidningarna har omstllningen varit strre n fr kvllstidningarna. Den svenska morgontidningen har byggt p att slja en helhet till sina trogna prenumeranter vrlden i sammanfattning till morgonkaffet. Men den typ av journalistik som har knnetecknat morgontidningen, frdjupning av nyhetsfldet, tolkning av samtiden och mnesbredd, fungerar inte lika vl p ntet. Och sklet r vrt ntbeteende.
5. Sla ntlsare ger tidningarna tuffa r Men om vi inte sker oss till nttidningarna fr att lsa artiklar, varfr intresserar vi oss d fr dem? Ja, ska man tro listan som svd.se sammanstllt frefaller det som om vi sker avkoppling och frstrelse snarare n information. Ngot personligt kittlande, en lustig anekdot, en dos skvaller - vi "sltittar" p internet p samma stt som vi "sltittar" p tv. Och det r dliga nyheter fr kvalitetsjournalistiken.
6. Sla ntlsare ger tidningarna tuffa r Men framtiden fr journalistiken finns trots det p ntet och den morgontidning som vi i skolan lrde oss att vi skulle lsa fr att kunna orientera oss i samhllet har drfr tuffa r framfr sig. Det skulle vara en tragedi fr oss medborgare om kvalitetspressen till slut vergav ambitionen att informera, tolka och frdjupa till frmn fr en kostnadseffektiv journalistik vars enda syfte r frstrelse.
7. Sla ntlsare ger tidningarna tuffa r S kanske har det blivit dags att, p samma stt som nr vi vljer att handla ekologiskt eller rttvisemrkt, ocks reflektera ver vr mediekonsumtion - att mediekonsumera ansvarsfullt. Rddningen fr kvalitetsjournalistiken behver inte vara lngre bort n ett musklick.
8. En problematisk analys av tminstone fyra olika skl:
Vrt ntbeteende r mer komplext n vad analysen freslr
Den ekar argument vilka r svl beprvade som utfrligt kritiserade
Skyller p lsarna
och gr journalistiken till ett hjlplst offer
9. Vrt ntbeteende r mer komplext Ntet innebr inte antingen frflackning eller frdjupning, utan nstan alltid bde och
den litteraturintresserade ntlsaren
fotbollsfanatikern p ntet
ntet, argumentsamlarens bste vn
10. Vrt ntbeteende r mer komplext Analysen ser bara en ntanvndare medan data frn studier ger en helt annan bild det finns mnga olika anvndare
Ex. Datorn anvnder jag enbart till att leta upp och hmta hem musik
Ex. Hyperaktiva internetanvndare
11. Ekar argument vilka r svl beprvade som utfrligt kritiserade Nya medier gder bde utopier och dystopier, som bygger p samma felslut
Radions genombrott
ett medium fr massamhllet.
ett medium fr en vitalare demokrati
12. Ekar argument vilka r svl beprvade som utfrligt kritiserade Televisionen
skapar en global by
underhller oss till dds
Internet
ger vingar r mnniskans frmga
lter oss betala fr att vi ska kunna mtas igen
13. Ekar argument vilka r svl beprvade som utfrligt kritiserade Utopierna som dystopierna delar samma problematiska grundantagande att det gr att utlsa nya mediers betydelse ur deras form
Internet, ena sidan ntverksteknik och teknik fr deltagardemokrati, andra sidan vervakningsteknik och utrymme fr ljusskygg verksamhet
14. Ekar argument vilka r svl beprvade som utfrligt kritiserade P nyhetsomrdet:
Den svenska radions genombrott och tidningarnas nyhetsmonopol
Frn TT till Ekot
15. Skyller p lsarna Vra klickningar skapar problemet
Argumentet har anor: Lter man kreti och pleti bestmma blir det problem klassiskt devis hos motstndarna till allmn rstrtt
Beslktat med 1920-talets rdsla fr massan
16. Skyller p lsarna Tre frgor:
Vem erbjuder klickningarna? Det gr knappast lsarna sjlva, utan de organiserade producenterna av innehll.
2) Varfr erbjuds klickningarna? De organiserade producenterna av innehll gr aktiva val.
3) Varfr mter man klickningarna och presenterar dem fr lsarna? Det r den logik enligt vilken de organiserade producenterna verkar, mtandet sker inte p lsarnas initiativ.
17. och gr journalistiken till ett hjlplst offer Blir ett offer i den nya mediemiljn: De nya medierna har skapat frutsttningar som journalistiken inte kan hantera
Blir ett offer fr publikens nyckfulla preferenser: De preferenser som publiken utvecklar i den nya mediemiljn omjliggr journalistik
Blir ett offer fr sin egen, konservativa hllning: Bra journalistik r omjligt p ntet
18. och gr journalistiken till ett hjlplst offer Detta perspektiv
..gr abstrakta, oberoende krafter av vad som r mnskliga agenters val
fder likgiltighet bland journalister: Det r ingen id att gra ngot.
Och det r i detta det egentliga hotet mot journalistiken ligger:
19. Att journalistiken avsger sig sitt professionella ansvar fr utvecklingen
Till skillnad frn vissa andra bedmare vgrar jag att tro, att det inte skulle finnas utrymme fr seris, kunnig och intressant journalistik ocks i interneteran.