Informationskompetens i nationella strategier i Norden -

1. Informationskompetens i nationella strategier i Norden- - Presentation vid ’Nordisk sommarskola för informationskompetens’

2. Inledning Artikel i ’DF-revy’ (årg.28, nr.3, 2005, s.14-16) ’Informationskompetence i politisk planlægning i Norden’ • temadag på Det kgl. Biblioteket i november 2004 • erfarenheter från Roskilde UB (se också: http://www.rub.ruc.dk/ikt/) • korrespondens med Christina Tovote, Martin Fagerli och Anne Lehto; • ik-status i Island inte med – isländska kolleger? Ytlig sammanställning, kort jämförelse… • Norge: Kvalitetsreformen + Bibliotekutvalget u. UHR • Sverige: Högskolelagen + Högskoleverkets rapport om Kvalitetsutveckling och kvalitetsmodeller för högskolans bibliotek – Februari 2002. • Finland: Education and research 2004-2008 + Studieplan förinformationskompetens • Danmark: Universitetsloven + bem. till Lovforslaget + ”Viden til tiden”

3. ik prioriteras inte tillsträckligt, därför att • lärandemiljön känner sig osäkra… - ställer inte krav • studenterna/forskarna har (ännu) inte ätit av ’kundskapens träd’ – de vet inte, vilke rikedomar det finns • ik inte med i studieplan -> inte tid till ekstrakurrikulära aktiviteter • bibliotekens undervisningserbjudanden ringaktas- lärarnas kvalité (ingen pedagogisk utbildning, dålig kännedom till studenternas kunnskapskapsnivå, vardag, språk…) - dåliga undervisningsfaciliteter - dålig planering etc • ekonomiska skäl:det finns inte ekonomiska möjligheter i universitetens budget…

4. Det hämnar sig, ty… • Informationskompetente är personer, som har lärt, hur man lär sig (ALA) • bibliotekens arbetsbörda växer, då användarna inte kan själv • lärarna (på universitetet) skall lägga orimligt mycket tid på informationsförsörjningen (mycket tid og kanske ändå med dåligt resultat, då lärarna inte heller är informationskompetenta)

5. IK främjandet lokala förhandlingar • lokala studieplaner – med ik • lokal läsplan: krav om en redo- görelse om informationssökningen • utvärdering av informationssök- ningen (en bibliotekarie som censor?) lokalt pr-arbete • affischer • webb-annoncering • kompendier på nätet • muntlig reklam på lärosätet • rolig/spännande undervisning

6. Därför politisk • MEN: det enda som verklingen hjälper, är regler, krav, studieordningar, eksamen, politiska åtgärder, lagstiftning… - og det är inte ödeläggande för motiva-tionen eller förstörande för ideologin om studiefriheten! • lagstiftning är dessutan både ett ändamål och ett redskap til större uppmärksamhet om ik till glädje och nytta för alla parter.

7. Finns den - lagstiftningen? Finland - Education and research 2004-2008www.minedu.fi/julkaisut/koulutus/2004/opm08/opm08.pdf "Libraries will contribute to the development of teaching and study methods and on their part ensure that university and polytechnic graduates have good information literacy” (s.54) - Studieplan för informationskompetenswww.helsinki.fi/infolukutaito/svenska/index.htm Målet med projektet är att skapa en gemensam verksamhetsmodell för universitetsbiblioteken. De förändringar i undervisningsplanerna som Bologna-processen förutsätter och som träder i kraft år 2005 samt kärnämnesanalysen som föregår förändringarna erbjuder möjlighet att tätare och på ett mer koordinerat sätt koppla ihop informationskompetens med substansundervisning

8. Finns den – lagstiftningen? Sverige - Högskolelagen, kap.1 9 §. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att […] - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaperäven med personer utan specialkunskaper inom området. - Högskoleverket: Kvalitetsutveckling och kvalitetsmodeller för högskolans bibliotek. 2002. – www.kb.se/bibsam/statistik/dokumentation/gg_rapport.pdf t.ex. s.27.: ”Biblioteket har fått en ny och bredare roll i att generellt lära och stödja studenterna i att söka, värdera och välja information. Biblioteken har utvecklats mot att bli utbildningsinstitutioner och lärande miljöer.” - SUHF: Vägar förkunskap – behov av en gemensam strategisk nyorientering för högskolornaoch deras bibliotek. 2003. -http://www.medfak.lu.se/pdf/personalpdf/Biblioteksrapport.pdf t.ex (från sammanfattningen): ”De väsentligaste rekommendationerna till SUHF är:[…] 2. Att fästa medlemmernas uppmärksamhet på behovet av att på varje högskola ta fram en strategi och ett åtgärdsprogram för, hur högskolelagens mål, att varje student som lämnar högskolan, skall behärska förmågan ”att söka och värdera kunskap på vetenskap- ligt nivå” och vara i stånd att följa kunskapsutvecklingen” skall uppnås.”

9. Finns den - lagstiftningen – Norge - Kvalitetsreformenhttp://odin.dep.no/ufd/norsk/utdanning/hogreutdanning/kvalitetsreformen/045061-990011/indexdok000-b-n-a.html) - Resultat av kartleggingenav universitets- og høgskolebibliotekenes rolle i forbindelse med implementering av kvalitetsreformen / Bibliotekutvalget under Universitets- og Høgskolerådet (UHR) - 2004. (http://www.uhr.no/utvalg/bibliotek/Notatkvalitetsreformen2004.htm) ”Universitets- og høgskolebibliotekene skal som et ledd i studentenes læringsprosess være en veiviser i informasjonsflommen og bidra til at studenten får god informasjonskompetanse, eller økt evne til å finne og sile ut relevant informasjon som det heter i Kvalitetsreformen” - Innstilling fra kirke-, utdannings- og forskningskomiteen om kultur for læring (S. 268, 2003-2004) (http://www.stortinget.no/inns/2003/pdf/inns-200304-268.pdf) ”Komiteen finner det naturlig å videreutvikle skolebibliotekene slik at de gjøres til en sentral læringsarena i arbeidet med å utvikle læringsstrategier, informasjonskompetanse og digital kompetanse. Dette må gjenspeiles i læreplaner, kompetanseutviklingsprogram og skolenes planer og prioriteringer.”

10. Finns den – lagstiftningen? Danmark - Universitetsloven(Lov nr.403 af 28/5/2003)– intet om ik (ELLER om bibliotek – ELLER om informationssökning i det hela taget) - i Bemærkningerne till lovforslaget (propositionen) nämns biblioteken – kort: “Som et centralt redskab i styrkelsen af videnformidling og videnudveksling og som led i undervisning og forskning medtænker universitetet biblioteks- og museumsfunktioner m.v. i sin samlede virksomhed. For de universiteter, der ikke har eget forskningsbibliotek, sker dette i et samarbejde med de biblioteker, der varetager biblioteksopgaven.” (§ 2 stk.3) • Viden til tiden– strategisk perspektiv for danske universitetsbiblio-teker / Rektorkollegiets biblioteksudvalg. – 2003 (http://www.rks.dk/sider/publikationer/danske/videntiltiden.pdf) • ”Som et supplement til denne udvikling [att ställa resurser till förfogande] kan biblioteksområdet udvikle elektronisk baserede moduler til vejledning og undervisning af de studerende i informationssøgning”

11. Samarbete/integration • Närt samarbete mellan informationsspecialister och (universitets-)undervisare lika nödvändigt som det är problematiskt. - Kvalitetsutvecklingsrapport (S): Den utbildning som tar sikte på informationskompetens måste vara direkt knuten till den konkreta undervisningen, till ämnets innehåll, vetenskapliga metoder och problem, och utgå från användarnas situation. Den kräver att bibliotekets medarbetare nära samverkar med sine kollegor, lärarna på institutioner och utbildningsprogram (s.29) - - vilket i praktiken kan vara (är) problematisk: bibliotekarien ses inte som en kollega i läringsprocessen, men mera som en ekstern ekspert... • Kvalitetsreformen (N) –> + till bibliotekens position, dock saknas formellasamarbetsorgan: ”samtidig som uh-bibliotekene opplever en styrking av egen posisjon innad ved lærestedet, melder mange om svak integrering i den faglige virksomheten ved institusjonen” (i Konklusionen til ’Resultat av kartleggingen…’)

12. Samarbete – integration – 2 • I ’Studieplan för informationskompetens’ (Fi) opererar man med 3 nivåer av ik: 1) nya studerande, 2) kandidatstuderande och 3) magisteravhandar - 2. och 3. nivån - samarbete mellan biblioteket och lärandemiljön essentielt Erfarenheter om detta samarbete? Resultat? • Rektorkollegiets rapport ’Viden til tiden’ (DK) – bibliotekarier - assistenter i informationsserviceuppgifter. De skulle kunna ”berige med informationsassistance til et spektrum af aktiviteter, som foregår på institutterne, f.eks web-sider af enhver art.” • Konference i november 2004 (DK) – om samarbejdsprojekt för ik (best practices) * KB-KU: http://www.hum.ku.dk/studiereform/Publikationer,%20inspirations- skrifter%20og%20ar-bejdspapirer.html * SDUB-SDU (Inst/Filosofi og Religionstudier) - http://www.unev.dk/default.aspx?page=122 * CVU-Midt-vest - Viborg seminariebibl.:http://www.viborg-seminariet.dk/studiezonen * artikel från DF-revy - kopi

13. Tack för uppmärksamheten… Varför kan det löna sig att läsa dikter? Varför kan det löna sig att bli informations-kompetent?