Djur och människor

1. Djur och människor

2. För att en djurpopulation ska anses domesticerad krävs för djuren flera generationers samlevnad med människan. Alla djur som lever tillsammans med människan betecknas dock inte som domesticerade, generellt skiljer man mellan tämjd och domesticerad. För beteckningen domesticerad krävs generellt en mänsklig kontroll av och påverkan på djuren och djurarterna genom att bland annat i någon utsträckning styra selektionsprocessen. Domesticering från ”vilda djur” till ”husdjur”

3. Selektiv avel!

4. “The essence of domestication is the capture and taming by man of animals of a species with particular behavioural characteristics, their removal from their natural living area and breeding community, and their maintenance under controlled breeding conditions for mutual benefits.” (Bökönyi 1989:22). Bökönyis definition:

5. “…one that has been bred in captivity, for purposes of subsistence or profit, in a human community that maintains complete mastery over its breeding, organization of territory, and food supply.” (Clutton-Brock 1994:26). Clutton-Brocks definition av ett domesticerat djur:

6. Under domesticieringen ändrar sig djurens status från att vara naturliga varelser till att bli En egendom, en ting De blir inlämnade i den mänskliga gruppens social-ekonomiska organisation Kan ägas, säljas, ärvas Människan måste överkomma djurets egen vilja genom dominering och kontroll

7. Flera forskare tänker sig förhållandet mellan människa och husdjur som ett slags ömsesidig relation. I utbyte mot djurens olika typer av nytta för människan, förmodas människan försäkra djurens närings- och vätskebehov samt skydda dem mot yttre hot. Så vem är slav av vem?

8. För människan innebär bruket att hålla betesdjur i sin närhet bland annat en ökad kontroll över djuren vilket t.ex. gör att man slipper spåra upp och jaga sitt byte. Djuren bidrar vidare till att hålla markerna kring boplatserna öppna och att tillföra näring till åkrar.

9. De flesta av husdjursarterna (t.ex. hund, nötkreatur, får, getter, häst, hönor, gäss) har ett beteende och en livsform som gör ett liv tillsammans med människan möjligt. Vid inledningen av domesticeringsprocessen var de aktuella djuren, precis som människan, sociala varelser. Att djurartens sociala organisation liknar människans underlättar samlevnaden eftersom båda parter kan lära sig att acceptera en expansion av den sociala gruppen till att även omfatta andra arter.

10. Sociala djur accepterar att bli inordnad i en social hierarki och därför också att präglas av och underordna sig människan. • Att människan kan leva i nära förhållande till andra djur beror, enligt Clutton-Brock, på hennes förmåga att kommunicera på en mellanartslig nivå. • Att djuren också har förmågan att tolka människans signaler möjliggör samlevnaden.

11. Den första var hunden Den mest socialiserade av alla . . . Jakten

12. Annars började det i Mellanösten för ca 9-10000 år sedan som ett komplement till jordbruk baserat på växtodling

13. De första var får och getter

14. Renskötseln uppstod ur jakten

15. En lantras är enkelt uttryckt en husdjursras av äldre typ. Lantras - begreppet är dock inte helt självklart och ingen beskrivning stämmer till hundra procent på alla de raser vi kallar för lantraser. Vad är en lantras?

16. Den definition som bäst reder ut lantrasbegreppet och i dag är allmänt accepterat inom lantraskretsar skrevs av Håkan Hallander och lyder som följer: • ”En lantras kan definieras som en population som levt tillräckligt länge i ett område för att ha hunnit anpassa sig till områdets olika förhållanden. Detta beroende av och anpassning till hemområdet, ’torvan’, är lantrasens främsta egenskap.” Hallander 1998.

17. En vattenbuffel i indiska Himalaya – också en lantras

18. Man flyttar cyklisk med djuren mellan lågland och högland under ett år använder olika ekosystem olika altituder (berg eller fjäll) under olika säsonger två huvudflyttningar om året vinter och sommarbeten Vertikal pastoralism (transhumance)

19. Pastoralism/boskapsskötsel • Försörjningssätt baserat på boskapsskötsel dvs. domesticerade djur • där man använder naturliga beten och lever på produkterna från djuren - mjölk, ost, kött, blod, skinn etc. båda för egen försörjning och som bytesprodukt. • Ofta i kombination med nomadism (flyttningar mellan betesmarker).

20. Specialiserat Pastoral nomadism • 1.djurskötsel är den viktigaste ekonomiska aktiviteten • 2.extensiv använder stora områden • 3. djuren passas eller vaktas under hela året • 4. Man flyttar periodvis • 5. majoriteten av befolkningen är involverade i aktiviteten

21. Van Gujjar pastoralisteri Indiska delen av Himalaya

23. Specialiserade Pastoralister a.djurskötsel är den viktigaste ekonomiska aktiviteten b.extensiv - använder stora områden c. djuren passas eller vaktas under hela året d. man flyttar periodvis e. majoriteten av befolkningen är involverade i aktiviteten Van Gujarer

24. Social organisation hos pastoralister Enheten är familjen/hushållet Dera (lägret) inom familjen fördelas arbetet djuren ägs av familjen ofta av individuella familjemedlemmar

25. Pastoralister är avhängiga av det omgivande storsamhället för att få de produkter som de inte själva producerer Gujarerna producerar: mjölk, mjölkprodukter Köper eller byter till sig till vegetabilier och allt annat som de behöver