1 / 36

Hur funkar grisen?

Hur funkar grisen?. Namn Efternamn Datum och ort. Föreläsningsrubrik / tema. Föreläsningsrubrik / tema. ERFA/Hur funkar grisen. Innehåll. Allmänt om grisen Beteende Flytt och lastning Bobygge Den första tiden Digivning Produktion av mjölk Avvänjning Mag-tarmkanal Reproduktion

wilmer
Télécharger la présentation

Hur funkar grisen?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Hur funkar grisen? Namn Efternamn Datum och ort Föreläsningsrubrik / tema Föreläsningsrubrik / tema ERFA/Hur funkar grisen

  2. Innehåll Allmänt om grisen Beteende Flytt och lastning Bobygge Den första tiden Digivning Produktion av mjölk Avvänjning Mag-tarmkanal Reproduktion Vad händer när i brunsten? Fosterutveckling Föreläsningsrubrik / tema ERFA / Hur funkar grisen

  3. Allmänt om grisen • Enkelmagat djur, precis som människan. • Uppfattar troligen ljud på samma sätt som oss. • De har ett synfält på 310°. • Uppfattar doft från stressade djur och människor. • Kan identifiera andra grisar med hjälp av lukten. • Utvecklat smaksinne. • Socialt djur, ett naturligt flockdjur. • Nyfikna och försiktiga

  4. Allmänt om grisen forts. • Enda däggdjur som föder stora välutvecklade kullar. • Det enda hovdjuret som bygger bo (Källor: Djurens beteende Per Jensen; http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/semin_husdj_hygien/SAH23/SAH23.HTM

  5. Beteende • Kännedom om beteende • Kan utnyttjas för lättare skötsel och bättre förstående om varför ett beteende utförs. • Försiktiga • Låt grisen vänja sig vid främmande miljö innan grisen hanteras eller flyttas.

  6. Flytt och lastning • Vid flytt och lastning • Flytta grisar i små grupper, gärna med grisar de ”känner”. • En gris som ska flyttas kan ”frysa fast”, försöka fly och är därmed svårare att hantera. • Skapa en ”tråkig” drivgång med bra ljus hela vägen. Undvik skuggor eller ljuskontraster som kan skapas genom ribbor och undvik starkt bländade ljus. • Behåll lugnet som djurskötare.

  7. Bobygge • Ett grundläggande behov för högdräktiga suggor. • Ca 1 dag innan grisning avlägsnar sig den vilda suggan från flocken för att söka sig ett skyddat bo. • Suggan bygger en bädd som hon sedan bäddar ner sig i. Då är det oftast mellan 2 till 5 timmar kvar till grisning.

  8. Bobygge • Bobyggarbeteende finns kvar hos våra tamgrisar • Suggan bär omkring på halm för att bädda i ordning i sitt ”bo” • Saknar suggan halm utför hon ändå bobyggarbeteendet. Trots avsaknad av material. • Får inte suggan utlopp för bobyggarbehovet kan det leda till problem vid grisning och digivning. • Suggan blir stressad och mjölknedsläppet blir hämmat • Bobyggarbeteende börjar tidigare och sker i större utsträckning grisningshydda jämfört med grisningsbox. • Snabbare grisning och färre antal dödfödda i hydda. Källa: Grisar i ekologisk produktion, Anna Wallenbeck

  9. Den första tiden • Grisen slickar inte sina ungar • Jämför: Kon som slickar kalven torr och skapar en stark relation mellan mor - avkomma redan från födseln. • Detta utnyttjar vi vid kullutjämning • Görs detta de första dagarna har suggan inga band till kultingarna och accepterar de ditflyttade som sina egna.

  10. Digivning • Mjölkens sammansättning (protein, fett och laktos) speglar ungens levnadssätt och tillväxthastighet. • Kon gömmer kalven. • Färre di-tillfällen. • Fölet följer hästen. • Diar ”hela tiden”. • Grisen • Små vid födsel, hög tillväxthastighet (Källa. Små djur och stora. Göran Björnhag)

  11. Digivning • Protein används i första hand till tillväxt • Kultingen växer väldigt mycket under de första levnadsveckorna jämfört med kalven och fölet. Därför mer % protein i suggans mjölk. • Suggan ser alltid till att upprätta hålla proteinhalten i mjölken. • Vid underutfodring av protein tar suggan av sitt egna muskelprotein. • Vid överutfodring av protein försvinner överskottet ut med träcken. • Energi i mjölk producerar suggan i form av laktos och fett. (Källa. Små djur och stora. Göran Björnhag)

  12. Digivning Variation i mjölkens innehåll av laktos, protein och fett mellan olika laktionsveckor. Källa: Elsey F W H, 1970 i Mcdonald et al, 2002; Hur mycket mjölk och total mängd laktos, fett och protein producerar en sugga under en laktation.

  13. Produktion av mjölk • Det går åt ca 6,1-6,7 MJ OE för att producera ett kg mjölk som innehåller 4,8 MJ/kg. • Jämf. med kon 5 MJ OE för att producera ett kg mjölk. • Varför? • Suggans mjölk innehåller mer protein och fett än kons mjölk. Källa: Maria Neil

  14. Stimulering av mjölkproduktion • Hormonet prolaktin utsöndras från hjärnan strax före grisning. Råmjölken har redan producerats och finns i juvret vid grisning. • Prolaktinet stimulerar juvercellerna att producera mjölk. • Tömning av juvret och di gör att mer prolaktin utsöndras = ökad mjölkproduktion • Mindre di ger en minskad mängd prolaktin = minskad mängd mjölk. Detta sker i samband med avvänjning.

  15. Avvänjning • Avvänjning • Naturligt ca 17 veckor men stor variation (13-25 veckor). • Hullstatus och storlek på kull påverkar den naturliga avvänjningsprocessen. • Liten kull, gott hull, längre avvänjningsprocess • Stor kull, dåligt hull, kortare avvänjningsprocess Källor: Djurens beteende Per Jensen; Grisar för ekologisk produktion, Anna Wallenbeck

  16. Avvänjning • Antalet spenar som dias och längden på di-perioden påverkar suggans brunst. • Diandet gör att hjärnan inte producerar det hormon som stimulerar brunstcykeln att starta. • Har suggan möjlighet att ”komma undan” från sina kultingar under diperioden kan brunstcykeln starta och suggan visar brunst.

  17. Mag-tarmkanalen • Mun, foderstrupe, magsäck, tunntarm, tjocktarm(grovtarm) och ändtarm. • Två sorters sönderdelning av foder • Grov mekanisk sönderdelning • Tänderna • Biologisk sönderdelning • Enzymer & bakterier

  18. Bild: LeifGöransson

  19. Mag-tarmkanal • I munnen tuggas fodret och blandas med saliv. I saliven finns bl.a. amylas som är ett enzym som bryter ner stärkelsen i fodret. • I magsäcken producerar vissa celler saltsyra, vilket sänker pH. Andra celler producerar ett enzym, Pepsin, som spjälkar protein. Pepsin fungerar endast vid lågt pH. • När fodret kommer ut till tunntarmen höjs pH med hjälp av bukspott och galla. I bukspottet finns enzymer som bryter ner kolhydrater, fetter och protein. • Trypsin, som ingår i bukspottet, bryter ner protein istället för Pepsin som inte fungerar då pH höjts.

  20. Mag-tarmkanal 4. Det största näringsupptaget sker i tunntarmen. Tunntarmens yta är veckad för att optimera upptagningsytan. Tarmens yta täcks av en slemhinna. Denna slemhinna kan påverkas av stress eller infektioner och det ger en negativ effekt på näringsupptag och tillväxt. 5. Fodret kommer sedan till grov- och blindtarmen. Där sker nedbrytning av de svårsmälta kolhydraterna (cellulosa och lignin). Nedbrytningen sker m.h.a. bakterier. I grovtarmen sker det största vattenupptaget. Lider grisen av diarré är vattenupptagningsförmågan störd.

  21. Mag-tarmkanal • Den diande grisen • Helt anpassat för mjölk • Enzymer i magsäcken spjälkar mjölken och sänker pH och därmed dödar ev. bakterier • Avvänjningsgrisen • Måste förändra tarmfloran och tarmslemhinnan • Förändringen kan påverkas negativ av stress och substanser i fodret. • Störningar kan ge större utrymme för diarréframkallande bakterier

  22. Mag-tarmkanal • Den växande grisen • Saltsyra ersätter mjölksyra som pH-sänkare i magsäcken. • Fibrer som inte grisen själv kan spjälka, spjälkas av bakterier • Suggan • Är densamma som hos den växande grisen. • Utnyttjar dock mer energi från fibrer än den växande grisen. • Moderna energivärderingssystem tar hänsyn till detta och ger olika energivärden för suggor och växande grisar

  23. Reproduktion Förbrunst: • Ett stort antal ägganlag (folliklar) börjar bildas i äggstockarna • Follikeln börjar producerar östrogen. • Östrogen gör att suggan visar brunst Beteende: Orolig, sämre aptit, rider på andra djur, blygden blir röd och svullen, grymtar

  24. Gyltor med röd och svullen blygd under förbrunst Foto: Lena Eliasson-Selling

  25. Andra dagen i förbrunsten Foto: Lena Eliasson-Selling

  26. Tredje dagen i förbrunsten Foto: Lena Eliasson-Selling

  27. Reproduktion Brunst: • Folliklerna mognar i äggstockarna. • Östrogenet stimulerar hypofysen att blida LH. • LH = Luteiniserande Hormon • LH gör att folliklarna brister och ägglossning sker. Beteende: Vid bestigning står suggan still, ståreflex, svullnaden av blygden går ner

  28. Sugga i ståreflex med öron på spets Foto: Lena Eliasson-Selling

  29. Reproduktion Efterbrunst • Resterna av folliklarna, gulkropparna, producerar hormonet progesteron som är ett dräktighetshormon. • Blir suggan dräktigt förblir progesteronnivån hög genom hela dräktigheten.( Se bilden: Könshormoner i brunstcykeln) • Blir suggan inte dräktigt. Tillbakabildas gulkropparna och progesteronhalten går tillbaka.

  30. Fosterutveckling Källa: Lena Eliasson-Selling

  31. Könsorgan hos en könsmogen gylta Livmoderhorn Äggledaren Äggstock Foto: Lena Eliasson-Selling

  32. Ej könsmogen gylta Foto: Lena Eliasson-Selling

  33. Livmodern hos en sugga Foto: Lena Eliasson-Selling

  34. Äggstock med växande ägganlag Foto: Lena Eliasson-Selling

  35. Svenska Pig, c/o LRF Sydost Box 974, 391 29 KALMAR info@svenskapig.sewww.svenskapig.se

More Related