1 / 41

Elva steg… Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan

Elva steg… Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan. Skollag Tim- / Poängplan. Förordning. Läroplan. Programmål. Kursplan. §. Betygskriterier. Kvalitetsredovisning. Elva steg….. Dagens gymnasieskola - styrsystemet. Riksdagen - nationella program

zena-washington
Télécharger la présentation

Elva steg… Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Elva steg…Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan

  2. Skollag Tim- / Poängplan Förordning Läroplan Programmål Kursplan § Betygskriterier Kvalitetsredovisning Elva steg…..Dagens gymnasieskola - styrsystemet • Riksdagen - nationella program • - programmens struktur • - programmens omfattning • Regeringen - programmål • - inriktningar • - gemensamma ämnen • Skolverket - kursplaner och betygskriterier • Kommunen - genomförandet • - ansvarar för att målen uppnås • - tilldelar resurser

  3. Elva steg…Regeringens proposition 2003/04:140 • Ämnesbetyg ersätter dagens kursbetyg • En gymnasieexamen införs • Gymnasiearbete stärker helhetssynen i utbildningen • Ökad kvalitet på det individuella programmet • Frisökning ger eleverna ökad valfrihet och stimulerar regional samverkan • Historia blir nytt kärnämne

  4. Elva steg…Regeringens proposition 2003/04:140 • Kärnämnen bör präglas av utbildningens inriktning • En modern lärlingsutbildning förnyar yrkesutbildningen • Förstärkt kvalitet på yrkesutbildningarna i gymnasieskolan • Större kurser för sammanhang och fördjupning • Lokala kurser måste kvalitetssäkras av Skolverket

  5. Elva steg…Uppdrag till Statens skolverk… • Kursplaner • Programmål • Nationellt fastställda inriktningar • Gymnasial lärlingsutbildning • Frisökning • Riksrekrytering

  6. Hur organiseras arbetet? Hela uppdraget Kursplaneuppdraget Projektledning Projektgrupp Organisation för varje program Implementering och förankring Projektledning Projektgrupp • Implementering och förankring • Målgrupper: • Skolhuvudmännen • Professionen • Avnämarna • Högskolan • Arbetslivet • Elever • Läromedelsproducenter • Lärar- och rektorsutbildare • Andra skolmyndigheter

  7. Hur organiseras arbetet? Varje program Ledningsgrupp Undervisningsråd programansvarig Programsamordnare – skolledare/lärare Referensgrupp Lärare Forskare Skolledare Arbetsgrupp Programsamordnare Experter t.ex.: Lärare Forskare Skolledare Avnämare Arbetsmarknadens parter Högskolan Elever

  8. April 2005 April 2005 Jan 2005 Jan 2005 Feb 2005 Feb 2005 Mars 2005 Mars 2005 Maj 2005 Maj 2005 Hur organiseras arbetet? Externt 17/5 Programmål etc. läggs ut på webben 6/4 Program-PM läggs ut på webben Från v 21 Ämnes-konstruktion läggs ut på webben Program-mål etc. April - Maj Programstruktur bearbetas efter synpunkter från webben 24 – 25/1 Start med experter Februari - Mars Program PM April - Maj Ämneskonstruktion Internt

  9. Nov 2005 Nov 2005 Jan 2006 Jan 2006 Feb 2006 Feb 2006 Aug 2005 Aug 2005 Sep 2005 Sep 2005 Okt 2005 Okt 2005 Dec 2005 Dec 2005 Hur organiseras arbetet? Externt Mitten av november ”Remisstid” över kursplaner Februari – Mars 06 Kursplaner publiceras 15/8 Tid för synpunkter över Programmål etc. September Ämneskonstruktion synpunkter kan fortfarande ges Oktober Programmål etc. publiceras Mitten av oktober Kursplaner läggs ut på webben 3/10 Programmål etc. för regeringen September Programmål etc. för VL Januari-06 kursplaner för VL November - December Kursplaner bearbetas efter synpunkter från webben 1/2-06 Kursplaner för regeringen Augusti - September Ämneskonstruktion bearbetas efter synpunkter från webben Kursplaner Internt

  10. Hösten 2006 Hösten 2006 Vintern 2007 Vintern 2007 Våren 2007 Våren 2007 Hösten 2007 Hösten 2007 Vintern 2006 Vintern 2006 Våren 2006 Våren 2006 Vad händer sen? Externt Så här blev det! Konferenser för bl.a.: Skolhuvudmännen Professionen Avnämarna Utbildarna Stöd för genomförande…… Myndigheten för skolutveckling Reviderar kursplaner Skapar kommentarmaterial till de nya styrdokumenten Programhäften och övrigt tryckt material klart Internt

  11. Programmål - perspektiv • Perspektiv • Gamla • Historiskt, etiskt, internationellt, hållbar utveckling (miljö) • Nya • Naturvetenskapligt, genus, entreprenörskap

  12. Programmål - perspektiv Exempel - Genus • Lpf 94 - …”aktivt medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter.”.. ”att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt”. ”Läraren skall se till att undervisningen till innehåll och uppläggning speglar både manliga och kvinnliga perspektiv”. • Exempel • Teknikprogrammet • ”Undervisningen måste anpassas till en begreppsvärld som är naturlig för båda könen och ge kunskap om hur föreställningar och traditioner styr uppfattningar om manligt och kvinnligt i förhållande till teknikområdet.”

  13. Programmål - kunskapssyn • Kunskapssyn • Fyra ”F:en” • fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. • Aristoteles • Vetande (episteme), • Kunnande (techne) • Klokskap (fronesis)

  14. Programmål - kunskapssyn • Kunskapssyn • Några exempel • Teknikprogrammet • Utbildningen på teknikprogrammet skall stimulera elevernas nyfikenhet, kreativitet och förmåga att utveckla teknik och finna nya tekniska lösningar. • Utbildningen skall ge kunskap om teknikutvecklingens roll i samhället och hur den fungerar i relation till människan.

  15. Gemensamma karaktärsämnen • Vad ligger bakom arbetsgruppernas överväganden? • Dagens programstruktur • Ingen kurs mindre än 100p • Ett nytt kärnämne – Historia 50p • Speciella direktiv – t.ex. krav på språk och historia i NV • Bibehålla valmöjligheter för skolan och eleven

  16. Gemensamma karaktärsämnen Teknikprogrammet Naturvetenskapliga programmet Gemensamma ämnen 700 p Teknikutveckling 200p Engelska 100p Matematik 200p Fysik 100p Kemi 100p Gemensamma ämnen 800 p Matematik 200p Biologi 100p Fysik 100p Kemi 100p Engelska 100p Historia 100p Språk 100p Några exempel

  17. Inriktningar • Vad ligger bakom arbetsgruppernas överväganden? • Dagens programstruktur • Överväga om någon inriktning behöver tillkomma eller utgå • ”Det totala antalet inriktningar inom de nationella programmen bör endast öka i mycket begränsad omfattning” • Frisökning • Flexibilitet

  18. Inriktningar Alt. 3 Alt. 1 Inriktning NN 300 p Ämne X kurs B 100 p Ämne Y kurs B 100 p Ämne Z kurs A 100 p Inriktning NN 300 p Studier om sammanlagt 300 poäng i ett eller flera av ämnena X, Y och Z Alt. 2 Inriktning NN 300 p Ämne X kurs B 100 p Ämne Y kurs B 100 p samt Kurs i något av ämnena X, Y eller Z 100 p Flexibla?

  19. Inriktningar Naturvetenskapsprogrammet Inriktning Natur 400 p Matematik 4 100 p Tre kurser inom ämnenaBiologi Fysik Kemi Matematik Dataämnen Teknikprogrammet Valbara ämnen 600 p Inga nationella inriktningar föreslås. Lokala profiler skapas inom ramen för de valbara ämnen Exempel på profiler Design Kommunikation Arkitektur Data/IT Innovation och produktion Samverkan med t.ex. IP, NV, SP, ES, MP Garanterat valbara ämnen Fysik 100p Matematik 100p Inriktning Samhälle 200 p Hållbar utveckling 1 100 p Samhällskunskap 2 100 p Några exempel

  20. Tydliggör studievägen Kärnämnen 800p Svenska/ Svenska som andra språk200p Engelska 100p Matematik 100p Estetisk verksamhet50p Idrott och hälsa 100p Naturkunskap50p Religionskunskap50p Samhällskunskap100p Historia50p Gemensamma ämnen 700 Teknikutveckling 200p Engelska 100p Matematik 200p Fysik 100p Kemi 100p Teknikprogrammet Ett exempel Behörighet till högskoleutbildningar När detta skrivs är det oklart hur tillträdesreglerna för framtidens gymnasieelever kommer att se ut. Några exempel på högskoleutbildningar med dagens behörighetsregler: Högskoleingenjör Civilingenjör Arbetslivet direkt efter gymnasieskolan Eleven har läst 1000 p teknik på gymnasieskolan Valbara ämnen 600p Teknikämnen t.ex. Design Nätverksteknik Produktionsprocessen Matematik 100p Fysik 100p Gymnasiearbetet 100p Inom det tekniska området Individuellt val 300p Endast teknikämnen t.ex. Design Nätverksteknik Produktionsprocessen

  21. Ämnesbetyg – lite bakgrund • Idag • Ämnen – 135 st. • 23 ämnen har strävansmål • akademiska ämnen • yrkesämnen • Kurser – ca 884 • 50p ca 350 st. • 150p ca 150 st. • Lokala kurser • Önskemål om att behålla ca 8000 st. • Flest - Idrott och hälsa

  22. Ämneskonstruktion • Svara på följande frågor: • Varför detta ämne på gymnasieskolan? • Ämnets mål? • Vilka kompetenser och kunskaper? • Kunskapssyn?

  23. Ämneskonstruktion • Innehåll • Ämnesmål • Kurser • Ämnets uppbyggnad dvs. kursernas förhållande till varandra • Kursmål??? • Betygskriterier • Eventuellt arbetsformer

  24. Ämneskonstruktion Ämnesmål Betygskriterier MVG VG G Kurs 3 Kurs Kurs 2 Kurs Kurs 1 Kurs

  25. Ämneskonstruktion Ämnesmål Betygskriterier MVG VG G Kurs 3 Kurs Kurs 2 Kurs Kurs 1 Kurs

  26. Ämneskonstruktion Ämnesmål Betygskriterier MVG VG G Kurs 3 Kurs Kurs 2 Kurs Kurs 1 Kurs

  27. Ämneskonstruktion Ämnesmål Betygskriterier MVG VG G Kurs 3 Kurs Kurs 2 Kurs Kurs 1 Kurs

  28. Ämneskonstruktion Några modeller - idéer Modell A Kurs 3 Kurs Kurs 2 Kurs Kurs 1 Kurs

  29. Ämneskonstruktion Några modeller - idéer Modell B Kurs 2 Kurs Kurs 1 Kurs Kurs 1 Kurs

  30. Ämneskonstruktion Några modeller – idéer Modell C Kurs 2 Kurs Kurs 2 Kurs Kurs 1 Kurs

  31. Ämneskonstruktion Några modeller – idéer Modell D Kurs 1 Kurs Kurs 2 Kurs Kurs 3 Kurs

  32. Ämneskonstruktion Exempel - Fysik Fy 3/fördjupning x100 p Fy 2 100 p Fy 1 100 p

  33. Ämneskonstruktion Exempel – Arkitektur Arkitektur Allmän 100p Arkitektur Inredning 100p Arkitektur Husbyggnad 100p Arkitektur Samhällsbyggande 100p

  34. Ämneskonstruktion • Kärnämnen • Medborgarkunskap • Uppdraget • ”kursplanerna uppmuntra samverkan och ämnesövergripande arbete” • ”kursplanera stimulera didaktisk diskussion om hur undervisningens utformning kan bidra till att de övergripande perspektiven och programmålen integreras i undervisningen” • Strävar att hålla ihop kurserna till ett naturligt ämne

  35. Ämneskonstruktion • Kärnämnen • Matematik • ”visa att matematisk kompetens kan utgå från och bygga vidare på olika elevgruppers intressen” • Historia • ”bakgrund till förståelsen av vår egen tid och omvärld, insikt i kritiskt tänkande och granskning av uppgiftskällor”

  36. Ma 5/fördjupning x100 p Ma 4 100 p Ma 3 100 p Ma 2 100 p Ämneskonstruktion • Exempel – Matematik Ma programspecifikt x 100 p Kärnämnet Ma 1 100 p

  37. Historia 3 100 p Historia 2 100 p Historia 1 100 p Ämneskonstruktion • Exempel – Historia Kärnämnet Historia 50 p

  38. Gymnasial lärlingsutbildning • För inrättande av gymnasial lärlingsutbildning krävs att skolhuvudmannen ansvarar för utbildad yrkeslärare för det yrkesområde som utbildningen avser • Elev i lärlingsutbildning betygssätts på nationella kurser inom respektive utbildning • Utbildningen skall omfatta minst 40 veckor företagsförlagd utbildning under tre år till en eller flera arbetsplatser • Inrättande av ett lärlingsråd för den utbildning som skolhuvudmannen bedriver • Kvalitetssäkring av arbetsplatser sker i lärlingsrådet

  39. Gymnasial lärlingsutbildning • Handledarutbildning - skolhuvudmannen ansvarar för genomförandet och uppföljning • - tids omfattning • - yrkeserfarenhet • - reglering • Lärlingsråd - sammansättning; elev, skolhuvudman, branschföreträdare (eller motsvarande), företag, arbetsmarknadens parter, lärare • - ansvar och befogenheter; handledarutbildningens omfattning och förläggning i tid och rum, • Lärarrollen - satsning på kompetensutveckling, samverkan-skola arbetsliv

  40. Gymnasial lärlingsutbildning • Ett intressant alternativ för elever som önskar få en större del av utbildningen i företag än 15 veckors APL • Nuvarande lärlingsutbildning inom IV behålls. • Elevstatus under utbildningstiden; eleven har elevstatus under utbildningstiden, något anställningsförfarande med delat huvudmannaskap förekommer ej

  41. Gymnasial lärlingsutbildning Skolförlagd utbildning i karaktärsämnen 300 p Kärnämnen 800 poäng Individuellt val 300 pGymnasiearbete 100 p Arbetsplats utbildning 1000 poäng / 40 veckor

More Related