1 / 46

Bildk lla: huembwas

Kulturbegreppet. cultura (cultus) = odlingM

Ava
Télécharger la présentation

Bildk lla: huembwas

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    3. 1800-talet: Kulturbegreppet frknippas med framsteg och civilisation, och srskilt den vsterlndska kulturens utveckling och historiska processer. 1900-talet: Man intresserar sig mera fr social differentiering inom givna samhllen. Mitten av 1900-talet: Emot en heterogen uppfattning av samhllet, fokus p homogeniseringen av kulturen, t.ex. i samband med mass- och konsumtionskultur. Populrkulturella fenomen ett hot mot civilisationen och den goda kulturen (Frankfurtskolan). Denna bild revideras i och med uppkomsten av cultural studies -traditionen. Postmodernismen: en de-differentieringsprocess, en frsvagning eller till och med upplsning av tidigare sociala och kulturella distinktioner. Upplsningen av grnser.

    4. Sociologi Sociologi r en samlande term fr olika stt att tnka p samhllet. 1) Inom sociologi skapar man teorier dr man frsker frklara hur samhllet fungerar. 2) Sociologi ser p system, strukturer och kultur: d.v.s. frhllanden och kopplingar mellan individer, stabiliserade mnster och betydelser som uppstr ur social interaktion. Man ser p mnniskor och deras frhllanden till system, strukturer och kultur, istllet fr att fokusera p specifika personers psykologiska egenskaper. Frgan om makro- eller mikrosociologi. Generalisering

    5. 1) Positivistisk sociologi (mtbara variabler, generalisering, frutsgbarhet) 2) Hermeneutisk eller tolkande sociologi (betydelse, frstelse, frklaring) 3) Kritisk eller marxistisk sociologi (konflikt, praxis) 4) Postmodern sociologi (power-knowledge, reflexivitet, dekonstruktion) (Alexander 2003) (Auguste Comte), mile Durkheim, Max Weber, Karl Marx, Harriet Martineau, Georg Simmel, Thorstein Veblen.

    6. Kultursociologins grunder Sociologin etableras som vetenskap i brjan av 1900-talet som en direkt fljd av de olika processer som anses utgra moderniteten. Sociologin: vetenskapen om det moderna samhllet. Modernitet ett av kultursociologins viktigaste begrepp Vad r kunskap? Kultur stlls ofta mot vetenskap. Kultur definieras ofta i termer av sdant som har med vrderingar, omdmen och knslor att gra och att den rationella vetenskapen ska vara fri frn irrationella estetiska, religisa, politiska och moraliska vrderingar, omdmen och knslor r en vanlig vetenskapsteoretisk uppfattning (Johansson och Miegel 2002).

    7. Moderniteten Modernitet kopplas samman med upplysningstiden. Upplysningstiden: rationellt tnkande och frnuft, men ocks en understrm av det mer irrationella (romantik, natur, ande). Inte bara naturvetenskapliga och tekniska landvinningar, utan ocks om politiska och ideologiska debatter som lg till grund fr tv stora revolutioner under 1700-talet: den amerikanska och den franska. Moderniteten har mnga sidor, och r inte ngon enhetlig utveckling, utan utgra av flera olika processer som lper parallellt och fltas samman p olika stt. Stephen Kern (1983): moderniteten knnetecknas av att den vsterlndska mnniskans upplevelser av tid och rum i grunden frndrades och drmed ocks hennes stt att uppfatta vrlden. Sven-Erik Liedman: en hrd respektive mjuk upplysning. Willy Guneriussen: klassisk och romantisk modernitet. Hrd upplysning och klassisk modernitet: sidor av det moderna som har med rationalitet och frnuft att gra.

    8. En ambivalens: rationalitet i frhllande till de aspekter av moderniteten som uttrycks bland annat i konsten och sknlitteraturen dr tonvikten lggs vid sensibiliteter, knslor, fantasi och innerlighet. Fler mnniskor lr sig lsa, och det skrivna ordet blir lttillgngligare. En demokratisering av den lsande publiken. En ny typ av lsare vxer fram som inte bara vill lsa torr vetenskap utan vill lsa om ktt och blod, gldje och sorg, krlek och hat. Gr emot de akademiska idealen. Den romantiska litteraturen blir allts en annan klla till frstelse av vrlden n den som vetenskapen erbjd. Emotionalisering av tillvaron: romantisk modernitet och mjuk upplysning. Modernitet innebr allts bde en kad betoning av frnuft och saklighet, men ocks en kad estetisering och emotionalisering av tillvaron.

    9. Kultursociologins kluvenhet Tv skilda vetenskapliga kulturer (se C.P Snow, Svante Nordin). Det r inom kunskaps- och vetenskapsteori som man diskuterar samhllsvetenskapernas position till de naturvetenskapliga i synnerhet. Frgan handlar om vad samhllsvetenskap egentligen r fr ngot och vilka vetenskapliga ansprk den kan och br gra. Och denna frga har fr sociologins del framfr allt handlat om de tv sidorna av moderniteten (som diskuterats ovan). Wolf Lepenies (1992/1985) vill kalla sociologi en tredje kultur som r belgen ngonstans mellan de tv andra, allts mellan naturvetenskap och humaniora. Lepenies: Sociologin imiterar naturvetenskaperna, men kan inte bli en sann naturvetenskap om samhllet, men den kan inte heller verge den (natur)vetenskapliga orienteringen, fr d blir det bara litteratur. Modernitetens flertydighet speglas i sociologin.

    10. Auguste Comte (1798-1857) Myntade termen sociologi Ville skapa en vetenskap om samhllet som kunde frklara den sociala vrldens lagar p samma stt som natur-vetenskapen kunde frklara hur den fysiska verkligheten fungerade. Sociologin skulle utgra en positiv vetenskap. Rigorsa vetenskapliga metoder skulle tillmpas p studiet av samhllet. Durkheim: Sociologin kunde anvndas fr att klargra traditionella filosofiska frgor genom att studera dem p ett empiriskt stt. Le Suicid 1897 etablerade sociologin som vetenskap. Sociologins uppgift r att studera sociala fakta och hur dessa pverkar individernas tankar och beteenden. Sociala strukturer, kulturella normer, vrderingar, som finns utanfr individens medvetande, men som samtidigt utvar ett tvng p mnniskan: samhllet, staten, moralen, religionen, sjlvmordsfrekvensen eller t.ex. mode.

    11. Positivistisk sociologi Sociologin skall vara en rigors, noggrann empirisk disciplin, som ska kunna jmfras med naturvetenskaperna. Durkheims The Rules of Sociological Method (1895) Sker generella och abstrakta frklaringar (teorier) p vad samhllet r. Teorier grundas i empiriskt bevismaterial. Hypoteser testas i specifika empiriska sammanhang. Ofta kvantitativ forskning, och grundar sig p statistisk analys p olika material (data sets), men kvalitativt material (data) kan ocks analyseras positivistiskt. Crane: [positivist sociologists] tend to view society as a collection of causally related variables. The goal of the social scientist is to produce a set of laws describing the causes of human behavior. This approach leads to a conceptualization of cultural symbols as black boxes whose meanings and interrelationships do not require analysis. (Crane 1992). Den svarta ldan syftar p ett ostuderat, eller mjligen ostuderbart, element i kultur; estetik och betydelse gr inte att analysera empiriskt, och mste drfr lmnas t historiker eller filosofer. Mlet r att kunna frutsga mnskligt beteende, genom att studera generella kausala lagar som styr mnniskor.

    12. Karl Marx (1818-1883) Skiljer sig ganska mycket frn Comte och Durkheim, men ville ocks frklara de sociala frndringar som gde rum i samband med den industriella revolutionen. Europeiska arbetarrrelsen och socialistiska ider terspeglas i hans skrifter: han ville koppla ekonomiska problem med sociala institutioner. Betraktade sig aldrig sjlv som sociolog, och trots att hans teorier kritiserats mycket s r de av stor betydelse fr sociologin. Kritisk sociologi: klasskampen och elitens makt ver massornas fysiska och psykiska tillvaro. Frhllandet mellan klasser, srskilt kapitalister och proletariat. Proletariatet blir lneslavar t kapitalisterna. Detta blir ett problem: kapitalisterna utnyttjar proletariatet. Mervrde. En politisk ideologi.

    13. Viktiga begrepp r alienation, utsugning, kapitalism, trasproletariat, industrins reservarm Den mnskliga kunskapen och kulturen skapas stndigt i den mnskliga praktiken. De kulturella produkter och varor som mnniskan frambringar r resultatet av mnskligt arbete. Istllet fr att se p kulturella symboler och varor, ser man p de grundlggande materiella villkoren och arbetets betydelse fr formandet av sociala relationer. Kulturen formas i samspelet mellan de grundlggande materiella villkoren och mnniskors kreativa frmga att bearbeta och skapa olika produkter: samhllets bas (ekonomiska och materiella frhllanden) och dess verbyggnad (kulturella frhllanden).

    14. Varufetischismen. Kapitalismen skapar myter. Den materialistiska historieuppfattningen, eller historiematerialism: ekonomiska faktorer styr social frndring. vergngen frn ett socialt system till ett annat innebar enligt Marx en frndring frn ett produktionsstt till ett annat ibland gradvis, ibland p ett omvlvande revolutionrt stt som en fljd av de motsttningar som ekonomin rymmer.

    15. Det falska medvetandet: arbetare r omedvetna om att de exploateras. Berttelser som legitimerar och berttigar makthavarnas maktposition. The ideas of the ruling classes are in every epoch the ruling ideas. (Marx [1978] 1846: 172). Kulturell dominans. Kontroll ver kulturell produktion innebr mjligheten fr kapitalisterna eller cheferna att f ut nskat beteende av arbetarna.. Marxistisk analys kritiserar masskultur som produceras av kulturella industrier. Olika sociala klasser anvnder kultur p olika stt, som ofta ger frdelar t hgre klasser (strata). Raymond Williams har behandlat kopplingen mellan marxism och kulturanalys: Marx och kulturen. En diskussion kring marxistisk kultur och litteraturteori. Janet Wolff (litterturhistoriker): The Social Production of Art, 1981. Griselda Pollock: Kvinnor ingen homogen grupp, klasskillnader kvinnor emellan. Det moderna och kvinnlighetens rum, 1988.

    16. Max Weber (1864-1920) Breda kunskaper: ekonomi, juridik, filosofi, historia, sociologi. Utvecklingen av den moderna kapitalismen, hur det moderna samhllet skilde sig frn tidigare former av social organisation. Pverkades av Marx, men var kritisk till vissa av hans huvudteser. Ider och vrderingar har lika stor betydelse fr social frndring som ekonomiska faktorer. Social handling Rationalism. Tilltagande rationalisering som knnetecknande fr det moderna samhllet. Mlrationellt handlande, vrderationellt handlande, affektivt handlande samt traditionellt handlande. Religionssociologi: Aspekter av kristendomen har i hg grad pverkat uppkomsten av kapitalismen (den protestantiska etiken). Kapitalismen kom inte bara frn ekonomiska frndringar. Idealtyper: Begreppsliga eller analytiska modeller som kan utnyttjas som verktyg fr att frst vrlden.

    17. Weber beskriver mnniskans historia i termer av de vrldsbilder som dominerar vid olika tidpunkter i historien. Det magiska, det religisa och det vetenskapliga. Magiska stadiet: olika individer och freml ges magiska egenskaper. Frestllningar om att man kan manipulera de magiska krafterna, t.ex. med ritualer, fr att n vrldsliga ml. Magin befrmjar den sociala stabiliteten i samhllet. Religisa stadiet: mnniskan stter sin tillit till en utomvrldslig universell gud och de troende individerna strvar efter att uppn transcendenta ml, som t.ex. frlsning. Den vetenskapliga epoken: knnetecknar det moderna samhllet, de utomvrldsliga strvandena har ftt ge vika fr en kad vetenskaplig kunskap som frmjar rationellt kalkylerande i termer av ml och medel. I det moderna samhllet dominerar den intellektuella sfren ver den religisa, vrlden har rationaliserats, avmystifierats, intellektualiserats. Karisma: ett idealtypiskt begrepp, fr att frst hur den mnskliga kulturen har utvecklats historiskt genom att nya ider och frestllningar vinner inflytande. Karisman rutiniseras. En stndig kamp mellan karisma och rutinisering: kulturell frndring.

    18. Tolkande sociologi Vad menar man med betydelse? Hur skapas och upprtthlls betydelse i sociala system? Hur pverkar kulturell bakgrund (normer, vrderingar, icke ifrgasatta antaganden) vra beslut? Hermeneutik: har sin grund i 1800-talets vetenskapliga tradition. Djuplsning eller tolkning av en text fr att f fram ngot om dess betydelse. Webers teori om betydelse, the switchman metaphor: Weber ansg att mnniskor interagerar rationellt med en bas i egennytta, nr de vljer mellan olika alternativ. Not ideas, but material and ideal interests, directly govern mens conduct. Yet very frequently the world images that have been created by ideas have, like switchmen, determined the tracks along which action has been pushed by the dynamic of interest. (Weber 1946: 280). Genom att studera betydelse kan vi frst (Verstehen) mnniskors mlsttningar och sledes frklara deras beteende. Man r intresserad av specifika situationer. Verkligheten socialt konstruerad. Weber: frstelse r viktigast fr mnniskovetenskaperna, i motsats till frklaring. Frklaring: mnniskan r ett lagbundet system som kan frklaras med hjlp av objektiva strukturella analyser (strukturalism). Frstelse: mnniskan r en sjlvreflexiv varelse med egen vilja och frmga att pverka sina levnadsbetingelser (hermeneutiken).

    19. Georg Simmel (1858-1918) Rknas numera till sociologins klassiker. Samtida med Weber och Durkheim, umgicks i samma kretsar. Han gr en sorts impressionistiska analyser av vardagslivet och kulturen. Mstare p sociologiska esser. Nyvaknat intresse fr honom i kulturanalyser 1990-talet. Studerar olika fenomen som speglar framvxten av en modern kultur. I esserna mter man bl.a. frmlingen, ventyraren, girigbuken, den slsaktige och flanren. Intresserad av relationen mellan det pulserande livet och de sociala formerna. Social interaktion central position i sociologisk analys. Stndig vxelverkan mellan distans och nrhet. Ex: Modets funktion r att skapa distans mellan olika sociala statusgrupper, men det har ven funktionen att sammanfra mnniskor med samma status, smak och stil.

    20. The Philosophy of Money (1900/1991). Systematisk analys av hur mnniskor p symbolisk vg skapar vrde och kulturella objekt. Hur uppkomsten och tillvxten av en modern penningekonomi pverkar de sociala relationernas utformning. Kritisk analys av det moderna samhllets allt mer abstrakta karaktr och hotet mot individualitet och kreativitet. Storstaden: stndig vxelverkan mellan distans och nrhet, dyrkan av varan, konsumtion som livsstil, blaserad attityd, utbrett frmlingsskap.

    21. Thorstein Veblen (1857-1929) Amerikansk filosof och ekonom. Relevant fr kultursociologi fr att han behandlar konsumtionens sociologi. The Theory of the Leisure Class (1899/1967). Fritidsklassen, kallas ibland den arbetsfria klassen, och igonenfallande konsumtion (conspicuous consumption). Utgr frn antagandet att konsumtion inte bara har med ekonomiska funktioner att gra, utan de varor som konsumeras har ocks symboliska innebrder. Olika typer av konsumtion indikerar konsumentens sociala status, vilket konsumenten r vl medveten om. Det moderna konsumtionssamhllet knnetecknas av att konsumenterna konkurrerar om social status genom att konsumera. Tar sig tv uttryck: mnniskor frn ett lgre socialt skikt frsker efterlikna dem som tillhr ett hgre, eller s kan man genom att konsumera sdant som r ovanligt ka sin sociala status. Nr de lgre klasserna har tagit efter den hgre klassens konsumtion, blir varorna mindre begrliga och de hgre klasserna ndrar p sin konsumtion fr att hlla kvar den sociala tskillnaden p denna symboliska niv. Jmf. Bourdieu, den legitima smaken i Distinction (1984).

    22. Ideologi, hegemoni och diskurs Terry Eagleton (1991): ideologibegreppet inte synonymt med kulturbegreppet, men det kan anvndas fr att belysa vissa aspekter av kulturen. Tyskland 1918-1933, en diskussion om kopplingar mellan kultursociologi, kunskapssociologi och ideologikritik. Karl Mannheim och Georg (Gyrgy) Lukcs. Fr att kunna n objektiv kunskap mste man genomskda de olika ideologiska frestllningar som har sina rtter i olika sociala gruppers frsk att tillskansa sig makt. Ideologikritiken r av central betydelse fr att utveckla strategier fr att skapa det goda samhllet.

    23. Ideologi och utopi: kulturen formas av en stndig kamp mellan olika sociala grupper. Tydlig koppling mellan kunskap och makt. Sociala skikt som har mest makt frsker ven skaffa sig monopol p hur den sociala verkligheten skall tolkas. Sociala grupper utvecklar ideologier fr att rttfrdiga sina tolkningar av den sociala verkligheten. En ideologi innebr alltid en viss frvrngning av den sociala verkligheten vilket tjnar en viss grupps syften och strvan efter makt. Utopier r frsk att verskrida det befintliga samhllssystemet och skapa ml som r mjliga att strva mot. Ideologier: rutinisering och skapande av ordning; utopier, passioner som utgr irrationella krafter som omfattar en strvan att upplsa det faktiskt existerande samhllssystemet. Nra samband mellan uppkomsten av ny kunskap och skapandet och vidmakthllandet av ideologiska frestllningar.

    24. Georg Lukcs (1885-1971) och Antonio Gramsci (1891-1937) 1900-talet: marxistiska skolor dr teoretiker analyserar klassmedvetande, vardagskultur, mass- och populrkultur och de intellektuella. Lukcs och Gramsci var tv marxistiska kulturteoretiker som hade stort inflytande p all kulturteori (inte bara marxistisk). Lukcs: History and Class Consciousness, 1922. Utarbetar analyser av klassmedvetande och alienation. Gramsci: Fngelseanteckningarna, 1928 till 1937. 2848 handskrivna sidor, handlade bl.a. om de intellektuellas roll, det civila samhllet, populrkultur, politiska strategier och ideologi. Nr dessa versattes till engelska fick de ett stort inflytande p marxistisk teori. Likheter mellan Lukcs och Gramsci: bda kritiska till den s.k. vulgrmarxismen som negligerade verbyggnadens centrala betydelse i samhllsanalysen, engagerade i kommunistpartiet och kmpade aktivt fr att befria arbetarklassen frn frtryck och orttvisor.

    25. Lukcs: det kapitalistiska samhllet knnetecknas av att mnskliga relationer i allt store utstrckning reifieras (frtingligas). I det kapitalistiska samhllet behandlas arbetare som varor, vilka kan kpas och sljas p en marknad, detta leder till en s.k. alienationsprocess dr mnniskor successivt tvingas till underordning och bervas sin mnskliga vrdighet. Proletariatet mste bli av med ett s.k. falskt medvetande. Gramsci: enbart mjligt fr borgerskapet att hrska ver arbetarklassen genom att appellera till hela befolkningen. Ideologi handlar inte om utvecklandet av ett falskt medvetande, utan om att konstruera en politik som appellerar till stora delar av en befolkning. Genom att alliera sig med olika sociala grupper i samhllet och utveckla en politisk hegemoni, dvs ett ekonomiskt, kulturellt, politiskt och ideologiskt ledarskap, kan borgerskapet hrska ver arbetarklassen.

    26. Lukcs: intresserad av hur mnniskors lsning av sknlitteratur kan bidra till att ka deras medvetenhet om de samhlleliga processer som leder till en stndigt kad reifikation av mnskliga relationer. Elitistisk syn: utgr frn att folket mste upplysas, att de r frtryckta och passiva gentemot de krafter som exploaterar dem. P 1960-talet utvecklar han en mera nyanserad analys av relationen mellan vardagsliv och estetik: The Specificity of Aesthetics (1963). Menar att mnniskor besitter en viss medvetenhet om de mekanismer som leder till frtryck. Lsandet av sknlitteratur kan ka medvetenheten. Gramsci har till skillnad av Lukcs ett stort intresse av folklig/populr kultur. Ndvndigt att utg frn den kultur som folket omhuldar. Motstter sig distinktionen mellan fin- och populrkultur. Den folkliga kulturen prglas av motsgelser och reaktionra drag, man mste utg frn detta och acceptera denna kultur nr man utformar politiska strategier. Fr att uppn kulturell frndring ndvndigt att frst folkets kultur.

    27. Strukturalism och poststrukturalism Poststrukturalismen r en del av, eller har i hg grad pverkat postmodernismen, som kan ses mera som en tidsperiod. Viktiga begrepp r struktur, diskurs, makt och kunskap (power-knowledge), text, signifikation och symboler (semiotik) etc. Poststrukturalister (som intressant nog sllan vill klassificeras som sdana) har gett mycket teoretiskt material t kultursociologin. Strukturalismen (bl.a. Claude Lvi-Strauss). Mnga av de teoretiker som kallas poststrukturalister kan sgas ha genomgtt en utveckling frn strukturalism till poststrukturalism (t.ex. Jacques Derrida och Michel Foucault). Strukturalismen har i hg grad pverkat semiotiken, en lra som idag anvnds i flera kulturvetenskapliga flt, bl.a. inom konstvetenskap. I poststrukturalismen analyserar man i hgre grad verkligheten som text: Det som skiljer strukturalismen frn poststrukturalismen r bl.a. synen p just textbegreppet.

    28. Strukturalismens grund ligger i lingvistiken, och antropologen Claude Lvi-Strauss (f. 1908) brukar rknas till pionjrerna. Hans mlsttning var att hitta en universell princip eller struktur som pverkar allt mnskligt liv. Lvi-Strauss talar bland annat om myter som komponenter i kollektiva omedvetna mentala strukturer, och som kan ses som ett system av skillnader eller motsatspar. Att placera verkligheten i ett sjlvstndigt system, allts i sprkliga strukturer, leder till att subjektet ses som irrelevant fr meningsskapandet, vilket brukar beskrivas som subjektets dd. Paul Ricoeur (1913-2005) baserar sitt resonemang p Lvi-Strauss beskrivning av subjekt och struktur, men han definieras vanligen som hermeneutiskt inriktad (konkret reflexion r vad han sjlv kallar sitt vetenskapliga perspektiv). Frsker uppvrdera det mnskliga subjektets roll till ett mera tnkande och medvetet subjekt. Ricoeur tar ocks upp begreppet diskurs, och menar att den refererar till vrlden utanfr det sprkliga systemet. I diskursen finns en interlokutr eller samtalspartner, inte bara tecken i ett sprksystem som refererar till andra tecken. Det sociala livet r symboliskt konstituerat och att de mnskliga subjekten tnker, handlar och talar p ett meningsfullt stt.

    29. Jaques Derrida (1930-2004) Jacques Derrida r den tnkare som man mest frknippar med poststrukturalism, samtidigt mste han frmst anses vara en viktig 1900-talsfilosof. Hans perspektiv brukar g under namnet dekonstruktion, vilket innebr att alla texter r instabila och kan bara frsts intertextuellt (texter refererar till varandra). Derrida vill dekonstruera det han kallar metafysiken, d.v.s. hela den vsterlndska filosofins strvan efter att finna en yttersta princip med vilken verkligheten kan frklaras. Den uppdelning i binra strukturer, eller polariteter, som metafysiken delar upp verkligheten i anser han vara en konstruerad skillnad (diffrance), tecken som refererar till varandra i all ondlighet. Han anser att det inte finns ngon ren nrvaro, ngon krna eller slutpunkt, utan skapandet av skillnad r frutsttningen fr nrvaron. Diffrance, eller kritiken av metafysiken, har varit viktig fr bland annat postmodernism och feministisk teori, dr man vill dekonstruera och teoretiskt frklara och gra sig av med konstruerade skillnader s som manligt/kvinnligt, natur/kultur osv.

    30. Michel Foucault (1926-1984) Inflytande p bde sociologi och filosofi. Foucault diskuterar makt, ideologi och diskurs i frhllande till uppkomsten av moderna institutioner som fngelser, sjukhus och skolor och visar paradoxalt nog hur Upplysningens ideal om individuell frihet och emancipation har en baksida som baserar sig p kande disciplin och vervakning. Marx, Weber. Niccol Machiavelli (14691527). Diskursbegreppet. Hnvisar till ett stt att tnka p eller tala om ett visst tema som frenas av gemensamma antaganden eller utgngspunkter. Folie et draison: Histoire de la folie l'ge classique (1961), visar hur dramatiskt vr syn p galenskap frndrats frn medeltiden till idag. I moderna samhllen har emellertid galenskapen formats av en medicinsk diskurs som lgger tyngden p sjukdom och behandling. Makten verkar via olika diskurser i syfte att forma vanliga uppfattningar om freteelser som kriminalitet, galenskap eller sexualitet. Diskurser kan anvndas som ett kraftfullt verktyg i syfte att frhindra eller begrnsa alternativa stt att tnka eller tala. Kunskap blir till en form av kontroll. Makt och kunskap r kopplade till teknologier som rr vervakning, disciplin och lagens efterlevnad. Foucaults arkeologi. I samhllsforskning har man som ml att skapa mening i det obekanta genom att gra jmfrelser med det som r bekant, men Foucault stller upp ett motsatt ml: att skapa mening i det bekanta genom att grva i det frgngna. De nuvarande begreppen, sikterna och strukturerna tas fr givna och r osynliga bara fr att de r bekanta.

    31. Frankfurtskolan vs Cultural studies Frankfurtskolan: omfattande ideologi- och kulturkritik. De vill identifiera hinder fr utvecklingen av ett icke-repressivt samhllssystem. De anser att kulturindustrin och masskulturen r ett sdant hinder (se t.ex. Adornos och Horkheimers Upplysningens Dialektik, 1944). Mnniskor som konsumerar populrkultur blir allt mer konforma och passiva: Utbudet till publiken av en hierarki av serietillverkade produkter p olika kvalitetsniver syftar bara till en s mycket mer heltckande kvantifiering. Var och en ska liksom spontant anpassa sig till den level som genom olika indicier p frhand utpekats som hans, och gripa efter den kategori av massprodukt som r fabricerad fr just hans typ. Konsumenterna frdelas som statistiskt material efter inkomstgrupper i rda, grna och bl flt p kartor utarbetade av forskningsstaber som inte lngre gr att skilja frn propagandans. (Horkheimer och Adorno, 1944/1981). Kritiska till de klicher och stereotyper som finns i masskulturen (t.ex. att populra filmer r frutsgbara). Konsten (finkulturen) mste verka befriande i kampen fr ett bttre samhlle, som en negation till det repressiva i samhllet.

    32. Frankfurtskolan grundar sin tanke p Marx begrepp varufetischism, och menar att massproducerad konst inte skiljer sig frn andra massproducerade produkter. Kulturella varor besudlas av varufetischism nr de vrderas ekonomiskt (exchange value). Adorno freslr att fr att dlja detta ges masskulturella produkter en ytlig skillnad (pseudo-individuality). Denna standardiserade kultur krver ingen anstrngning av konsumenten, utan fungerar till och med som en dmpare av kritisk tankeverksamhet, och har p s stt en (negativ) effekt p samhllet. Problem med detta perspektiv r att konsten (eller masskulturen) inte r monolitisk, och publiken r inte homogen. Publiken r inte bara heterogen, utan bestr av tnkande knnande individer och r inte frutsgbara. Metodologiskt r det ocks mycket svrt att mta konstens effekter p samhllet. Perspektivet kan ocks uppfattas som elitistiskt.

    33. H & A: vldets kade betydelse i filmer, frlusten av en handling, anvndandet av stereotypa rollfigurer, kade frdumningen av publiken (ex. snuttifiering). I ett samhlle som prglas av inflytandet frn kulturindustrin blir individualiteten illusorisk: pseudoindividualitet. H & A: Mnniskans intimaste reaktioner r s fullstndigt frtingligade fr dem sjlva, att frestllningen om ngot fr dem sreget bara fortlever som en yttersta abstraktion: Personality betyder fr dem knappast lngre ngot annat n blndande vita tnder och frihet frn emotioner och svettiga armhlor. Detta r reklamens triumf i kulturindustrin, konsumenternas tvngsmssiga imitation av de kulturvaror som de samtidigt genomskdar.

    34. Under 1990-talet har intresset kat fr Cultural Studies. Marxistisk infallsvinkel, men istllet fr att lyfta fram hotet frn den vxande populrkulturen, lyfter man fram populrkulturen som en motstndsrrelse/opposition till finkulturen. Storey (1993): man undersker cultural texts and practices in order to reconsitute or reconstruct the experiences, values, etc. the structure of feeling of particular groups or classes or whole societies, in order to better understand the lives of those who lived the culture... [They do so] because they believe that popular culture (defined as the lived culture of ordinary men and women) is worth studying. Konsumenten ses som aktiv i sin konsumtion av kultur.

    35. Senare forskning inom Cultural Studies brukar se publiken som mera aktiv. John Fiske, Reading the Popular, 1989. Analyserar populrkultur (popular arts): dessa produceras av eliter och syftet r att dominera antingen ekonomiskt eller intellektuellt. Han kallar detta semiotisk makt. I USA, Storbritannien och Australien (de omrden han undersker) r de hegemoniska krafterna vita, kapitalistiska och patriarkala. Han frgar varfr vi konsumerar sdana produkter som har som ml att dominera oss? There is no lasting pleasure in being a cultural dope. Svaret r att mnniskor skapar motstnd mot de populrkulturella bilderna genom att skapa egna meddelanden. Mnniskor skapar sin egen sociala identitet inom sociala system; man accepterar inte helt blint de meddelanden som kommer frn den dominerande eliten. Betydelse uppstr i cirkulationen av texter och deras mottagande. Konsumenten anvnder texterna i sitt eget intresse. D gr man semiotiskt motstnd. T.ex. de flick-fans som Madonna hade p 80-talet kunde gra motstnd mot patriarkala meddelanden om sexualitet genom att sjlva konstruera en mer aktiv, oppositionell version av kvinnlig makt och lust.

    36. Postmodernitet Postmodernism syftar p bde en historisk period och ett nytt stt att nrma sig kunskap. I kontrast till modernism, post- syftar p ngot efter modernismen, en sorts fortsttning p modernismen (senmodernism). Modernismen: kapitalism och industrialism. Produkter massproduceras av arbetare som tjnar tillrckligt fr att kunna konsumera dessa produkter. Produkterna marknadsfrs i massmedia, och populrkultur nr en stor publik. Domineras av rationalism, ett arv frn Upplysningen. Samhllet utvecklas positivt, vetenskapen r intressels och ackumulerar kunskap, det finns absoluta moraliska vrden och universella sanningar, den individuella identiteten r stabil. Postmodernismen: sen industriell kapitalism. Produktionstekniker har frbttrats och specialiserade produkter kan skapas t marknadsnischer. Fokus hamnar p konsumtion. Reklam riktas in p specialiserade marknader (mlgrupper), och populrkultur riktas mot specifika segment av populationen enligt val av livsstil. Hur har detta pverkat kulturella uttryck? Cynism har ersatt optimism och utvecklingstro. Identitetspolitik har utmanat tanken om universell sanning och entydig och absolut moral. Mnniskor r i genomsnitt mera mobila geografiskt och har strre valmjlighet bland konsumtionsvaror, identiteter fragmenteras och baseras p konsumtionsval och livstil.

    37. Ifrgastter positivistisk vetenskap (science). Tyngdpunkten ligger p relativitet. Generalisering inte mjlig? I vissa fall avstter man till och med all empirisk forskning, medan andra frsker nrma sig empiriska data med postmoderna verktyg. Reflexivitet. Forskaren reflekterar ver sin egen forskningsprocess och dess inverkan p forskningsobjekt och resultat. Positionering blir viktigt. Foucault: power-knowledge: att makt och kunskap inte r mjliga att separera. Jean Baudrillard, den postmoderna sociologen: simulakra och det hyperreella. Mike Featherstone, vardagslivets estetisering. Analyserna av postmodernism syftar p en kad visualisering av samhllet (Scott Lash), kad ambivalens (Zygmunt Bauman) men ocks kad reflexivitet (Anthony Giddens). Baudrillard r mest knd fr sin analys av konsumtionssamhllet, frmedling (modes of mediation) och teknologi och kommunikation. Hur teknologiska framsteg pverkar samhllet. Semiotiskt intresse (som de andra poststrukturalisterna)

    38. J.B.: Diskuterar konsumism, kn, journalistiska kommentarer om AIDS, kloning, Salman Rushdie, det frsta Irakkriget, World Trade Center-attackerna osv. Simulation: Tre olika simulakra, tre olika stt att frhlla sig till relationen mellan tecken och verklighet. Relationen blir problematisk nr den ifrgastts. Massproduktion, utplnandet av originalets betydelse och snabba frndringar i teknologin leder till uppkomsten av den tredje ordningens simulakra. Nu gr det inte lngre att dra grnser mellan kopia och original, kta och falskt, utan hela vrlden r simulerad, mediet r budskapet (McLuhan). Vi lever i det hyperreella. Idag kan vi inte lngre upprtthlla en distans till de olika objekt som finns i omvrlden; vi r inte lngre betraktare av omvrlden, utan uppslukas istllet av den och lever p s stt i en estetisk hallucination av verklighet.

    40. Internet Verklighet och cyberrymd, synlighet r verklighet? Bloggar, profiler, avatarer... Spel som utspelar sig p Internet, virtualitet...

    41. Pierre Bourdieu (1930-2002) Begrepp: (konstnrligt) flt, kapital, habitus, symboliskt vld, missknnande Bde kvantitativa och kvalitativa metoder, statistik, antropologi, mikro- och makrosociologi. Fltet: ett strukturerat system av sociala positioner. Doxa, en tro som inte ifrgastts av individerna inom ett flt. Produktionen av tro: fltet r som att accepteras i en prestigefylld klubb, dit man bjudits in av gudfder som garanterar erknnande. Grnserna fr fltet r oprecisa och skiftande och kan endast klarlggas med hjlp av empiriska data. Institutionaliserade ingngspunkter.

    42. The boundary of any given field, the point(s) at which the field ceases to have any impact on practice, is always at stake in the struggles which take place within the field. A field is, by definition, a field of struggles in which agents strategies are concerned with the preservation or improvement of their positions with respect to the defining capital of the field (Jenkins 2002: 85). Fltens grnser definieras av de individer som samlat mest symboliskt kapital. Ett konstverks vrde: konstverket eller konstnren konsekreras av andra konsekrerade aktrer i fltet (Bourdieu 1994: 158-159).

    43. Kapital: tillgngar minus skulder; syftar oftast p kapital som genom sin storlek och placering kan ge sin gare avkastning och drmed kapitalinkomst. Kapital = makt. Ett stt att definiera individers och institutioners sociala positioner. Ett system av krafter existerar mellan dessa positioner, d.v.s. fltet r ocks strukturerat enligt maktfrhllanden: att dominera, att vara dominerad eller att vara jmlik. Beroende av tillgngen till varorna p fltet (kapitalet). Ekonomiskt, socialt (olika vrderade relationer till betydelsefulla personer), kulturellt (legitim kunskap som man t.ex. fr frn utbildning) och symboliskt kapital (frknippas med prestige och ra). Missknnande r ett begrepp som r kopplat till makt och kapital; anknyter till Bourdieus tankar om social reproduktion och symboliskt vld. Symboliskt vld: ett ptvingat system av betydelser (d.v.s. kultur) som uppfattas som legitimt.

    45. Habitus (eller hexis) frdjupar kopplingen mellan struktur och individ. Belyser sociala praktiker. Frn Erwin Panofsky (en konsthistoriker), och det har ocks tidigare anvnts av G.W.F. Hegel, Edmund Husserl, Max Weber, mile Durkheim och Marcel Mauss med betydelsen: an acquired system of generative schemes objectively adjusted to the particular conditions in which it is constituted (Bourdieu, Outline of a Theory of Practice, 1977 95). Bourdieu frknippar detta med kroppen: The dispositions and generative classificatory schemes which are the essence of the habitus are embodied in real human beings. (Bourdieu, The Logic of Practice, 1990: 6679). Fr Bourdieu innebr detta tre saker: 1.) Habitus existerar bara i aktrers huvuden (som ocks r en del av kroppen); 2.) Habitus existerar bara i aktrers handlingar (practice) och i deras interagerande med andra och med miljn, och bestr av stt att tala, rra sig, gra saker. Habitus r allts inte abstrakt utan r en del av mnskligt beteende; 3.) Bourdieu talar om praktiska taxonomier som r kopplade till kroppen: manligt/kvinnligt, framsida/baksida, upp/ner, varm/kall etc.

    46. Hexis: en liknande betydelse som det latinska habitus. Hexis syftar nnu mera p sttet som aktrer anvnder sin kropp, kroppshllning eller stllning. I kroppens hexis sammanfrs det personliga och det strukturella eller systematiska. Bodily hexis is political mythology realized, embodied, turned into a permanent disposition, a durable manner of standing, speaking and thereby of feeling and thinking... The principles embodied in this way are placed beyond the grasp of consciousness, and hence cannot be touched by voluntary, deliberate transformation, cannot even be made explicit... (Bourdieu 1977, 6679).

More Related