Download
1 / 21
E N D
Historia Feb 2020 Freden i Roskilde Roskilde 1658 26 Feb Skåne blir svenskt Isen höll för Karl X Första kraven var hårda Svenskarnas första krav gick inte igenom. Men betydande landområden gick över till Sverige © Copyright 2020 Anders Dernback Anders Dernback
Den 5 juni 1657 förklarade Danmark krig mot Sverige, samtidigt som Sverige var hårt pressat i krigen mot Polen och Ryssland. Trots att Karl X Gustav var djupt indragen i konflikten med Polen, valde han att förflytta huvuddelen av sin armé till Jylland för att invadera Danmark. Kungens ilmarscher överraskade de danska trupperna och huvuddelen tvingades att retirera till fästningen Frederiksodde, som stormades och intogs av svenskarna den 27 oktober. Med Jylland säkrat ville Karl X Gustav fortsätta vidare mot Köpenhamn på Själland, men han hindrades av de danska sunden och den danska flottan. Då 1600- talet var det kallaste århundradet under lilla istiden och vintrarna i Skandinavien var mycket kalla, planerade kungen att utnyttja kölden genom att vänta till dess att tillräckligt tjock is hade bildats på sunden, för att därefter genomföra en riskabel marsch över isen. Efter noggranna rekognosceringar inledde kungen sin marsch den 30 januari 1658 från Jylland över det isbelagda sundet Lilla Bält till Fyn.
Karl X Gustav ville undvika att ännu en gång hamna i ett dödläge, med ett utdraget krig utan något militärt avgörande i sikte. Denna tanke var med säkerhet intensivt aktuell för kungen under den tid han ledde sin armé i ilmarscher från Polen, genom Pommern och mot Jylland. Kungens armé räknade omkring 17 000 man, där endast 4 000 var rikssvenskar medan huvuddelen var utländska legosoldater. Förflyttningen till Jylland gick snabbt; redan den 25 augusti stod den svenska armén utanför den starka danska fästningen Frederiksodde på södra Jyllands östkust. Då hade mindre danska styrkor besegrats längs vägen, men något militärt avgörande hade man inte uppnått och den danska ledningen kände sig trygg i förvissningen om att Frederiksodde skulle skydda de danska öarna. På morgonen lördagen den 30 januari red Karl X Gustav ut med sin armé till Brandsø. Sedan ställdes armén upp på isen. Den beräknas enligt vissa källor ha uppgått till mellan 6 000 och 7 000 man, enligt andra källor till upp till 12 000 man
Historia 26 Feb Feb 2020 Freden i Roskilde1658 Kartan fick ritas om © Copyright 2020 Anders Dernback Anders Dernback
Skulle isen hålla? Tåget över Bält var ett fälttåg över isarna mellan de danska öarna. Fälttåget pågick mellan den 30 januari och den 15 februari 1658, och det slutade med en avgörande seger för Sveriges kung Karl X Gustav under dennes första danska krig.
Erik Dahlbergh ledde isundersökningarna längs Stora Bält. Skulle isen hålla? Skulle isen hålla?
Från dansk sida genomförde Dahlbergh noggranna undersökningar av isen. Den 2 februari anlände flyende danska ryttare från Fyn till den befästa staden Nakskov på Lolland och berättade att en svensk patrull hade dykt upp på Langeland. Dagen efter fick Nakskovs kommendant underrättelser om att svenskar besiktigade isens tjocklek från Langeland till Lolland. Dahlbergh fick sin order av Karl X Gustav den 31 januari, och eskorterad av 200 finska ryttare under överste Claas Uggla överskred Dahlbergh två isbelagda sund och nådde Longelse kyrka på Langeland den 2 februari, åtta mil från hans utgångspunkt på Fyn. Där grupperade Uggla med huvuddelen av kavalleriet, medan Dahlbergh och 40 ryttare under Niethoff gick över det 13 kilometer breda Stora Bält och kom i land vid Grimstedts herrgård.
På morgonen den 30 januari upptäckte danskarna svenska förtrupper, bestående av 400 ryttare under befäl av överste Casper Borneman, som red ut mot Tybrind Vig. Med sig hade Borneman 200 avsuttna dragoner som på slädar och kälkar medförde bjälkar, brädor, stegar, tunnor och halm för broslagning över vakar och svag is. Tåget över Lilla Bält Tåget över Lilla Bält Tåget över Lilla Bält Skulle isen hålla?
Tåget över Stora Bält 1658. Målning av Johann Philip Lemke. På natten till den 6 februari gick mellan 2 000 och 3 000 svenska ryttare ut på isen utanför Svendborg ledande sina hästar vid tygeln.
Slaget vid Tybrindvid
Fredstaffeln i Frederiksborgs slott till firandet av freden i Roskilde. Målning (1658) av Erik Dahlbergh. Slutförhandlingarna förlades till Roskilde, och den 26 februari undertecknades traktaterna i Roskilde domkyrka. Det svenska militära övertaget var massivt och svenska trupper ockuperade nästan hela Danmark. Men samtidigt hade Karl X Gustav bråttom att få till stånd en fred innan andra stater grep in på Danmarks sida. Därför reducerades de svenska kraven steg för steg. Slutresultatet blev ändå en katastrof för Danmark. Resultatet blev att Danmark avträdde Skåne, Blekinge, Bohuslän, Halland (nu permanent), Bornholm och Trondheims län till Sverige. Vidare skulle dyra skadestånd betalas till Sverige; Danmark skulle inte ha samröre med Sveriges fiender och flera danska arméförband och fartyg skulle överlämnas till Sverige.
Sveriges erövringar vid freden i Roskilde 1658, markerat med grönt I freden i Köpenhamn den 27 maj samma år återlämnades Bornholm och Trondheims län till Danmark
