St rkt milj pr vning i enklare former

1. St�rkt milj�pr�vning i enklare former Richard Almgren Green Business AB www.greenbusiness.se richard.almgren@greenbusiness.se 070-5688112

3. Syfte Syftet med projektet �r Att utg�ra en inspiration till f�renklingar f�r ber�rda att f�rdjupa kunskaperna att identifiera internationella krav (OECD, EU) att identifiera skillnader mot den svenska milj�pr�vningen att avgr�nsa den grupp av f�retag som b�r omfattas av statlig pr�vning att skissera en modell f�r milj�pr�vning

4. Bakgrund till projektet Regeringsuppdrag till Nutek om att kartl�gga n�ringslivets administrativa kostnader Konsultf�retaget Ramb�ll har gjort en kartl�ggning De st�rsta posterna: Milj�pr�vning Kontroll enligt milj�balken

5. Referenser inf�r arbetet med projektet Richard Almgren: Skrivit b�cker om lagstiftning Medverkat i tio statliga offentliga utredningar om milj�fr�gor Till�mpat lagarna i b�de myndighet och f�retag Medverkat inom �n�ringslivets byr�krati� om EU-direktiv

6. F�r�ndrad omv�rld �ndrad milj�agenda: Mindre f�roreningsutsl�pp fr�n stora fabriker Mer klimat Mer produkters milj�aspekter, �tertagning av uttj�nta produkter �kat antal pr�vningsskyldiga Mer f�reskrivande regler (EU-medlemskap) �kad komplikationsgrad �kad kunskap om teknikens m�jligheter (BAT) Mer pro-aktivt n�ringsliv

7. F�r- och nackdelar F�rdelar Milj�f�rb�ttrande R�ttstryggt �ppet Nackdelar Saknar inneboende drivkrafter Tungrott L�ng beslutsprocess

8. Metod Granskat relevanta EG-direktiv f�r milj�pr�vning (IPPC, EIA, etc), vad kr�vs egentligen i enskilda l�nders lagstiftning Hur till�mpas dessa regler i EU27/EES Hur till�mpas dessa regler i Sverige Identifierat skillnader

10. Skiss till f�renklad och f�rst�rkt milj�pr�vning Kravspec: F�renlig med EG-r�tt Drivkraft till milj�f�rb�ttringar F�renlig med proportionalitetsprincipen Tydliga regler F�rslag till �ndring f�r alla identifierade skillnader M�lgruppen f�r f�rslagen varierar (RoR, R, NV etc)

11. Skiss I  Lagstiftningsteknik F� �ndringstillf�llen Skillnad: EU-direktiv ger ofta l�ng �verg�ngstid Vem: Regering och riksdag (RoR) �ndring: ?

12. Skiss II Regelsystemet �ndra pr�vningsgrund Skillnad: EU pr�var milj�aspekter, SE hela verksamheten Vem: RoR (lagfr�ga) �ndring: �ndra i 9 kap till pr�vning av �milj�aspekter av viss verksamhet� ed

13. Skiss III Integrera mkb och pr�vning Skillnad: EU-direktiven f�ruts�tter integrering Vem: RoR (lagfr�ga) �ndring: Tydligg�r i 6, 9 kap, mkb-f�rordning

14. Skiss IV Pr�va det som kr�vs enligt EG-r�tt Skillnad: I SE pr�vas fler verksamheter �n som kr�vs Vem: R (f�rordningsfr�ga) �ndring: �ndra i pr�vningsf�rordning s� att motsvarar IPPC-f�rordningens lista och EIA-f�rordningens bilaga I

15. Skiss V Pr�va motst�ende intressen Skillnad: I SE pr�vas alla �ndringar mot �ndring som medf�r �risk f�r betydande milj�p�verkan� Vem: RoR (lagfr�ga) �ndring: �ndra i 9 kap s� att pr�vningskriteriet blir pr�vning vid �risk f�r betydande milj�p�verkan�

16. Skiss VI �verf�r �h�nsynsreglerna� till beslutskriterier Skillnad: I direktiven finns inte denna typ av regler Vem: RoR (lagfr�ga) �ndring: �verf�r reglerna som portalparagraf i resp sakkapitel, �l�mplig plats�-regeln till PBL

17. Skiss VII �verf�r �l�mplig plats�-pr�vning till planlagstiftning Skillnad: Pr�vning av lokaliseringen kr�vs inte i direktiven Vem: RoR (lagfr�ga) �ndring: �ndra i 2 kap mm, PBL

18. Skiss VIII Pr�va milj�kvaliteten i omr�desplaner enligt planlagstiftning Skillnad: Milj�kvalitetsnormer dubbelbehandlas i SE Vem: RoR (lagfr�ga) �ndring: �ndra i 2, 5, 16 kap och �verf�r fr�gan till PBL med krav p� �tg�rdsplan

19. Skiss IX Ans�kan om tillst�nd Mkb n�r det beh�vs Skillnad: Kriterier f�r mkb saknas i SE Vem: RoR (lagfr�ga) �ndring: �ndra s� att pr�vningskriteriet st�mmer med direktiven, dvs utpekade typer av verksamheter och risk f�r betydande milj�p�verkan

20. Skiss X Tillst�ndsprocessen Inf�r tidsgr�ns (5 m�n) Skillnad: OECD rekommenderar en 5 m�n-gr�ns Vem: RoR (lagfr�ga) �ndring: F n oreglerad fr�ga

21. Skiss XI F�rordna projektledare f�r varje ans�kan Skillnad: pr�vningsprocessen skall vara �fully co-ordinated�, vilket kan tolkas s� att pr�vningsmyndigheten aktivt skall processa ans�kan Vem: DomV och lst, arbetsordning �ndring: F n oreglerad fr�ga

22. Skiss XII Begr�nsa antal remisser Skillnad: Oreglerad fr�ga i s�v�l EU som SE Vem: R/NV �ndring: F�rtydligande i AR

23. Skiss XIII Allm�nhetens medverkan Underl�tta allm�nhetens medverkan Skillnad: SE regelverk uppfyller direktiven; Enskilda EU-l�nder har b�ttre system , tex FI Vem: RoR �ndring: Uppdrag till DomV att uppr�tta databas som �r tillg�nglig p� Internet

24. Skiss XIV Tillst�ndet F�renkla Skillnad: Krav p� reglering av tillverkningsniv�er, samtliga �taganden i ans�kan (�allm�nna villkoret� ) saknas i direktiven Vem: NV (till�mpningsfr�ga) �ndring: F�rtydligande i AR

25. Skiss XV  Fokusera Skillnad: Direktiven fokuserar p� verksamhetens milj�aspekter men inte dess produkter eller transporter Vem: NV (till�mpningsfr�ga) �ndring: F�rtydligande i AR

26. Skiss XVI F�rtydliga Skillnad: Direktiven har inga krav p� generella bullerniv�er utan kraven utformas enligt huvudregeln f�r varje enskild verksamhet Vem: NV (till�mpningsfr�ga) �ndring: F�rtydligande i AR med inneb�rd att probleminventering och �tg�rdsplan utf�rs

27. Skiss XVII Finansiering av pr�vningen �verf�r till statsbudget Skillnad: OECD rekommendation offentliga medel, i SE avgifter Vem: RoR (lagfr�ga) �ndring: �ndra i 27 kap och avgiftsf�rordning

28. Skiss till framtida milj�pr�vning

30. Konsekvenser av f�rslagen St�rre ansvar p� verksamhetsut�varen F�rre ber�rda verksamheter Alfa= IPPC+EIA I Beta= EIA II Gamma= Resten av utpekade verksamheter Delta= Resten av resten Personella resurser frig�rs F�rre �fullst�ndiga� tillst�ndspr�vningar, mer tillsyn �Mera mor�tter och mindre piskor� Organisatoriska f�r�ndringar (ber�rs ej) Anm�lan, kontroll och tillsyn beh�ver utvecklas

31. Konsekvenser f�r �rendefl�det Of�r�ndrat antal �renden F�rre tillst�nds�renden, uppskattningsvis 1/3 av nuvarande antal De minskade tillst�nds�rendena blir anm�lnings�renden

32. Ungef�rliga f�r�ndringar i n�gra milj�aspekter i Sverige 1970-2007

33. Kostnader f�r milj�pr�vning

35. Slutsatser om �milj�pr�vningens uppdrag� F�roreningsutvecklingen har f�r�ndrats: Milj�st�rande utsl�pp �kade fram till ca 1970 // n�ringslivsutveckling Skifte i utvecklingen ca 1970 (�decoupling�, frikoppling av utvecklingsskeden) Efter ca 1970 minskad utsl�ppsniv� (av de typer av f�roreningar som milj�pr�vningen omfattar) Utsl�ppsniv�n uppg�r idag till n�gra f� % av toppniv�n Inga milj�sk�l att pr�va fler �n vad EU kr�ver, �IPPC-anl�ggningar� N�gra hundra anl�ggningar per milj�fr�ga, varav stor �verlappning Undantag: energianl�ggningar och kommunala avloppsreningsverk Styrs ocks� av andra regelverk (handel med utsl�ppsr�tter, NOx-avgift etc) Relativt ensartat utformade Ungef�r samma milj�resultat kan uppn�s med mindre administration

36. Unders�kning I Unders�kning skickades till 450 f�retag, svar av 57% Pr�vningsgrund A 18% B 66% C 16% Storlek 85% SME Typ av f�retag 60% tillverkningsindustri

37. Unders�kning II Tillst�ndsprocess 25-30 tillst�nd/myndighet och �r Inga eller sm� �ndringar under pr�vningen i flertalet �renden M�nga �tg�rder skulle ha genomf�rts �nd� Pr�vning vid risk f�r betydande milj�p�verkan Beslutsunderlag M�nga k�llor till BAT On�digt h�ga krav p� underlag MKB f�r ofta

38. Unders�kning III Tiden f�r pr�vning F�r l�ng tid Problem uppst�r som f�ljd av tidsutdr�kt R�ttstrygghet Splittrad bild, flertalet uppskattar Allm�nhetens medverkan L�gt intresse Bra underlag Internet kan utnyttjas f�r att st�rka intresset

39. Rapportens slutskede och efter Seminarium 10 sept 2007 Rapport klar i slutet av sept 2007 enligt plan Den fortsatta hanteringen: �verl�mnas till mdep och NV n�r Nutek sl�ppt rapporten Juridiken beh�ver kompletteras! Rapport �St�rkt milj�pr�vning i enklare former� Presentation f�r NV 18 jan 2008 Kompletterande granskning av andra omr�den Kontroll och tillsyn! Annat?