Forskningsetik Karlskrona

1. ForskningsetikKarlskrona Tore Nilstun (filosof och emeritus) Avdelningen för medicinsk etik Institutionen for kliniska vetenskaper, Lund (IKVL) Medicinska fakulteten Lunds universitet Tore.Nilstun@med.lu.se

2. Plan för dagen Etikprövningsnämnden (epn) Fem etiska teorier Klinisk studie • Forskning på barn (1963-66) • Lancet vill inte publicera (1970) • Röster i debatten och vad ni tycker • En metod for forskningsetisk bedömning • Tillämpning av metoden • NEJM publicerar (1973) Epidemiologi • Smittkoppor • Arbetsmiljöforskning Stanley Millgrams psykologiska forskning Förslag till undantag från informerat samtycke Nu är det slut Tore.Nilstun@med.lu.se

3. Etikprövning Den första forskningsetiska kommitté (FEK) tillkom i Sverige vid Karolinska Institutet (KI) 1965, medan övriga medicinska lärosäten fick FEK under 1967. Sedan 2004 Etikprövningsnämnden (epn) Europa: Research ethics committee (REC) USA: Institutional review board (IRB) Tore.Nilstun@med.lu.se

4. Helsingforsdeklarationen Världsläkareförbundet godkände den första versionen 1964 (reviderad 1983, 1989, 1996, 2000, 2008). Nätet: http://www.wma.net/e/policy/b3.htm §14. The design and performance of each research study involving human subjects must be clearly described in a research protocol. … §15. The research protocol must be submitted for consideration, comment, guidance and approval to a research ethics committee before the study begins. This committee must be independent of the researcher, the sponsor and any other undue influence. … Tore.Nilstun@med.lu.se

5. Lag (2003:460) om etikprövning senast ändrat 080601 I Sverige finns en lag (i kraft 040101) om etikprövning. Använd alltid det senaste formuläret. Det finns elektroniskt tillgängligt på nätet (www.epn.se) Tore.Nilstun@med.lu.se

6. Etikprövningsnämnder Det finns sex regionala nämnder (Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Uppsala och Umeå) och en central nämnd (Stockholm). Lämna rådgivande yttrande om du betalar och om du begär det. Den centrala nämndens uppgift: • tillsyn över de regionala nämnderna • se till att lagen efterlevs • pröva överklaganden av forskarna Tore.Nilstun@med.lu.se

7. Godkännande och kostnad Ett godkännande gäller endast • om det inte strider mot någon annan lag • forskningen måste påbörjas inom två år efter beslutet Om en huvudman för forskningen kr 5 000. Om två eller fler huvudmän för forskningen kr 16 000 Förslag om höjning av avgiften, men ej beslut. Tore.Nilstun@med.lu.se

8. Personuppgifter Enligt personuppgiftslagen (PUL) är det förbjudet att behandla uppgifter som avslöjar • ras eller etnisk ursprung • politiska åsikter • religiös eller filosofisk övertygelse • medlemskap i fackförening • hälsa och sexualliv • brott, domar och frihetsberövande (enligt LPT eller LRV) Sådana uppgifter kallas ”känsliga personuppgifter” och får behandlas inom forskning (och statistik) om ett godkännande föreligger från epn. Tore.Nilstun@med.lu.se

9. Forskningsinformation All den information som försökspersonen rimligen kan behöva för att ta ställning till deltagande, men inte mer. Den skriftliga informationen (enligt epn): • bakgrund och syfte, deltagande är frivilligt, dra sig ur utan några sanktioner, hur studien går till, vilka är riskerna och fördelarna, hantering av data, eventuell information om studiens resultat Samtyckesformuläret (enligt epn): • separat papper, att information har getts, svar på frågor, och eventuellt samtycke till att medverka Tore.Nilstun@med.lu.se

10. Respekt för person Helsingforsdeklarationen: B § 29 Research involving subjects who are physically or mentally incapable of giving consent, … , may be done only if the physical or mental condition that prevents giving informed consent is a necessary characteristic if the research population. In such circumstances the physician should seek informed consent from a legally authorised representative. … Tore.Nilstun@med.lu.se

11. Medicinsk nytta Helsingforsdeklarationen: A § 6. … the well-being of the individual research subject must take precedence over all other interests. B § 18 Every medical research study involving human subjects must be preceded by careful assessment of predictable risks and burdens to the individuals and communities involved in comparison with foreseeable benefits to them and to other individuals or communities affected by the condition under investigation. B § 20 … Physicians must immediately stop the study when the risks are found to outweigh the potential benefits or when there is conclusive proof of positive and beneficial results. Tore.Nilstun@med.lu.se

12. Rättvisa Helsingforsdeklarationen: B § 21. Medical research involving human subjects may only be conducted if the importance of the objective outweighs the inherent risks and burdens to the research subjects. B § 27 For a potential research subjects who is incompetent, the physician must seek informed consent from the legally authorised representative. These individuals must not be included in a research study that has no likelihood of benefit to them unless it is intended to promote the populations represented by the potential subject, the research cannot instead be performed with competent persons, and the research entails only minimal risk and minimal burden. Tore.Nilstun@med.lu.se

13. Etiska teorier kan betona Den handlandes karaktär Dygdetik Den handlandes motiv Sinnelagsetik Handlingens egenskaper Pliktetik Handlingens resultat Konsekvensetik Berördas omständigheter Situationsetik Karaktär Motiv Handling Konsekvenser Situation Tore.Nilstun@med.lu.se

14. Principer som argument Yrkesetiken innehåller (tyvärr?) endast pliktetik (den önskvärda handlingen beskrivs i reglerna) och konsekvensetik (de önskvärda konsekvenser av handlingen beskrivs i reglerna). Regler som anger dygdetik (den handlandes karaktär), sinnelagsetik (den handlades motiv) och situationsetik (berördas omständigheter) nämns vanligen inte. Tore.Nilstun@med.lu.se

15. Principlism När principer används som argument för eller mot ett visst ställningstagande kallas angreppssättet i litteraturen for ”principlism”. Vissa principer används normalt: t.ex. nytta, respekt för person och rättvisa. Tore.Nilstun@med.lu.se

16. Fall för analys • Willowbrook öppnades 1942; militärhospital på Staten Island, New York. • Institution for psykiskt utvecklingsstörda barn mellan 1947 och 1987 • High School 1993. • De flesta barnen på institutionen hade en IQ < 20. • 1949 ca 200, 1963 max ca 6 000. • Saul Krugman (1911-1995) blev 1972 president i ”American Pediatric Society” • Han och medarbetare genomförde en rad försök på dessa barn mellan 1955 och 1970. • I en kontroversiell studie (1963-1966) gavs det förmodade vaccinet immunoglobulin vid inläggelsen och därefter injicerades hepatitinfekterat serum på dessa barn. • Alla berörda föräldrar hade gett ett informerat samtycke. • Syftet med försöket var att på sikt kunna förebygga sjukdomen Tore.Nilstun@med.lu.se

17. Lancet vägrar att publicera Vetenskapligt var studien mycket bra, men forskningsetiskt var den förkastlig. Tore.Nilstun@med.lu.se

18. Krugmans försvar för försöket • Barnen, drygt 750 (av ca 10.000 nyinskrivningar) under perioden 1956-1970, skulle fått liknande infektioner under “naturliga” förhållanden. • Barnen fick bättre vård under försöket änannars. • Barnens föräldrar hade alla givit sitt informerade och frivilliga samtycke. • Personal och besökande utsattes förstor risk att smittas. • Skulle leda till kunskap som gördet möjligt att förebygga infektion. • Barnen, de allra flesta, fick endast subkliniska infektioner och påföljande immunitet. (Krugman, Letter to the editor, Lancet, May 8, 1970) Tore.Nilstun@med.lu.se

19. En röst i debatten (kritik) It is indefensible to give potentially dangerous infected material to children, particularly those who were mentally retarded, with or without parental consent, when no benefit to the child could conceivably result. (Stephan Goldby, Letter to editor, Lancet, April 10, 1971) Tore.Nilstun@med.lu.se

20. En annan röst (försvar) … is it not proper and ethical to carry out experiments in children, which would apparently incur no greater risk than the children were likely to run by nature, in which the children generally receive better medical care when artificially infected than if they had been naturally infected, and in which the parents as well as the physician feel that a significant contribution to the future wellbeing of similar children is likely to result from the studies? (Geoffery Edsall, Letter to the editor, Lancet, July 10, 1971) Tore.Nilstun@med.lu.se

21. Din uppfattning Antag att du är anställd på Willowbrook och att du med dina • nuvarande värderingar (2009) och • dåtidens kunskap (1963) blir ombett att ta etisk ställning till försöket: Anser du att den aktuella studien Ja  etisk försvarbar? Nej  Vad skulle du säga till Krugman? Ja  Nej  Tore.Nilstun@med.lu.se

22. Normativ etisk analys Är endast meningsfullt när det föreligger – eller anses föreligga – en etisk konflikt. Ett exempel: 1. Kunskap om medicinska effekter på barn är önskvärt. 2. Kunskap kan ibland endast erhållas genom forskning på barn. 3. Alltså bör det ibland forska på barn. 1. Information och frivilligt samtycke är önskvärt. 2. Barn kan inte ge informerat samtycke. 3. Alltså bör det inte forska på barn Tore.Nilstun@med.lu.se

23. Har etiska omdömen giltighet? • Subjektiva (= beroende av vad den enskilde personen anser). Många svar; konsekvens: personrelativism. 2. Objektiva (= oberoende av vad den enskilde personen anser). Svaret kan vara dikterad av förnuftet, Gud, naturen, osäker. Endast ett svar. Tore.Nilstun@med.lu.se

24. Fakta om etiska omdömen Det finns ingen enighet och metod för att avgöra om etiska omdömen är sanna eller falska. Inte heller om dessa omdömen är sanna eller falska. Tore.Nilstun@med.lu.se

25. Tores övertygelse ≠ fakta • Etiska omdömen är varken sanna eller falska (matematiska och empiriska). • Forskning förutsätter global enighet. • Etiska omdömen får auktoritet till följd av enigheten. • Eftersträva enighet bland de berörda. • Kulturens inflytande leder till personrelativism. Tore.Nilstun@med.lu.se

26. Tores förslag ≠ fakta Forskningens grundläggande principer (värdepremisser) bör vara: • Respekt för person • Nyttoprincipen • Rättviseprincipen Tore.Nilstun@med.lu.se

27. Respekt för person • Skydd för den som inte kan skydda sig själv. • Ärlighet och konfidentialitet (≠ anonymitet) – använd sekretess. • Informerat och frivilligt samtycke eller vägran till deltagande. Tore.Nilstun@med.lu.se

28. Nyttoprincipen 1 Inte skadaa) 2 Minska lidande 3 Förebygg lidande 4 Öka välbefinnandeb) • Der första kravet kallas ibland för ”icke skada” eller ”non-maleficensprincipen” b) Det andra, tredje och fjärde kravet kallas ibland för ”gör gott” eller ”beneficensprincipen” Tore.Nilstun@med.lu.se

29. Rättviseprincipen • Ingen får diskrimineras, t.ex. med hänvisning till ålder eller kön. • Visa solidaritet med sårbara individer och grupper. Tore.Nilstun@med.lu.se

30. Begräsning hos metoden Beaucham och Childress (B&C) skriver i sin bok att när principen om autonomi och nytta ger upphov till oförenliga skyldigheter krävs personer med gott omdöme för att fatta ett rimligt beslut i den uppkomna konflikten. Principle of Biomedical Ethics. Oxford: Oxford University Press 2001: 187 (Ej i 6 utgåvan, men i 1, 2, 3, 4 och 5, 1979) Tore.Nilstun@med.lu.se

31. NEJMs reaktion på artikeln … Reports of research not in accordance with the principle of the Declaration should not be accepted for publication. Helsingforsdeklaration B § 30 Reports of investigations performed unethically are not accepted for publication. Thus, appearance of [a] Willowbrook report in this issue indicates that the study, on balance, is not rated as unethical. FG Ingelfinger, New England Journal of Medicine 1973: 288 Tore.Nilstun@med.lu.se

32. Utvecklingsstörda barn (NEJM) • Att testa hypoteserna på dessa barn • Att inte testa hypoteserna Aktörer och berörda Autonomi Nytta Rättvisa Barn med låg IQ Deras anhöriga Potentiella patienter • Identifiera etiska vinster och förluster • Försök ta ställning – +–? / / / (+) ? / + Tore.Nilstun@med.lu.se

33. Utvecklingsstörda barn (Lancet) • Att testa hypoteserna på dessa barn • Att inte testa hypoteserna Aktörer och berörda Autonomi Nytta Rättvisa Barn med låg IQ – + – ? – Deras anhöriga (+) ? / Potentiella patienter / + / • Identifiera etiska vinster och förluster • Försök ta ställning Tore.Nilstun@med.lu.se

34. Etisk bedömning 2009 Tänk dig en situation där ett nytt vaccin för barn tagits fram men ännu inte prövats på människa. Den aktuella sjukdomen utgör ett stort problem på dagis och förskolor (4-7 år). Vad bör krävas för att påbörja studien? • Laboratorieförsök och djurexperiment! • Effekter på kompetenta (kinetik, metabolism, säkerhet)! • Jämförelsealternativ (randomisering?) • Föräldrar: information och rätt att vägra! • Barnen: information och rätt att vägra? • Säkerhetskommitté? Tore.Nilstun@med.lu.se

35. Fall för analys i gruppen 1(2) Du erbjuds anställning i ett land som praktiserar kvinnlig omskärelse på unga flickor (9-12 år). Omskärelse är tillåtet enligt nu rådande lag i landet (det var 2007), men inget krav. Det blir därför inget åtal i det aktuella landet för den läkare som utför omskärelsen. Detta vet du och accepterar. Åtskilligt har gjorts av utländsk sjukvårdspersonal för att hindra sådan omskärelse i det aktuella landet. Det finns några av dessa aktiva motståndare (inklusive deras familj) som har råkat ut för hot och trakasserier i landet när de offentligt har motarbetat kvinnlig omskärelse. Tore.Nilstun@med.lu.se

36. Fall för analys i gruppen 2(2) Som läkare uppmanas du att utföra en ”kosmetisk” form för omskärelse. Att följa rådet skulle orsaka långt mindre lidande och skada än den traditionella omskärelsen och ingreppet skulle ske under narkos av de berörda flickorna. • Vad anser Du är moraliskt rätt att göra? • Vad skulle Du ha gjort? Tore.Nilstun@med.lu.se

37. Kvinnlig omskärelse • Att anse/göra • Att inte anse/göra Aktörer och berörda Autonomi Nytta Rättvisa Flickan Anhöriga Framtida patienter • Identifiera etiska vinster och förluster • Försök ta ställning Tore.Nilstun@med.lu.se

38. Epidemiologi Definition = vetenskaplig disciplin som sysslar med sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp, samt tillämpning av de kunskaper som erhålles. Snarare generera hypoteser än testning. Hälsoeffekter av magnetfält? Stark epidemiologi, men okända mekanismer Läkartidningen 2001; 98(46): 5168 Tore.Nilstun@med.lu.se

39. Smittkoppor I fängelset Newgate, London, erbjöds år 1722 friheten till flera av de intagna som ett alternativ till hängning om de ville ställa upp som försökspersoner i ett experiment med inokulation av smittkoppor. ”We will hang you unless you become an experimental subject.” De dömda fångarna som deltog i försöket överlevde alla och blev frigivna. Tore.Nilstun@med.lu.se

40. Exempel 1(3) Edward Jenner (1749-1823) Samvariation: Jenner (och andra) hade noterat att en person som haft kokoppor inte fick smittkoppor. Kokoppor ca 2% dödlighet. Smittkoppor ca 30% dödlighet. Hypotes: Kokoppor kunde både överföras till en annan person och förebygga smittkoppor. Tore.Nilstun@med.lu.se

41. Hand med kokoppsår Tore.Nilstun@med.lu.se

42. Exempel 2(3) Experiment: I maj 1796 fann Jenner en ung säterjänta, Sarah Nelmes, som hade ett sår av kokopporpå sitt finger. Hon var smittad av en ko med namnet Blossom. Tore.Nilstun@med.lu.se

43. Kon Blossom Tore.Nilstun@med.lu.se

44. Exempel 3(3) Några dagar senare inokulerade Jenner en 8-års gammal pojke, James Pipps, med material från Sarahs sår. James fick feber och småsår. I juli inokulerade Jenner åter pojken, men denna gången med riktiga smittkoppor. James blev inte sjuk. Jenner tolkade detta som ett stöd för sin hypotes: Kokoppor kunde både överföras till en annan person och förebygga smittkoppor. Tore.Nilstun@med.lu.se

45. Etiska konflikter i epidemiologi Premiss 1: Moderna epidemiologiska studier kräver bl.a. tillgång till en stor mängd data om personers hälsostatus. Premiss 2: Hälsingforsdeklarationen kräver normalt informerad samtycke från alla individer som är deltagare. Konklusion: Ibland är det inte praktiskt möjligt att inhämta informerat samtycke från alla berörda. När forskarna har personlig kontakt med de personer som data handlar om, bör normalt informerat samtycke inhämtas! Tore.Nilstun@med.lu.se

46. Två dåliga alternativ • Individuellt informerat samtycke leder till höga kostnader och stort bortfall. • Inget informerat samtycke leder till brott på rätten till självbestämmande. Tore.Nilstun@med.lu.se

47. Rönnskär (år 1920ff) är ett kopparsmältverk och ligger i Skelleftehamn (vid kusten) mellan Umeå och Luleå. Rönnskär hade (enligt ryktena på 20- och 30-talen) en av Sveriges smutsigaste industrier. Arbetsmiljön hade stora och negativa effekter på en del av arbetarnas hälsa. Tore.Nilstun@med.lu.se

48. Exempel på forskning 1(2) Första studien av arbetsmiljön genomfördes under andra hälften av 30-talet av Gunnar Inghe (1910-1977). • Facket ”ja”, men arbetsgivaren ”nej” • Det blev ingen skyldighet att medverka • Så stort bortfall • Resultaten ovetenskapliga • Ingen publicering, endast stencil 1937. • Ingen effekt på arbetsmiljön. Tore.Nilstun@med.lu.se

49. Exempel på forskning 2(2) Licens krävdes för fortsatt tillverkning i början av 70-talet och studien gick till Wall och Taube • Facket ”ja” och arbetsgivaren ”ja” • Information, men obligatorisk att vara med • Nära 4.000 arbetare bidragit med 50.000 årsverk • Data om typ av arbete och varaktighet • Data från dödsorsaksregistret (speciellt lungcancer) • Studien, som publicerades 1976, visade överdödlighet • Stor effekt på arbetsmiljön. Tore.Nilstun@med.lu.se

50. En annan forskningsetisk kod International Guidelines for Ethical Review of Epidemiological studies GENERAL ETHICAL PRINCIPLES APPLIED TO EPIDEMIOLOGY (CIOMS* 1991) • Informed consent • Maximizing benefit • Minimizing harm • Confidentiality • Conflict of interest ETHICAL REVIEW PROCEDURES * Council for International Organizations of Medical Sciences (WHO). Tore.Nilstun@med.lu.se