ystein Fredriksen Link pings universitet 0707-715313 oysfreki.liu.se

2. L�nsamhet I m�nga modeller �r vinsten m�let, men vinsten �r ett aggregerat begrepp. P�verkas via andra nyckeltal. J�mf�r med diagnosen �Feber� hos m�nniskan

3. L�nsamhet N�r vi talar om l�nsamhet s� �r det i absoluta tal, men vi m�ste s�tta det i relation till n�got. Det kan vara i relation till oms�ttning, kapital, antalet anst�llda eller n�got annat. Med r�ntabilitet (avkastningsgrad) menar vi resultatet st�llt i relation till kapital.

4. Olika vinstmarginaler Bruttomarginal (Gross margin) R�relse marginal (Operating margin) Vinstmarginal (Pre-tax margin)

5. Sales revenue 520.000 Cost of goods sold (325.000) Gross profit 195.00 Operating expenses 130.000 Depreciation expense 12.000 (142.000) Net operating income 53.000 Interest expense (13.000) Earnings before tax 40.000 Income tax expense (12.000) Net income 28.000

6. Kostnad s�lda varor (KSV) innefattar: Ink�psv�rdet f�r r�material Komponenter och halvfabrikat Samtliga direkta och indirekta tillverkningskostnader L�n till anst�llda i produktionen Avskrivningar p� maskiner som anv�nds i produktionen

7. Tv� s�tt att s�tta vinst i relation till storlek Vinst i relation till oms�ttning Bruttovinst i relation till oms�ttning � Bruttovinstprocent Kapitalers�ttning i relation till oms�ttning � Kapitalers�ttningsmarginal Resultat efter finansiella int�kter och kostnader i % av oms�ttning Vinst i relation till kapital

8. Resultatr�kningen + F�rs�ljning - R�varor och f�rn�denheter = Bruttovinst - R�relsens �vriga kostnader = Driftsresultat f�re avskrivn - Avskrivning = Driftsresultat efter avskrivn - �vriga r�relsekostnader = R�relseresultat efter alla r�relsekostn o avskrivning forts

9. Resultatr�kningen,forts = R�relseresultat efter alla r�relsekostn o avskrivning + Finansiella int�kter = Kapitalers�ttning - Finansiella kostnader = Resultat efter finansnetto - Extraordin�ra poster = Resultat f�re bokslutsdisp + Bokslutsdispositioner - Skatt = �rets Resultat

10. Resultatr�kningen,forts = R�relseresultat efter alla r�relsekostn o avskrivning + Finansiella int�kter = Kapitalers�ttning - Finansiella kostnader = Resultat efter finansnetto - Extraordin�ra poster = Resultat f�re bokslutsdisp + Bokslutsdispositioner - Skatt = �rets Resultat

11. �Den viktiga� Vinstmarginalen

12. Kapitaloms�ttningshastighet eller Tillg�ngarnas oms�ttningshastighet Visar hur mycket f�retaget binder sina tillg�ngar.

13. Vinst i relation till kapital Principen �r klar: Men vilket kapital; Jo, logiken s�ger: Eget + Fr�mmande kapital = ? Tillg�ngar

14. Det st�rre begreppet blir K�rnformeln i grundutf�rande = RT Vinst efter finansnetto + Finansiella kostnader Summa Tillg�ngar

15. K�rnformeln i grundutf�rande = RT Vinst efter finansnetto + Finansiella kostnader Summa Tillg�ngar

16. Finns flera s�tt r�kna ut t�ljaren i RT formeln. R�relseresultat + finansiella int�kter (�uppifr�n och ner� i RR) �eller� Resultat efter finansiella poster + finansiella kostnader �nerifr�n och upp� i RR)

17. Totala kapitalets r�ntabilitet RT (ROA eller ROI)

18. Sales revenue 520.000 Cost of goods sold (325.000) Gross profit 195.00 Operating expenses 130.000 Depreciation expense 12.000 (142.000) Net operating income 53.000 Interest expense (13.000) Earnings before tax 40.000 Income tax expense (12.000) Net income 28.000

19. RT p�verkas inte av f�retagets kapitalstruktur, dvs f�rdelningen av totalt kapital (S+E). Finansiella kostnader ing�r inte i nyckeltalets t�ljare d� finansiella kostnader inte h�nger ihop med sj�lva r�relsen utan med f�retags finansiering. RT visar avkastningen p� totala kapitalet oavsett dess finansiering.

20. du Pont-modellen

21. du Pont-modellen Tre anv�ndningsomr�den F�rklara en uppn�dd avkastning Simulera hur avkastningen p�verkas (�rjan Hallgren, sid 279). Ber�kna vad som kr�vs f�r en viss avkastning

22. Egna kapitalets r�ntabilitet = RE

23. Egna kapitalets r�ntabilitet RE (ROE)

24. Sales revenue 520.000 Cost of goods sold (325.000) Gross profit 195.00 Operating expenses 130.000 Depreciation expense 12.000 (142.000) Net operating income 53.000 Interest expense (13.000) Earnings before tax 40.000 Income tax expense (12.000) Net income 28.000

28. Sambandet mellan RT och RE F�retagen A, B och C har alla RT = 15% Resp f�retags vinst f�re r�ntekostnader 15% � 100 = 15 kr F�retagen betalar 10% r�nta p� l�nat kapital.

29. Sambandet mellan RT & REKapitalstrukturformeln

30.  Genom en h�g r�ntabilitet p� totala tillg�ngar Genom en h�g andel r�ntefria skulder vilket ger en l�g genomsnittlig r�ntekostnad Genom en h�g andel skulder, f�rutsatt att totala tillg�ngarnas r�ntabilitet �r h�gre �n skuldr�ntesatsen

31. F�retagets genomsnittliga skuldr�nta RS

32. Sales revenue 520.000 Cost of goods sold (325.000) Gross profit 195.00 Operating expenses 130.000 Depreciation expense 12.000 (142.000) Net operating income 53.000 Interest expense (13.000) Earnings before tax 40.000 Income tax expense (12.000) Net income 28.000

33. Flexibilitet Det �r skillnad mellan f�retag som ser till att saker h�nder, f�retag som ser saker h�nda och f�retag som undrar vad som h�nde

34. Tre grunder f�r flexibilitet Ekonomiska reserver � att ha r�d g�ra bra aff�rer, ha r�d l�ta bli g�ra d�liga aff�rer Planeringsf�rm�ga � alternativa planer, �early warning system� Beslutskraft � vidta �tg�rder i tid, �aldrig skjutas som sittande f�gel� Bokens checklista visar Flexibilitet = �vergripande fr�ga. Men inga nyckeltal finns f�r beslutskraft etc

37. R�relsekapitalet � det storleksstyrda kapitalbehovet En kapitalanv�ndning som fordrar s�rskild analys

38. R�relsekapital-behov beror av storleksutveckling R�relsekapital = Oms�ttningstillg�ngar - kortfristiga skulder Behovet av r�relsekapital ofta 25 -- 35 % av f�rs�ljningen Enbart Kassa f�r l�pande fl�den minst 5 % av f�rs�ljningen. D�rtill kommer kassa f�r s�songsv�ngningar och kassa som fallsk�rm Sv�rt rationalisera r�relsekapitalomr�det

39. Tillv�xten styr R�relsekapitalbehovet �Ju mer vi s�ljer, desto st�rre kundfordringar�

41. Sales revenue 520.000 Cost of goods sold (325.000) Gross profit 195.00 Operating expenses 130.000 Depreciation expense 12.000 (142.000) Net operating income 53.000 Interest expense (13.000) Earnings before tax 40.000 Income tax expense (12.000) Net income 28.000

42. Finansiell styrning - r�relsekapital Styrning av r�relsekapitalt �r styrningen av OT och KS. �gare av f�retag kan ha m�nga syften med att �ga f�retag. Likaledes kan dessa styras p� m�nga s�tt: aggressivt eller passivt. Detta p�verkas av den riskprofil �garen har och detta har en direkt koppling till hur r�relsekapitalet styrs.

43. R�relsekapital (R�K) R�relsekapital �r �skillnaden� mellan kortfristiga skulder och oms�ttningstillg�ngar. Kundfordringar Lager Leverant�rsskulder Likvida medel

44. R�Ks storlek m�ste styras med dess komponenter (=systemniv�) som utg�ngspunkt.

45. Styrning av likvida medel Prognos �ver likvida medel Styrning av kassafl�det Bank relationer Investering av likvida medel

46. Oms�ttningen av kundfordringar

47. Sales revenue 520.000 Cost of goods sold (325.000) Gross profit 195.00 Operating expenses 130.000 Depreciation expense 12.000 (142.000) Net operating income 53.000 Interest expense (13.000) Earnings before tax 40.000 Income tax expense (12.000) Net income 28.000

48. Styrning av kundfordringar Kredit policies Kreditgodk�nnande procedurer Kredittermer Kontroll Inbetalningar

49. Oms�ttning av lager

50. Sales revenue 520.000 Cost of goods sold (325.000) Gross profit 195.00 Operating expenses 130.000 Depreciation expense 12.000 (142.000) Net operating income 53.000 Interest expense (13.000) Earnings before tax 40.000 Income tax expense (12.000) Net income 28.000

51. Lager styrning L�mplig niv� att ha av lager Typer av lagerkostnader Niv�n p� s�kerhetslagret Hur mycket skall man betala N�r skall man best�lla

52. Oms�ttningen av leverant�rsskulder (accounts payable turnover)

53. Sales revenue 520.000 Cost of goods sold (325.000) Gross profit 195.00 Operating expenses 130.000 Depreciation expense 12.000 (142.000) Net operating income 53.000 Interest expense (13.000) Earnings before tax 40.000 Income tax expense (12.000) Net income 28.000

54. Tillg�ngarnas oms�ttningshastighet

55. Sales revenue 520.000 Cost of goods sold (325.000) Gross profit 195.00 Operating expenses 130.000 Depreciation expense 12.000 (142.000) Net operating income 53.000 Interest expense (13.000) Earnings before tax 40.000 Income tax expense (12.000) Net income 28.000

56. Verksamhetscykel och kassafl�descykel

57. V�ra v�rden insatta i modellen

58. Exempel p� r�relsekapital f�r olika branscher (R�K/Fsg) Bioteknik f�retag 103% IT konsulter 39% IT program & h�rdvara 19% Elektronik 30% Telekom 20% Hush�lls produkter 9% L�kemedelsbolag 39% St�lbolag 19%

59. Utr�kning av R�K OT (Oms�ttningstillg�ngar) - KS (Kortfristiga skulder = 152000 � 70000 = 82.000

60. Utr�kning av R�K

61. Sales revenue 520.000 Cost of goods sold (325.000) Gross profit 195.00 Operating expenses 130.000 Depreciation expense 12.000 (142.000) Net operating income 53.000 Interest expense (13.000) Earnings before tax 40.000 Income tax expense (12.000) Net income 28.000

62. Anskaffning & anv�ndning av r�relsekapital � kommentarer Ett minskning av R�K �r positivt om t ex Oms�ttningen minskar. Storleken p� kundfodringar och varulager liksom �vriga investeringar, �r beroende av oms�ttningens storlek. D�rf�r b�r en oms�ttningsminskning naturligen medf�ra en minskning av r�relsekapitalet. L�nsamma nyinvesteringar har gjorts, st�rre �n de som ers�tter f�rsliten utrustning Stora amorteringar har gjorts p� l�n med f�rh�llandevis h�g r�nta

63. Exempel p� �positiva� R�K-minskningar utifr�n poster inom R�K-omr�det Kapital har frigjorts genom att man tagit itu med tr�ga betalare bland kunderna. Ju kortare kredittider desto mindre kundfordringar. Genom att h�lla nere storleken p� f�rr�d, effektiviseringar av produktion och lagerh�llning har kapital kunnat frig�ras ur varulagret. Man har lyckats f�rhandla sig till l�ngre kredittider fr�n leverant�rerna, �gratisfinansieringen� �kar. Skulle huvudorsaken till en R�K-minskning bero p� svagt kassafl�de (d�lig l�nsamhet med i s�msta fall negativt ITM) �r det negativt.

64. Hur snabbt kan ett f�retag v�xa?

66. Vad �r kassafl�desanalys? (KFA) Finansieringsanalys � krav i �rL (g�ller f�r de st�rsta AB) Redovisningsr�dets rekommendation 7 (RR7) och IAS 7 anger en modell f�r finansieringsanalys � sektorindelat kassfl�de. KFA ger en specifikation av f�retagets betalnings-str�mmar och visar p� f�r�ndringar i likvida medel uppdelat p� de tre sektorerna (1) l�pande verksamhet (r�relsen), (2) investering och (3) finansiering.

67. Direkt metod L�mpar sig vid intern analys d� man har direkt tillg�ng till f�retagets r�kenskaper. Utg�r fr�n de aff�rsh�ndelser som inneburit kassafl�den, d.v.s. direkta in- och utbetalningar = riktiga betalningsfl�den. Siffror h�mtas direkt fr�n r�kenskaperna eller rekonstrueras med hj�lp av RR och BR. Indirekt metod (rekommenderas av IAS) L�mpar sig vid extern analys. Utg�r fr�n resultat-r�kningen. Justera f�r s�dant som inte innefattar kassafl�den (ej riktiga betalningsfl�den).

68. KFA �r viktig vid f�retagsbed�mning Skiljer �bra� f�retag fr�n �d�liga� f�retag Underlag vid v�rdering av f�retag M�ter f�retagets m�jligheter att �verleva

69. Kassafl�desmodellen Delas in i 3 delar: L�pande verksamheten Investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten

73. KF l�pande verksamheten F�retag anger olika definitioner av fritt kassafl�de M�tt p� utdelningskapacitet Kan komma �garna till del ? ber�kna de framtida fria kassafl�dena

74. KF � ber�kning av sektor 2, investeringsverksamheten Rekonstruktion av nettoinvesteringar (ink�pen minus f�rs�ljningar) eller nettof�rs�ljningarna (d� f�rs�ljningarna > ink�pen) sker genom att man utg�r fr�n RR och BR vid �rets b�rjan och slut och rekonstruerar resp. konto i sammandrag. Nedan visas mall f�r ber�kning av nettoinvestering alt nettof�rs�ljning (se Hanson s. 200).

75. Vad blir investeringarna detta �r?

76. Vad ger en kassafl�desanalys f�r information som inte en RR ger? Hur mycket kontanta medel som verksamheten drog in P� vilka andra s�tt kontanta medel skaffades, t ex f�rs�ljning av AT. Investeringar i AT f�r att bevara eller �ka kapacitet samt f�r att ers�tta gamla AT med nya Finansieringen av AT Varifr�n kontanta medel kommer ifr�n (externt, l�ngivare eller �gare) Om man beh�ver l�na f�r att kunna genomf�ra utdelning Rapporten kan s�gas vara mer objektiv �n RR d� den inte inneh�ller poster som �r grundade p� bed�mningar Den ger en specifikation av f�retagets betalningsstr�mmar och visar p� f�r�ndringen i likvida medel uppdelat p� sektorerna drift, investering och finansiering.

77. Efter h�r f�ljer 21 OH bilder som handlar om likviditetsstyrning. Bra l�sning som vi sannolikt inte kommer g� genom i f�rel�sningssammanhang.

78. Likviditetsstyrning  � likviditet styrs endast indirekt Kapitel 11, Finansiell Strategi och Styrning

79. Planeringsstrategi L�nsamhet och likviditet � tv� sidor av samma mynt Likviditeten kan bara p�verkas genom operativa beslut � inte kamrerns ensak! Ju mindre reserver � desto noggrannare planering

80. Likviditetsstyrning Likviditetsbudget Finansiell ett�rsbudget -- Fram�triktad Kassafl�desanalys Bed�mning av kundinbetalningar Prioriteringsordning vid utbetalningar

81. Likviditetsbudgetering Beakta s�songsv�ngningar I kundernas efterfr�gan I likviditetsstr�mmar Beakta eftersl�pningen i inbetalningar Dela utbetalningar i �farlighetsordning� Vilka betalningar �r �kronofogdetyp�, T ex uppb�rd, l�ner, elr�kning, telefon, r�nta

82. Likviditetsbudgetering forts. Vilka betalningar kan f�rhandlas, t ex huvudleverant�r, amorteringar Kontakta fordrings�gare tidigt f�r att f� anst�nd och ha d� en realistisk plan f�r hur betalning skall kunna ske.

83. Likviditetsstrategi Gl�m inte att expansion kostar r�relsekapital Vid knapp likviditet f�rlamas f�rst ekonomi-avdelningen, sedan f�retagsledningen Granska checklistor f�r akuta likviditetssituationer (Se boken!) L�r av Donaldsons Finansiella strategi V�rda likviditeten!

84. Strategi vid finansiella problem Gordon Donaldson: Strategy for Financial Mobility Vinn tid genom att ha likvida reserver och vinn mental f�rberedelse genom att ha pessimistiska alternativplaner F�rbered kris�tg�rder genom f�rberedd analys av vilka tillg�ngar som kan avyttras

85. N�r krisen �r h�r: Ha en strategi f�r i vilken ordning de drastiska �tg�rderna skall s�ttas in. Utnyttja tiden, utl�s l�ngsamma �tg�rder i tid Var rak. Det �r l�nsamt att vara �rlig ocks� i sv�ra situationer. VDs och Ekonomichefens f�rtroendekapital �r f�retagets mest v�rdefulla tillg�ng!

86. Om det skulle g� illa Konkurs inneb�r att konkursf�rvalt-aren tar �ver f�r fordrings�garnas r�kning, ackord inneb�r att vi f�r rabatt av fordrings�garna Styrelsen har ansvar f�r att st�lla in betalningarna i tid

87. Innan det g�r illa L�gg m�rke till att det fordras likviditet och f�rutseende f�r att g�ra ackord

88. Cash management Det finns stordriftsf�rdelar och m�jligheter till maktrabatter i hantering av likvida medel! Centralisera! Indoktrinera: Likviditetskonsekven-ser skall beaktas i alla beslut Trimma bort dagar ur order-lager-fakturering-kravrutinerna F�lj marknaden. F�rhandla!

89. Cash Management

90. F�rvaltning av likvida reserver I Centralisera likvida medel Utj�mna i f�rsta hand internt Extern uppl�ning: Centralisera � fr�ga � f�rhandla F�rhandla bankens samtliga avgifter Ge banken en bild av totalkunden: Utlands�renden, l�nekonton, uppb�rd, inbetalningsstr�mmar osv F�rhandla totalen!

91. F�rvaltning av likvida reserver II Vid extern placering av �verskott: Tid Risk Avkastning Portf�ljt�nkande Soliditetseffekt Beakta l�ngsiktig utveckling: Varf�r inte amortera de dyraste skulderna?

92. Ink�psvillkor Fr�ga om villkor f�re ink�psorder F�rhandla om villkor f�re ink�psorder Tid �r r�nta � ofta b�st betala tidigt och f� rabatt Skicka tydlig skriftlig order. Skriv vad som �verenskommits Betala bara vad ni kommit �verens om, t ex inte faktureringsavgift V�lj ut leverant�rer, s�k �rsavtal med bonus Involvera leverant�ren, beg�r priseftergift f�r att kunna ta order tillsammans

93. Utbetalningsrutiner Centraliserad utbetalning Beakta r�ntedagar vid val av utbetalningsv�g Vid val av utbetalningsdag, inte fredag Betalningsinstruktion till banken f�r fasta betalningar, typ uppb�rd, hyra Elektronisk �verf�ring av l�neunderlag mm till banken

94. Skuldhanteringsrutin Beg�r anst�nd i tid G�r upp om delbetalningar Betala otvistiga belopp, h�ll inne andra God administration: Ankomstbok f�r leverant�rsfakturor innan de g�r ut p� attestrunda Aktuell attestrutin som f�ljs! Viktigaste attesten �r den p� ink�psordern

95. F�rs�ljningsvillkor � villkor till kund Genomt�nkt offert Leveransvillkor, betalningsvillkor, r�ntevillkor, �gander�ttsf�rbeh�ll Analysera kreditv�rdighet f�re offert S�tt kreditlimit och h�ll den �verv�g framtung lyftplan Efterkrav och avgifter vid ok�nd kund, sm� belopp N�r f�r kunden betalt?

96. Faktureringsrutin Fakturan skall g� med godset Fakturan styr betalningss�ttet Ange var pengarna skall in G�r det l�tt att betala � f�rtryckt kort Distinkt f�rfallodatum: �Betalning oss till handa senast 20X4-05-15� Villkor f�r dr�jsm�lsr�nta skrivs ut �verallt Lyft fram plusr�nta vid tidig betalning

97. Inbetalningsrutiner Styr kunderna att betala till v�r checkkredit om den �r utnyttjad � sv�rslagen r�ntevinst h�lla ner saldo Autogiro med kontinuerliga kunder Ha rutin f�r hantering av kunders checkar etc. F�rhandla med banken

98. Kravrutin F�rsta krav �r f�r dem som tappat bort fakturan. 7 dagar efter f�rfallodatum Personligt samtal en vecka senare Vi har kanske inte fullgjort leveransen? Klarar kunden amorteringsplan? S�kerhet! Inkasso; Betalningsf�rel�ggande; In-drivning. Allt detta �r juridiska l�s-ningar; b�st som hot, innan de startas.