Kön, makt och statistik (SOU 2007:108)

Kön, makt och statistik (SOU 2007:108) Stafettpinnen Konferens 17 januari 2013 Delegationen för jämställdhet i arbetslivet

Tidigare elitstudier i Sverige • Maktutredningen 1989 (SOU 1990:44) • 2001: ”Kön och den sociala reproduktionen av eliter” (Riksbankens Jubileumsfond, Göteborgs universitet) • SOU 2007:108 (även regionalt och lokalt) • Pågående projekt: ”Bygga maktbas” (Ragnar Söderbergs stiftelse, Uppsala universitet)

Syften • Kartlägga kvinnors och mäns fördelning över maktpositioner • Diskutera hur en sådan kartläggning kan underlättas i framtiden

Undersökta områden • Näringsliv • Politik • Offentlig förvaltning • Organisationsliv • Massmedier • Kultur • Vetenskap

Resultat • Generellt sett är skillnaden mellan kvinnors och mäns tillgång till makt på en övergripande nationell nivå subtil men systematisk. • Det finns dock stora variationer mellan olika områden, olika nivåer och olika typer av positioner. På sina håll är skillnaden dramatisk.

Andel kvinnor på maktpositioner

Vilka mönster fann vi? • Jämställdhet på de synligaste politiskt influerade maktpositionerna på riksplanet. • En tredjedel kvinnor där man strävar efter jämställdhet men inte granskas. • Massiv mansdominans på lokal och regional nivå – och i akademier och storföretag med kollegial rekrytering och låg omsättning på ledamöter – men också i kultur och dagspress.

Kvinnor och män har olika sorts makt • Kvinnor är chefer i mindre företag och organisationer – i vård, omsorg, skola • Män är högre chefer – i byggnad, tillverkning, it, affärsverk, finans • Män är vd och ordförande, kvinnor är ledamöter

Rikspolitiken mest jämställd • Men kommunala och regionala toppchefer är män • Partier till vänster mer jämställda än de borgerliga – särskilt på distriktsnivå och i ungdomsförbunden. Särskilt m och kd har många män i ledningen.

Könsarbetsdelning bland chefer • Flest kvinnor i rikspolitiken – och på politiskt influerade positioner på andra områden: public service-medier, statliga forskningsråd, statliga företag • Flest män i det privata näringslivet och i dagspressen – och kommersiella etermedier och privata forskningsstiftelser

Vald eller utsedd? • Kvinnor är oftare valda och bestämmer oftare över offentliga resurser • Män är oftare utsedda (av högre chefer eller av varandra) och bestämmer över privata resurser och symboliska värden (nobelpriset!)

I offentlig förvaltning finns också fler kvinnor på toppen • Men kommunchefer och regionchefer är män • I försvaret finns kvinnor främst bland civila • Kvinnor finns bland höga domare men 80 % av tingsrättsdomarna är män • Tvärtom bland åklagarna: 52 % kvinnor bland kammaråklagarna, men främst män som högre åklagare

Kultur • På riksnivå finns könsbalans bland museichefer och teaterchefer • På länsnivå leds teater, musik och museer nästan bara av män • Bibliotekscheferna är kvinnor • Musikliv och opera har flest manliga chefer

Vetenskap • Tills nyligen styrde män universitet och kvinnor de nya högskolorna. • Nu är de flesta rektorerna vid de stora universiteten kvinnor (2012). • Mellancheferna (dekanerna) är män. • Fler kvinnor studerar, men efter doktorsexamen tar männen över. • Från 17 % kv professorer 2007 till 23 % 2012.

Regionala skillnader – fler kvinnor i storstädernas topp och längs kusten, färre i traditionella områden som Småland och Västerbotten • 40-60 %-regeln: alltid kvinnor som är 40 %, männen 60 %

Varför så få kvinnor på toppen? • Enligt kvinnorna på toppen: Rekrytering sker ofta genom informella nätverk, kvinnor förbigås, många män vill inte samarbeta med kvinnliga chefer • Enligt männen på toppen: Kvinnor söker inte dessa poster tillräckligt ofta. Kvinnor har också ofta omsorgsuppgifter som hindrar dem att satsa helt på jobbet.

Jämställdhet och mångfald tycks kräva: • Representativ ambition • Genomskinlig rekryteringsprocess • Synliga positioner • Att positionen inte är unik (för då blir det en man)

Jämställdhet – en tidsfråga? • Delvis kanske kvinnor klättrar. • Men frapperande att den motsatta tendensen är så vanlig: fler kvinnor utnämns på toppen där de syns. • Däremot är det svårt bli chef lokalt – som tingsrättsdomare, kommunchef, länsteaterchef eller chefredaktör. • Viktigt med synliga föregångare – motverkar stereotypiska idéer. Ett argument för kvotering?

Om materialproblem: • Folk- och Bostadsräkningarna har slopats sedan länge. • SIS Ägarservice ger inte längre ut sin kartläggning av näringslivschefer (finns dock som betaltjänst på nätet). • Statskalendern ges inte längre ut som förut. Motsvarande uppgifter finns inte komplett på nätet. • Medieguiden ges heller inte ut längre. • Företagens hemsidor är ofta utmärkta men saknar ibland viktig information. Ännu mer så andra organisationer.

Att göra: • Förbättra statistiken. Den bör vara överskådlig, tillgänglig och jämförbar (gärna internationellt). • Redovisa den årligen. • Kartlägg mellancheferna (rekryteringsbasen), t ex affärsområdeschefer, dekaner, prefekter. • För upp den lokala makten på dagordningen. • Pressen är särskilt viktig eftersom mediernas makt ökar hela tiden. (Enligt 2001 års toppchefer har medierna störst makt.) • Utnyttja generationsskiftet när 40-talisterna går i pension! • Agera internationellt!

Anita Göransson • Professor i genus, organisation och ekonomisk förändring, Linköpings universitet, och gästprofessor vid Uppsala universitet • anita.goransson@edu.uu.se

Kön, makt och statistik (SOU 2007:108)