1 / 24

Remediering

Remediering. Verk och dokument Remediering Privat remediering Offentlig och historisk remediering Remediering som process: start/mål Brus. Svårt dra en skarp gräns mellan text och bild Mellan- och blandformer Dokument med skrift är både textuella och grafiska Sammanhanget får avgöra

axel-copeland
Télécharger la présentation

Remediering

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Remediering • Verk och dokument • Remediering • Privat remediering • Offentlig och historisk remediering • Remediering som process: start/mål • Brus

  2. Svårt dra en skarp gräns mellan text och bild Mellan- och blandformer Dokument med skrift är både textuella och grafiska Sammanhanget får avgöra Biggs skiljer mellan grafiska resp textuella filtyper och grafiskt resp. textuellt innehåll Text Bevarande av “innehåll” och/eller “form”. Mimetisk kvalitet. Graden av tillfört mervärde Bild Digitalfaksimil. Mimetisk kvalitet Bildbeskrivning – dvs bildspecifika former av metadata Text och bild

  3. pappersburen textualitet stabil, oföränderlig - ett bestämt utseende en bestämd ordning ofta en sekvens gagnar intensiv läsning text och bild texten gift med bäraren(korrel. verk / artefakt), påverkar materialiteten lätt att överblicka svår att söka i indirekta länkar boken har en bestämd sensorisk ”plats i rummet” digital textualitet dynamisk, föränderlig - varierande ”output” möjlig att ”stuva om” ofta flera sekvenser gagnar extensivtarbete text, bild, ljud, video texten skild från bäraren(lagring / presentation), påverkar materialiteten svår att överblicka lätt att söka i direkta, inklusiva länkar komprimerbar överförbar varför digitalisera? - medietypiska egenskaper

  4. Vad digitaliseras? Material och genrer • handskrifter • tryckta skrifter • fotografier • mikrofilmer och mikrofiche • kartor, ritningar, planscher • konstverk • andra bilder • ljud • video • textilier • 3D-föremål

  5. Vad digitaliseras? Innehåll och form • vilka verk? • vilka dokument? • var föreligger störst behov? • vad styr urvalet? • kanonfrågan • vad i materialet digitaliseras (och inte)? • i vilken form får vi som användare tillgång till materialet (och inte)?

  6. Vem digitaliserar? • amatörprojekt (PR, mindre sällskap, privatpersoner, P2P)  • myndigheter • förlag (t.ex. e-böcker) • institutioner (ex Språkbanken) och forskare • samfund o sällskap (ex SVS, Sv.Ak.) • arkiv och bibliotek 

  7. Biblioteksvärlden och digitalisering • Öka tillgängligheten (till hela dokument, delar av dokument, svåråtkomligt eller utspritt material) och användbarheten • För forskning, undervisning, allmänhet, andra bibliotek • Bevarande • Fysiskt ömtåligt material. • Självförstörande material • Beståndshantering och –utveckling. Underhåll och metadata. • Upphovsrättskoordinator. • Prestigeprojekt • Kompetensutveckling

  8. Biblioteksvärden och digitalisering • Utbyggbarhet och flexibilitet • Standarder och rekommendationer • Minerva, MLA m fl • XML, TEI • Långsiktighet. Arkivbarhet. Konvertibilitet • Plattformsoberoende (cf Touch-and-turn) • ”Open”-rörelser

  9. Argument mot digitalisering • Kostnader. Resurskonflikter. • Rättsliga hinder (upphovsrätt, PUL …) • Kompetensbrister • Tekniken omogen - slöseri • Sliter på originalet. Kan rentav leda till att originalet förstörs (pga ersättningsmyten eller av ren nödvändighet)

  10. Tidsaspekter • När digitaliseras ett dokument? • lämpligt för aktören • för verket • för syftet • för ”publiken” • Just in time / Just in case • Avslutade, pågående och öppna projekt • Kortsiktiga och långsiktiga förfaranden

  11. Rättsaspekter • Rättsinnehavare • Vad är upphovsrättsskyddat? • Verkshöjd • 70-årsregeln • Är en digitalisering av ett ”fritt” verk skyddat? • PUL • Creative Commons

  12. Kostnadsaspekter • Budgetering inom bibliotek och arkiv • Dyrt eller billigt? • Kostnad vs kvalitet: ”Man får vad man betalar för”. Kostnad vs webbutbud • Kostnader för kompetensutveckling, lokaler o utrustning, digitaliseringen, lön, teknik, arkivering, publicering, underhåll • Grovt: 1/3 digitalisering, 1/3 metadata, 1/3 administration o kvalitetssäkring

  13. Hur går det till? • Projekt • Deep Sharing • Strategier • Verktyg • Process 

  14. Processen I: planering och input • Planering. Budgetering. Resursbedömning. Omvärldsbevakning. • Val, urval, insamling och bearbetning av material. • Dokumentanalys • Val av strategi och principer • Val av verktyg

  15. Framväxande principer • Arkiv och leverans • One input – many outputs • Text- respektive bilddigitalisering • Öppna standarder • Innehållsbeskrivande, XML-kompatibel textkodning: TEI, EAD m m • Samarbete

  16. Processen II: bearbetning • Text- och bildfångst + efterbehandling. • Scanning och digitalfotografering • Textkodning och annan optimering, t.ex. indexering. • Format • Test och validering • Metadata

  17. Processen III: output och underhåll • Val av medier och distributionssätt • Publicering och distribution • Utvärdering, dokumentation och rapportering • Arkivering • Underhåll och migrering • Fortsatt verksamhet

  18. Utgåvetyper • Facsimil: ”3D” (materiell nivå) ; ”2D” (grafisk nivå) • Transkription (textuell nivå): diplomatarisk, moderniserad, normaliserad • Etablerad text (olika former, t.ex. läsutgåva, studieutgåva) • Historisk-kritisk med variantapparat • Parallellutgåva • Synoptisk utgåva • Genetisk utgåva • Arkivutgåva

  19. ”Trogen” – men mot vad? • Författarens intention - men när? • En särskild utgiven version • De(n) text(er) som mötte publiken - men när? • Verkets hela levnad och förändring

  20. Digital utgivning • Versionshantering och arkiv (1, 2) • Användaranpassning (dynamik) • Multimedialitet och multimodalitet • Interaktivitet (1) (2) • Sökning • Flersekventiellt arbete (1, 2) • Textanalys • Uppmärkning

  21. Digital utgivning • Ett arkiv med flera utprodukter • Virtuella samlingar • Genetisk utgivning • skört material • Tillgängliggörande

  22. Textkritik och TEI • 1  1: <corr>, <sic>, <del>, <gap/> - finns i TEI Lite • Flera  1 : textkritisk apparat – finns i P4:s ”additional tag set for textual criticism” • <app> <rdg wit="El">Experience though noon Auctoritee</rdg> <rdg wit="La">Experiment thogh noon Auctoritee</rdg> <rdg wit="Ra2">Eryment though none auctorite</rdg> </app>

  23. Nu och snart • TEI som utbytesformat • Arkiv/leverans-modellen för • text (XML → TXT, HTML, PDF, LIT etc) • bild (TIFF → JPG, PDF) • metadata (TEI Header XML → DC, MARC) • Datautbyte och samnyttjande av resurser • Kollaboration • Från bokens sekvens till databasens modularitet • Morphing, animationer, personalisering, ’intelligenta’ funktioner

  24. Tre mediemodeller • Kloning • det är möjligt att identifiera, tyda, formulera och otvetydigt koda "allting" i ett dokument och föra över all denna information till ett annat dokument • Ersättning • ett måldokument kan ersätta ett startdokument, därför att det nya är i alla avseenden identiskt med det gamla • Framsteg (cf Bijker 1995)

More Related