1 / 14

Proteinsyntesen

Proteinsyntesen. Från genotyp till fenotyp. Generna uttrycks. Varje gen kodar för ett visst protein Hur – genom kvävebasernas ordning Koden anger i vilken ordning aa skall sitta i proteinet. Generna uttrycks. DNA anger alltså proteiner och påverkar därmed hela cellens egenskaper

beatrice
Télécharger la présentation

Proteinsyntesen

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Proteinsyntesen Från genotyp till fenotyp

  2. Generna uttrycks • Varje gen kodar för ett visst protein • Hur – genom kvävebasernas ordning • Koden anger i vilken ordning aa skall sitta i proteinet

  3. Generna uttrycks • DNA anger alltså proteiner och påverkar därmed hela cellens egenskaper • Ex: tungrullare • Förmåga att rulla tungan är genetiskt betingat. D.v.s. förmågan finns i våra gener och därmed uppstår oförmåga hos dem som saknar genen för att rulla tungan.

  4. Generna uttrycks • Det finns bara 4 olika kvävebaser • En kombination av 3 baser i följd anger 1 aminosyra • Alltså, 1 triplett = 1 aminosyra • T.ex. AAAGGAGCG = AAA (lysin) GGA (glycin) GCG (alanin)

  5. Generna uttrycks • Generna uttrycks i proteiner i 2 steg • TranskriptionSekvensen (genen) skrivs av till s.k. mRNA. • TranslationmRNA översätts av ribosomerna till en följd av aminosyror i ett protein

  6. Generna uttrycks Steg 1 Transkription Steg 2 Translation

  7. Generna uttrycks

  8. Transkription (RNA bildas) • RNA-polymeras binder till startsekvens i DNA spiralen och lösgör bindningarna • RNA-polymeraset vandrar längs DNA:t och tillsätter nukleotider – socker, fosfat & kvävebas (A,U,C,G) • När polymerasetnår stoppsekvensen så faller den av och mRNA:t kan vandra ut till cytoplasman

  9. Translation (Protein bildas) • mRNA:t vandrar ut i cytoplasman till ribosomerna • Väl i ribosomerna översätts sekvensen till en följd av aminosyror • Aminosyrorna transporteras m.h.a. tRNA • tRNA:t släpper sin aminosyra och faller bort • Ett protein har bildats

  10. Genreglering • Människan har över 25 000 fungerande gener, i varje somatisk cell • Trots alla celler har samma genom (arvsmassa) så bildar de olika proteiner • En muskelcell tillverkar aktin & myosin medan celler som finns i bukspottskörteln tillverkar insulin & glukagon

  11. Genreglering • Generna regleras främst genom hur hårt packade de är i DNA-tråden

  12. Genreglering • I en muskelcell så ligger generna för myosin & aktin löst packade och därmed lättare att transkriberas. Generna för insulin & glukagon finns där men är så hårt packade att de inte kan transkriberas • Alltså, hårt packad gen – ej transkription, löst packad gen – transkription

More Related