1 / 27

EU-länder

Europeiska unionen: 500 miljoner människor – 28 länder (Anm. Kroatien blev medlem 1/7 2013, ej med I nedanstående bild eller efterföljande statistik.). Länk. EU-länder. Kandidat- länder. 23 officiella språk. EU:s befolkning i internationell jämförelse. Befolkning i miljoner invånare.

benjy
Télécharger la présentation

EU-länder

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Europeiska unionen: 500 miljoner människor – 28 länder(Anm. Kroatien blev medlem 1/7 2013, ej med I nedanstående bild eller efterföljande statistik.) Länk EU-länder Kandidat- länder

  2. 23 officiella språk

  3. EU:s befolkning i internationell jämförelse Befolkning i miljoner invånare 1339 500 307 142 128 EU Kina Japan Ryssland USA

  4. EU:s yta i internationell jämförelse Yta i 1 000 km² 16 889 9 327 9 159 4 234 365 Japan EU Kina Ryssland USA

  5. Hur stora är EU-länderna? Yta i 1 000 km² 544 506 410 357 295 313 305 244 230 131 111 93 92 83 77 68 63 62 49 43 43 34 30 20 9 3 0,3 Sverige Polen Italien Finland Spanien Frankrie Estland Tyskland Danmark Lettland Grekland Slovakien Belgien Malta Ungern Luxemburg Bulgarien Irland Rumänien Österrike Cypern Slovenien Nederländerna Litauen Storbritannien Portugal Tjeckien

  6. Hur många människor bor det i EU? Befolkning i miljoner invånare (2009), sammanlagt 500 miljoner 82,1 64,4 61,6 60,1 45,8 38,1 21,5 16,5 11,3 10,6 10,8 10,5 10,0 9,3 8,4 7,6 5,3 5,5 4,5 5,4 3,3 2,3 2,0 1,3 0,8 0,5 0,4 Polen Sverige Italien Finland Spanien Estland Tyskland Frankrike Danmark Lettland Grekland Portugal Slovakien Malta Ungern Luxemburg Bulgarien Irland Rumänien Österrike Cypern Slovenien Litauen Nederländerna Storbritannien Belgien Tjeckien

  7. BNP per invånare – hur är välståndet fördelat? BNP per invånare (2008) Index där EU-genomsnittet är 100 271 137 135 123 122 118 117 116 115 114 107 103 101 100 95 94 91 80 76 76 72 68 63 61 58 56 46 40 Malta Irland Portugal Estland Lettland Finland Polen Italien Danmark Belgien Spanien EU Cypern Grekland Sverige Ungern Österrike Litauen Luxemburg Frankrike Rumänien Bulgarien Slovenien Slovakien Storbritannien Tyskland Tjeckien Nederländerna

  8. Bakgrunden till EU Fransk-tyska motsättningar

  9. Fransk- Tyska kriget 1870-1871 • Fransk–tyska kriget (fransk–preussiska kriget) var ett krig som utkämpades 1870–1871 mellan å ena sidan Frankrike och å andra sidan det av Preussen ledda Nordtyska förbundet samt Baden, Bayern, Hessen och Württemberg. • Krigsförlusten orsakade en fransk revanschism som inte kan förbises när det gäller orsakerna till första världskrigets utbrott.

  10. Resultat Frankrike förlorade Alsace-Lorraine Tyska kejsardömet utropades i Versailles Tysklands enande Frankrike revanschsuget

  11. Det första världskriget 1914-1918 Tyskland förlorade bl. a.Elsass-Lothringen Freden i Versailles Tyskland förödmjukat och revanschsuget

  12. Det andra världskriget 1939-1945 Tysk ockupation av Frankrike Resultatet av kriget i Europa:Tyskland delades Östra Europa ockuperades av Sovjetunionen. ”Järnridån”

  13. Efter 1945 Mål :Fred och ekonomiskt välstånd i Europa

  14. Schumanplanen 1952 Kol- och stålgemenskapen Frankrike, Västtyskland, Italien, Belgien, Nederländerna, Luxemburg (”De inre sex”)

  15. Schumanplanen var ett förslag som Robert Schuman, dåvarande utrikesminister i Frankrike, presenterade den 9 maj 1950, senare kallat Europadagen. Deklarationen handlade om hur kol- och stålindustrin i Frankrike kunde samarbeta med den i Västtyskland genom gemensam kontroll och gradvis öppna upp för ett federalt Europa. Eftersom kol- och stålindustrin är krigsindustrins bas skulle den gemensamma kontrollen av dessa industrier säkra den framtida freden i Europa. Organisationen skulle vara öppen för andra stater också. Hans förslag blev verklighet år 1951 då Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland undertecknade fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen.

  16. Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG), var en samarbetsorganisation mellan ursprungligen sex länder i västra Europa. Det var den första organisationen som byggde på överstatlighet. EKSG:s främsta syfte var att bidra till ekonomins utveckling, utvecklingen av sysselsättningen och förbättrandet av medborgarnas levnadsstandard. Handeln mellan medlemsstaterna ökade kraftigt, exempelvis tiofaldigades handeln med kol, vilket medlemsstaterna tjänade ekonomiskt på eftersom de då kunde importera mindre mängd resurser från USA.

  17. Romfördragen • Signerades den 25 mars 1957 i Rom, av Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland • Euratom : Syftet med inrättandet av Euratom var dels att minska beroendet av kol och olja, dels att göra kärnkraften säkrare genom ökat internationellt utbyte av teknologi. • EEG- fördraget :Fördraget hette ursprungligen fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen

  18. 1960 EFTA: ”De yttre sju” Sverige, Danmark, Norge, Schweiz, Österrike, Storbritannien, Portugal (senare Finland, Island, Liechtenstein) Europeiska frihandelssammanslutningen (engelska: European Free Trade Association, EFTA, är en europeisk frihandelsorganisation grundad 1960 av Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Österrike. Syftet med Eftasamarbetet var att skapa fri handel för industriprodukter mellan länderna. EFTA kallades under 60-talet ofta för "Outer seven", de västeuropeiska länder som inte tillhörde "Inner six", det sistnämnda då syftandes på medlemsländerna av EEC, sedermera känt som EG och slutligen EU.

  19. 1987 Enhetsakten • Den inre marknaden • Mer överstatlighet • Enhetsakten möjliggjorde att fler beslut kunde tas med kvalificerad majoritet istället för med enhällighet. Denna reform var viktig för etablerandet av den fria rörligheten för varor, personer, tjänster och kapital inom gemenskaperna.

  20. Överstatlighet -Överstatlighet innebär att ett antal stater frivilligt eller ofrivilligt väljer att delegera beslutskompetens till en internationell organisation som fattar beslut som är gällande för medlemsstaterna. -För att man skall kunna tala om överstatlighet krävs det att: -Det ska vara möjligt att fatta beslut även om inte alla medlemsstater är överens -Besluten skall vara rättsligt bindande för medlemsstaterna -Det skall finnas maktmedel att driva igenom besluten, oavsett om en enskild medlemsstats regering är för eller emot

  21. 1993 Maastricht fördraget -EU bildas Många nya områden ex: -Utrikespolitik -Asylpolitik -Polisiära frågor

  22. 2009 Lissabonfördraget • Polis- och straffrättsliga frågor överstatliga • Nya beslutsregler i ministerrådet • Hög representant för utrikes och säkerhetsfrågor. ”utrikesminister” • Fast ordförande i Europeiska rådet • Utökat antal i parlamentet platser i Parlamentet • Medborgarinitiativ • Nationella parlamenten viss ökad roll • (Av medlemsstaterna höll Irland en folkomröstning om fördraget, eftersom detta krävdes enligt landets egen konstitution. Den 12 juni 2008 röstade en majoritet på 53 % mot fördraget. Den 2 oktober 2009 röstade irländarna i en andra folkomröstning efter att ha erhållit vissa garantier från Europeiska rådet. Denna gång röstade en majoritet på 67 % för fördraget. Efter en utdragen ratifikationsprocess kunde fördraget slutligen träda i kraft den 1 december 2009, elva månader efter det ursprungliga måldatumet.) Lissabonfördraget - Wikipedia

  23. Utvidgning – från 6 till 28 länder 1952 1973 1981 1986 1990 1995 2004 2007

More Related