Språkhistoria och språksociologi

1. Språkhistoria och språksociologi Från runskriften till dagens IT-språk.

2. Språkhistoria och språksociologi • Innan det svenska språket kom till, talade man urnordiska, fram till ca 800. • En del av det man vet om urnordiskan har man fått fram via dagens finska och samiska, exempelvis finskans kuningas (urnordiska: kuningaz) • Från 800 börjar svenska som språk formas i olika varianter i de nordiska länderna.Man skapar grupperingen ”fornsvenska”, en period mellan 800-1525. Grupperingen innehöll perioderna; Runsvenska, fornsvenska, samt äldre nysvenska.

3. Språkhistoria - Urnordiska • Ca 200-800. Kallas också nordgermanska. Runalfabetet futharken började användas under urnordiskan. • Talades i regel i hela Skandinavien. • Nordgermanska/Urnordiska delades sedan in i de nordiska språken: svenska, norska, danska, färöiska och isländska. • Man har hittat ca 200 inristningar på urnordiskan över hela Skandinavien. I huvudsak är det samma språkform överallt i Skandinavien. • Runt 800 kommer då sedan runsvenskan.

4. Språkhistoria - runsvenska • Period: 800-1225. (idag används termen fornöstnordiska istället för runsvenska). • Runskrift används. Inskrifterna kunde vara problematiska, då vissa runor kunde ha olika ljudvärden. Runan för U kunde också användas för o, ö, y och v. • Inskrifterna som tolkats har visat att grammatiken innehöll många namn (ca 900), men ganska få andra ord (ca 600) • Man ersatte diftongerna au och öy (diftong = två vokaler som sätts samman) med ö (gotländska har kvar bland annat au som i ”raukar”)

5. Språkhistoria - Runsvenska • Den typiska runstenen beskrev ofta vem som hade rest stenen, och hur denne hade avlidit eller hur han/hon gjort sig förtjänt av en minnessten. • Vissa ord och uttal finns fortfarande kvar på Gotland, exempelvis uttalas öga som ”auge”. • en del låneord i runsvenskan har kommit från vikingar och dess handelsresor i Europa, men också från präster som ville göra Sverige mer kristet. • I Sverige har ungefär 3000 skrifter på runsvenska hittats.

6. Språkhistoria - Runsvenska • De flesta runor som hittats är huggna i sten, även om det var vanligare med att använda träd. • Exempel på en runskrift: • raiþþiaurikR hin þurmuþistiliR flutna strãntuhraiþmaraRsitiR nu karuR ã kuta sinumskialtiubfatlaþRskatimarika • Ungefärlig översättning: Då rådde Theoderik, den djärve, sjökrigares konung, över Hreidhavets strand.Han sitter nu rustad, på sin gotiska häst, omgjordad med sköld, främst av Märingar.

7. Språkhistoria – Fornsvenska • Period: 1225-1526. Två uppdelningar: Äldre klassisk fornsvenska (1225-1375) och Yngre fornsvenska (1375-1526) • Starten har markerats genom att man har daterat en bit av ”Äldre Västgötalagen” • Olika redskap till jordbruken kom till Sverige under medeltiden, och genom att man fick ökade möjligheter till att försörja sig, kunde befolkningen växa. • Många var dock analfabeter, främst var det kyrkans folk som kunde läsa och skriva. • De ord som lånas in från andra språk är främst från latin, tyska och engelskan.

8. Språkhistoria - Fornsvenska • Exempel på en fornsvensk text:Kumbr ok þannorðhafrlutit ok eigþannorðhafrgifit, þá opar han þryniþings opp ok markar han á iarðu • Ungefärlig översättning: • Kommer han som förolämpats men inte den som talat – då må han ropa "niding" (skurk, en person som man fick förolämpa utan påföljd) tre gånger och göra ett märke i marken

9. Språkhistoria - Fornsvenska • Digerdöden som härjade i Europa under 1300-talet slår ut stora delar av befolkningen. Då många av dem var gamla, gav det förutsättningar för stora språkförändringar. • Sverige blev också en del av Kalmarunionen (Danmark, Sverige, Norge) år 1397, vilket bidrog till att flera danska ord hamnar i skriftspråket. • Även tyskarnas inflytande gör att lånord och ordföljd i tyskan hamnar i svenska. • Den fornsvenska perioden tar slut runt 1526, och nysvenskan tar över.

10. Språkhistoria – Äldre nysvenska • Period: 1526-1732. Startar med att Nya Testamentet trycks på svenska. Det är under den här perioden som svenska blir ett riksspråk. • År 1541 – Bibeln kommer i svensk översättning, läses i kyrkan på svenska istället för latin. • Sje- och tje-ljuden (sköra-köra, stjärna-kärna) kommer ,mig och dig uttalas ”mej och dej”, och man använder ”Ni” som tilltal (vilket man gör fortfarande, på exempelvis restauranger.

11. Språkhistoria – Äldre nysvenska • Det tyska inflytandet i språket blir allt mindre, och det blir mer populärt att skriva olika texter på det svenska språket. • Frankrike blir allt mäktigare i Europa under 1700-talet, vilket medför att flera franska ord hamnar i svenska. • Många lån var förknippade med nöjesliv (salong, champagne, aktör, replik, balkong). Andra exempel: parfym, garderob och populär. • Vi får också in ord genom studenter utomlands, som tar med sig ord tillbaka.

12. Språkhistoria – yngre nysvenska • 1732-1879. Startar med att tidsskriften ”Thänswänska Argus” av Olof von Dahlin kommer ut. Två år senare, 1734, kommer ”Sweriges rikes lag”. Vi blir mer läskunniga i landet. • Under 1700-talet var adel och hovet till stor del tvåspråkiga och blandade in franska ord i svenskan. Många ord blev sedan införlivade i språket, om än med mer svensk stavning. • Språket blir enklare och fler människor kan förstå varandra. Böcker trycktes på ett mer talspråksnära sätt för att fler skulle kunna ta del av dem.

13. Språkhistoria – yngre nysvenska • I slutet av 1800-talet hade vi en hel del författare på svenska, som kunde försörja sig genom att skriva. Exempelvis August Strindberg och Selma Lagerlöf. • Under 1800-talet tas studier i latin bort i skolan, något som möjliggör svenska språkets utveckling. • Det är också under den här perioden som många dagstidningar blir ett stort inslag.

14. Språkhistoria - nusvenska • Ca 1879-idag. Startar med att August Strindbergs ”Röda Rummet” ges ut, där det är tydligt att tal- och skriftspråk ligger nära varandra. • 1906- stavningsreform där man ersätter gamla stavningar som ”dt” med t eller tt. Exempelvis: godt och blandadt blev då ”gott och blandat” • 1900-talet som helhet kännetecknas genom att rikssvenskan blir vanligare, främst genom radio och tv som den stora befolkningen kan ta del av.

15. Språkhistoria – nusvenska • Idag: Stor påverkan från främst engelskan. • Vi lever i ett IT- och mediesamhälle, vilket medför att nya ord uppkommer, exempelvis: ”chat” • Då många människor är mer mobila och flyttar runt mer, börjar dialekter suddas ut och blandas. • Språket blir rakare och enklare. • Under 1900-talet slår talspråket igenom, och man ersätter gamla ”ej” och ”icke” med ”inte”.

16. Språkhistoria - Låneord • Engelskan har blivit ett väldigt internationellt språk på många plan, på samma sätt som latin var dominerande under flera århundranden. • Vi lånar på olika sätt: direktlån(radio), översättningslån (fingerspitzengefühl-fingertoppskänsla). • Varför vi lånar är av olika anledningar. Nya saker som språket har saknat ord för (pizza), lånorden ger ett annat intryck (”vintage” låter bättre än begagnat..)

17. Språkhistoria – Låneord • När någonting är episkt, vad är det då? • Kom från klassisk grekiska, där epik, lyrik och dramatik var tre stora litteraturgenrer. Epiken berättande framställning • Runt 2008-2009 dök det upp som ett modeord, betydelse ”storslagen” eller ”fantastisk”, via engelskan och datorspelsvärlden, exempelvis World ofWarcraft, Counter Strike. Uttryck: ”Epic Win”, ”Epic Fail”. • Att fejla episkt ett kapitalt misslyckande!

18. Språkhistoria - Dialekter • Inom språksociologin finns fyra nivåer av dialekter:Neutralt standardspråk – standardformen, sådant som lärs ut. Exempelvis rikssvenska (neutral, utan någon tydlig dialekt) som används i mediaRegionalt standardspråk – vissa regionala drag (dialektdrag) finns. • Sverige har, grovt indelat, sex varianter: sydsvenskt, västsvenskt, uppsvenskt, norrländskt, gotländskt och finlandssvenskt.

19. Dialekter • Utjämnad dialekt – skiljer sig från standardspråket, men kan förstås av andra som inte talar dialekten. • Genuin dialekt – normalt svårt att fatta för utomstående. Några ”genuina” dialekter – härjedalska och älvdalska. ig såg wardjin - jag såg vargen

20. Dialekter • Definitionen av en dialekt (Politisk definition)Ingen utarbetad grammatik och inga ordböckerMan använder inte ett skriftspråk som hör till ett annat språkHar inte en egen statAnvänds inte i officiella dokumentAnvänds inte som undervisningsspråk i skolan (åtminstone inte skriftligt).