1 / 80

Lisa Tönus Informationsenheten Skolverket

Lisa Tönus Informationsenheten Skolverket. Studie- och yrkesorientering. Vad gör Skolverket inom området? Allmänna råd Regeringsuppdrag Kvalitet i studie- och yrkesvägledningen BRUK Utbildningsinfo – webbplats för elever, föräldrar och vägledare. Allmänna råd. Skolverkets utvärderingar.

bowie
Télécharger la présentation

Lisa Tönus Informationsenheten Skolverket

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Lisa Tönus Informationsenheten Skolverket

  2. Studie- och yrkesorientering • Vad gör Skolverket inom området? • Allmänna råd • Regeringsuppdrag Kvalitet i studie- och yrkesvägledningen • BRUK • Utbildningsinfo – webbplats för elever, föräldrar och vägledare

  3. Allmänna råd

  4. Skolverkets utvärderingar • Regeringsuppdrag, Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet 2005 • Kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering inom grundskolan 2007

  5. Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet 2005 • Beskrivning och utvärdering av vägledningen inom det offentliga skolväsendet – hur den genomförs och är organiserad • Enkät och statistik • Resultat: • Minskade resurser för vägledning i grundskolan • Hälften av grundskolorna har utbildade vägledare • Ojämn verksamhet • Kommunernas styrning svag

  6. Granskning inom grundskolan 2006 Syfte att kartlägga vägledningens kvalitet i grundskolan Skaffa en fördjupad bild av skolans studie- och yrkesorientering Sammanfattande resultat: • Avsaknad av mål för studie- och yrkesvägledningen, centralt och lokalt i kommunen • Ingen systematisk uppföljning eller utvärdering av verksamheten • Resursfördelningen varierar stort • Svagt samarbete mellan skola – arbetsliv • Svagt samarbete med gymnasieskolan • Studie- och yrkesvägledning viktigt – men diskussion och planering saknas

  7. Allmänna råd • Skolverkets allmänna råd är rekommendationer till stöd för hur skolans författningar (lagar, förordningar och föreskrifter) kan tillämpas. • Ett allmänt råd utgår från en lag eller författning. Råden anger hur man bör handla och syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och att främja en enhetlig rättstillämpning. • Råden ska följas såvida skolan inte kan visa att den uppfyller bestämmelserna på annat sätt. • Gäller kommuner, landsting och staten då de är huvudmän för skolverksamhet

  8. Styrdokument • Skollagen • Läroplanerna Lpo 94 och Lpf 94 (förordningar) • Förordning om kommunal vuxenutbildning (2002)

  9. Skolformer • Den obligatoriska skolan • Gymnasieskolan • Vuxenutbildning

  10. Råd och kommentarer • Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering • En väl fungerande studie- och yrkesorientering skapar en betydelsefull grund för elevens möjligheter att fatta viktiga beslut för framtiden • Studie- och yrkesorienteringen ska utgå från elevens individuella behov

  11. Struktur • Inledning • Styrning och ledning • Personal och kompetens • Skolan och arbetslivet • Information och vägledning

  12. Studie- och yrkesorientering Studie- och yrkesorientering förekommer i undervisningen, i olika former av vägledning och genom informationsinsatser och omfattar all personal i skolan.

  13. Studie- och yrkesorientering Studie- och yrkesorientering innefattar information och vägledning om utbildningsvägar och arbetsliv. Eleven ska få möjlighet att i undervisningen utveckla kunskaper om detta och få egna upplevelser av hur arbetslivet fungerar.

  14. Studie- och yrkesvägledning Vägledning handlar om att stödja eleven i att själv utforska, identifiera och formulera sina intressen och därigenom komma fram till individuella och välgrundade val beträffande studievägar och yrken.

  15. Styrning och ledning På såväl kommun- som skolnivå bör • det finnas system och rutiner för planering, uppföljning och utvärdering av målen för studie- och yrkesorienteringen, • resultaten av uppföljningar och utvärderingar användas till att förbättra kvaliteten på studie- och yrkesorienteringen och till en genomtänkt resursfördelning.

  16. Styrning och ledning Rektorn bör • ge riktlinjer och förutsättningar för att studie- och yrkesorienteringen blir ett uppdrag för hela skolan, där rektor, lärare, studie- och yrkesvägledare samt skolans övriga personal tillsammans ger eleven goda förutsättningar för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval, • tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesorienteringen är fördelat och hur lärare, studie- och yrkesvägledare och övrig personal arbetar med och samarbetar kring studie- och yrkesorienteringen samt • i samverkan med skolans personal planera hur studie- och yrkesorienteringen ska genomföras, följas upp och utvärderas.

  17. Personal och kompetens Det är viktigt att • rektorn använder studie- och yrkesvägledarens kompetens för att sprida kunskap, initiera verksamhet samt stödja övriga personalgrupper, • studie- och yrkesvägledaren nära samarbetar med lärarna så att informations- och vägledningsinsatser kopplas samman med undervisningen, • kompetensutvecklingsbehovet inom skolans studie- och yrkesorientering fortlöpande kartläggs och analyseras,

  18. Personal och kompetens Det är viktigt att… • personalen har kompetens när det gäller behörighets- och urvalsregler såväl till gymnasieskolan som till vidare studier och har kunskaper om arbetslivet samt att • personalen inom särskolan, gymnasiesärskolan och särvux har kompetens och får kompetensutveckling så att de särskilt kan uppmärksamma elevernas möjligheter när det gäller fortsatt utbildning och yrkesinriktning.

  19. Studie- och yrkesvägledare Studie- och yrkesvägledaren har en central roll i studie- och yrkesorienteringen och är en person som har utbildning och specialistkunskaper inom området.

  20. Skolan och arbetslivet Det är viktigt att • eleven får möjlighet att möta yrkesverksamma vuxna och ställas inför olika uppgifter i arbetslivet, • skolan bjuder in företrädare för arbetslivet som kan ge eleverna viktiga kunskaper och erfarenheter att ta med sig inför kommande studie- och yrkesval, • skolan organiserar studie- och yrkesorienteringen så att elever med funktionsnedsättning får erfarenheter från arbetslivet,

  21. Skolan och arbetslivet Det är viktigt att… • undervisningen bidrar till att utveckla elevens kunskaper om arbetslivet och tar tillvara elevens erfarenheter, • elevernas arbetslivserfarenheter planeras, följs upp och kopplas till undervisning och vägledning samt att • undervisningen ger en allsidig bild av hur arbetslivet fungerar.

  22. Information och vägledning Det är viktigt att studie- och yrkesorienteringen • innefattar vägledningssamtal där eleverna ges möjlighet att ringa in intresseområden och diskutera framtida studie- och yrkesval, • bidrar till att elevernas studie- och yrkesval baseras på en balans mellan personliga intressen, preferenser och förutsättningar och saklig information om arbetslivets kvalifikationskrav och om hur arbetsmarknaden ser ut inom olika yrkesområden, • leder till att eleverna lär sig att kritiskt granska information och blir medvetna om vilket ansvar de har för sina studie- och yrkesval,

  23. Information och vägledning Det är även viktigt att • organiseras så att informationsinsatserna når alla elever och att informationen är aktuell, tillförlitlig och tillgänglig när eleverna behöver den samt • bedrivs så att personalen vid information och vägledning ser till de specifika behoven hos en elev med funktionsnedsättning och till elevens möjligheter till framtida studier och yrken. • studie- och yrkesorienteringen i den obligatoriska skolan är utformad på ett sådant sätt att varje elev får information om de kurser och utbildningar som finns inom gymnasieskolan och om vilka val inom den obligatoriska skolan som kan ha betydelse för vidare studier,

  24. Information och vägledning Det är även viktigt att • eleverna i gymnasieskolan får information om valmöjligheter i form av inriktningar och kurser samt om vilka konsekvenser ett byte av studieinriktning och kurser medför, • eleverna inom och sökande till vuxenutbildningen får tillgång till information om de kurser och utbildningar som de kan behöva för att nå sitt studiemål samt att • den individuella studieplanen ges en central roll vid vägledning i gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen.

  25. Opartisk vägledning Studie- och yrkesorienteringen ska vara opartisk. Eleven ska kunna lita på att studie- och yrkesorienteringen inte styrs av olika särintressen t.ex. när en viss föreslagen utbildning har en organisatorisk koppling till den skola som eleven går i eller till företag och organisationer som skolan samarbetar med.

  26. Framgångsfaktorer • Tydlig styrning på alla nivåer • Att studie- och yrkesorientering blir hela skolans uppdrag • Mer forskning

  27. Vinster med detta • Eleverna gör mer hållbara val, färre avhopp • Eleverna blir mer motiverade • Individ och samhälle

  28. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar

  29. Utveckla kvalitet i studie- och yrkesvägledning 2007-2008 Uppdraget: • Skall avse grundskolan och elevernas val till gymnasieskolan. • Särskola och särvux, övergången till vuxenliv och arbetsliv • Samtidigt bör den metodutveckling som sker, kunna överföras till gymnasieskolan och även i vuxenutbildningen

  30. Bakgrund • Kvaliteten ska höjas och verksamheten kvalitetssäkras med tydliga mål och planer. • Helhetssyn inom skolan och samverkan mellan olika personalgrupper och omgivande samhället och arbetslivet. • Process under elevernas hela grundskoletid, ökat behov - komplext utbildningssystem, snabba förändringar på arbetsmarknaden och internationalisering. • Metodutveckling - integrering i undervisning, praktisk arbetslivsorientering individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal.

  31. Kvalitet i SYV- från person till funktion Syo integrerad i undervisningen Kunskaper och kompetenser Utvecklings-samtal och IUP - F-9 SYV- väglednings-samtalet Prao som ger egna konkreta erfarenheter Elevenifokus Samverkan med samhälle och arbetsliv Tydliga mål och samsyn i SYV • Arbetslaget • Samverkan mellan olika personalgrupper Kvalitets-redovisning - Rektors ansvar Väl underbyggda val inför gymnasiet

  32. Lärande exempel grundskola • 25 + 14 skolor/kommuner • Start 2007 våren • Pågår under 2007 – 2008 (2009)

  33. Lärande exempel –särskola och särvux • Övergången till vuxenliv och arbetsliv • 11 skolor/kommuner • Start 2007 hösten • Pågår 2007 - 2008

  34. Lärande exempel 2007

  35. Utvecklingsområden inom Syv uppdraget: • Mål och planer för kvalitetsutveckling av studie och yrkesvägledning • Helhetssyn inom kommunen och skolan • Samverkan inom skolan mellan olika personalgrupper • Samverkan sker med omgivande samhället och arbetslivet. • Annorlunda nytänk i planerat utvecklingsarbete med eventuellforskningsanknytning. • Integrering av studie och yrkesvägledning i undervisningen • Information och vägledning ger underlag till elevernas gymnasieval • Praktisk arbetslivsorientering, ger eleverna egna konkreta erfarenheter • Utvecklingssamtal. Individuella utvecklingsplaner som underlag till val

  36. Lärande exempel grundskola Botkyrka • Samverkan mellan studie- och yrkesvägledaren och arbetslagen. • Utveckla innehåll och former kring undervisning av studie- och yrkesvägorienteringen. • Länka samman entreprenörskap, entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning, till att genomsyra utbildningen i våra skolor. Ekerö • Mål och planer för kvalitetsutveckling för studie- och yrkesvägledare • Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning inom kommunen och skolan • Praktisk arbetslivsorientering som ger eleverna konkreta erfarenheter • Andra innovativa idéer och metoder i studie- och yrkesvägledning Falköping • Helhetssyn på vägledning utifrån ett entreprenörskapsperspektiv Falun • Samverkan inom skolan mellan olika personalgrupper • Information och vägledning som ger underlag till elevernas gymnasieval • Arbetslivskontakter som ger eleverna konkreta erfarenheter Göteborg • Att utveckla vägledningssamtalet via metoden samtalsanalys • Att utifrån Vägledningscentrums (VLC) arbetsplaner utveckla och underlätta det arbete som sker ute på grund- och gymnasieskolorna. • Att undersöka möjligheten att starta ett karriärcentrum för Göteborgare från 13 år, samarbete mellan andra vägledningsenheter och Vägledningscentrum Hallsberg • Mål och planer för syo • Samverkan kring syo mellan olika personalgrupper • Studie- och yrkesvägledning och IUP • Prao • Samverkan med omgivande samhället Härjedalen • Samverkan kring studie- och yrkesväglening Kumla • Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning i kommunen • Samverkan kring skola – arbetsliv Linköping • Mål och planer för studie- och yrkesvägledning • Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning i kommunen Ludvika • Arbetslagsutveckling, Helhetssyn/Övergångar, Gruppvägledning/Pedagogiska rummet och Skola – Näringsliv Mark • Skapa förutsättningar för elever att nå sina egna framtidsdrömmar genom att de är trygga i sig själva både vad det gäller kunskap om egna egenskaper, alternativa yrkesval inom arbetsmarknaden samt alternativa studievägar. Nacka • Karriärutveckling för alla - förstärka och utveckla stödet till elever i Nackas skolor genom karriärutbildning, karriärinformation och karriärvägledning.

  37. Lärande exempel 2008 Enköping • Mål och planer för kvalitetsutveckling Gävle • Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning inom kommunen och skolan Götene • Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning inom kommunen och skolan Hudiksvall • Mål och planer för kvalitetsutveckling Kinda • Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning inom kommunen och skolan Kungsör • Integrering av studie- och yrkesvägledning sker i undervisningen Lidköping • Samverkan sker inom skolan mellan olika personlagrupper Luleå • Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning inom kommunen och skolan Norrtälje • Integrering av studie- och yrkesvägledning sker i undervisningen Sundsvall • Praktisk arbetslivsorientering som ger eleverna konkreta erfarenheter Upplands-Bro • Integrering av studie- och yrkesvägledning sker i undervisningen Uppsala • Praktisk arbetslivsorientering som ger eleverna konkreta erfarenheter Vingåker • Information och vägledning som ger underlag till elevens gymnasieval Ystad • Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning inom kommunen och skolan

  38. Vad gör de kommuner och verksamheter som utses till lärande exempel? • Tar emot besök och svarar på frågor • Bjuder på erfarenheter och kunskaper • Dokumenterar sina utvecklingsarbeten på webben • Utvecklingsarbetet följs upp, utvärderas, rapporteras • Anordnar och medverkar i regional konferenser för att sprida kunskaper och erfarenheter. • Ekonomiskt bidrag utgår till anordnaren

  39. Stöd för kvalitetsutveckling • Kompetensutveckling • Konferenser • Regional och lokal spridning • Stödmaterial • Webb-info

  40. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning

  41. Uppdraget avslutas • 36 Lärande exempel slutrapportering december 2008 • 14 Lärande exempel slutrapportering juni 2009 • Skolverket redovisar till regeringen den 4 maj 2009

  42. Självskattningsverktyget BRUK Vägledningsprocess

  43. Kvalitetsarbetei praktiken Kvalitet - vad är det? Hur väl verksamheten • uppfyller nationella mål • svarar mot nationella krav och riktlinjer • uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella • kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar

  44. Idén med BRUK …medvetenheten om hur det borde vara i förhållande till hur det verkligen är leder till utveckling

  45. Kvalitetsarbetei praktiken

  46. När? • Målformulering • Genomförande • Bedömning av måluppfyllelse • Pågående utvecklingsprocesser • Starta utvecklingsprocesser • Del i det systematiska kvalitetsarbetet • Underlag till kvalitetsredovisningen

  47. HUVUDOMRÅDEN STRUKTURERAR TÄNKANDET

More Related