Genomgång frågor, Sveriges statsskick

1. Genomgång frågor, Sveriges statsskick

2. 1. Sveriges 4 grundlagar • Regeringsformen (RF) • Tryckfrihetsförordningen (TF) • Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) • Successionordningen (SO)

3. 2. Viktigaste grundlag • Regeringsformen är viktigast. Den bildar fundamentet för sveriges statsskick. Skyddar det demokratiska statsskicket och därmed de medborgerliga rättigheterna.

4. 3. • Eu- lag kan gälla över svensk lagstiftning, så länge den inte inkräktar på de svenska grundlagarna. I synnerhet regeringsformen då den reglerar det svenska statsskicket.

5. 4. • Bland annat högförräderi, krigsanstiftan och vårdslöshet med hemlig uppgift, dvs. brott som innebär att man skadar Sveriges säkerhet. Till tryckfrihetsbrott räknas också hets mot folkgrupp, förtal och förolämpning, dvs. brott mot individer eller grupper av individer.

6. 5. • En ändring i SO gjordes 1979. Före 1979 hade vi i Sverige så kallade agnatisk tronföljd. Det betydde att endast en son kunde ärva kronan. När det visade sig att vårt nuvarande kungapars första barn var en flicka valde riksdagen att göra en ändring i SO så att äldsta barnet, oberoende av kön, skulle ärva kronan. Vi införde så kallad full kognatisk tronföljd, som också uppfattades som mer modernt ur jämställdhetssynpunkt.

7. 6. • A) I RO regleras i detalj riksdagens arbete. Lagen är alltså ett komplement till de mer allmänt hållna texterna i RF. • B) För att ändra riksdagsordningen räcker det med ett riksdagsbeslut, men för att ändringen ska godkännas av riksdagen måste tre fjärdedelar rösta för den. Riksdagsordningen kan också ändras på samma sätt som grundlagarna.

8. 7. • Länge firades den 6 juni som Svenska flaggans dag. I svensk historia förknippas 6 juni med två händelser, dels valdes Gustav Vasa till kung den 6 juni 1523, dels fick Sverige en ny och modernare regeringsform den 6 juni 1809.

9. 8. • 349 mandat. • 310 fasta. 39 utjämningsmandat.

10. 9. • Allmän rösträtt. Alla över 18 har rösträtt.

11. 10. • Men också därefter fanns begränsningar. Fram till 1924 krävdes fullgjord militärtjänst för män för att få rösta. Hade man suttit i fängelse fick man inte rösta förrän 1937, socialhjälpstagare fick vänta till 1945 och omyndiga vuxna till 1989. De enda som idag saknar rösträtt är medborgare under 18 år. Utländska medborgare från EU-länder, Norge och Island har rösträtt i kommun- och landstingsval om de är folkbokförda i Sverige. För utländska medborgare från andra länder krävs att de har varit folkbokförda i tre år innan de får rösträtt i dessa val.

12. 11. • Minst 18 år och svensk medborgare.

13. 12.

14. 13. • . I Sveriges riksdag finns idag åtta partier representerade med följande antal mandat vardera: Socialdemokraterna, 112 Moderaterna, 107 Miljöpartiet, 25 Folkpartiet, 24 Centerpartiet, 23 Sverigedemokraterna, 20 Kristdemokraterna, 19 Vänsterpartiet, 19

15. 14. • Proportionellt valsystem Riksdagen väljs med ett proportionellt valsystem. 310 av de 349 mandaten fördelas på de 29 valkretsarna efter sin storlek. De flesta län utgör en egen valkrets, de mer folkrika länen, Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län, är dock uppdelade i flera valkretsar. Flest mandat får valkretsen Stockholms län med 35 mandat, minst får valkretsen Gotlands län med endast två mandat.

16. 15. • Varför låter man inte hela landet vara en enda valkrets? Så gör man i Nederländerna och dessutom skulle det bli lättare att fördela mandaten proportionellt mellan partierna? • Anledningen är att Sverige är ett geografiskt stort land, vi vill ha en riksdag där alla delar av vårt land blir representerade. Vi vill alltså att riksdagsledamöterna ska ha en lokal förankring, bor man på Gotland finns det åtminstone två ledamöter som representerar Gotland i riksdagen.

17. 16. • När de fasta 310 mandaten fördelats gör man om hela Sverige till en valkrets och undersöker hur mandatfördelningen av alla 349 mandat då hade blivit. Därefter fördelas de 39 sista mandaten, som kallas utjämningsmandat, så att resultatet blir så likt detta resultat som möjligt. Ofta får småpartier många av utjämningsmandaten eftersom de missgynnas något vid fördelningen av de fasta mandaten.