1 / 62

Kontaktgrad

Kontaktgrad. Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer i VGR 2009. Källa: Vega. Kontaktgrad.

corby
Télécharger la présentation

Kontaktgrad

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Kontaktgrad Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer i VGR 2009. Källa: Vega

  2. Kontaktgrad Figur F-2. Andel män respektive kvinnor som haft kontakt med läkare i olika vårdformer i VGR 2009. Källa: Vega

  3. Kontaktgrad Figur F-3. förändring av andelen av individer i VGR som haft kontakt med olika vårdformer 2004-2008. Källa: Vega

  4. Kontaktgrad Tabell F-1. Kontaktgrad för olika vårdformer per hälso- och sjukvårdsnämndsområde 2009. Källa: Vega

  5. Kontaktgrad Figur F-4. Kontaktgrad för primärvård och specialiserad öppenvård för invånarna i hälso- och sjukvårdsnämndområdena 2008. Källa: Vega

  6. Konsumtion-Öppenvård Figur F-5. Konsumtion av läkarbesök specialiserad vård per invånare för landstingen 2008. Källa: SKL.

  7. Konsumtion-Öppenvård Tabell F-2. Konsumtion av läkarbesök i specialiserad vård (somatisk och psykiatrisk) och primärvård (exkl MVC och BVC) inom och utom regionen per 1000 invånare 2008 och 2009. Källa: Vega

  8. Konsumtion-Öppenvård Tabell F-2. Konsumtion av läkarbesök i specialiserad vård (somatisk och psykiatrisk) och primärvård (exkl MVC och BVC) inom och utom regionen per 1000 invånare 2008 och 2009. Källa: Vega

  9. Konsumtion-Öppenvård Figur F-6. Konsumtion av läkarbesök både inom specialiserad vård och primärvård och inom och utom regionen per 1000 invånare 2007-2009. Ålderstandardiserade värden, Staplarna sorterade efter konsumtion 2009. Källa Vega.

  10. Konsumtion-Slutenvård Figur F-7. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen för landstingen 2008. Källa: SKL.

  11. Konsumtion-Slutenvård Figur F-8. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen per 1000 invånare 2007-2009- Ålderstandardiserade värden. Staplarna sorterade efter konsumtion 2009. Källa: Vega

  12. Perspektiv Figur B-2. Strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnader per invånare 2008. Hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader exkluderade. Källa SKL

  13. Perspektiv Tabell B-2. Skillnad i kostnader för hälso- och sjukvård på områdesnivå. Kronor per invånare 2008. Källa SKL

  14. RR Figur G-1. Antalet operationer/åtgärder i förhållande till riket 2008. Åldersstandardiserade värden. 100 = riksgenomsnittet

  15. RR Tabell G-1. Antal hysterektomier i VGR

  16. RR Figur G-2. Antalet obesitasoperationer 100 000 kvinnor i landstingen 2008.. Åldersstandardiserade värden. 100 = riksgenomsnittet. Källa SKL

  17. RR Tabell G-3. Antalet operationer per invånare 2009 i hälso- och sjukvårdsnämndsområdena. Uttryckt som index där VGR=100. Ålderstandardiserade värden

  18. RR Tabell G-2. Förändring de 5 senaste åren i konsumtion av operationer av planerad vård och antal väntande. Källa: HSA.

  19. Diabetes Figur H-1. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 %, 2009. Patienter 18-74 år

  20. Diabetes Figur H-3. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet blodtryck <130/80 mm Hg, 2009. Patienter 18-74 år

  21. Diabetes Figur H-4. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet LDL-kolesterol ≤2,5 mmol/l, 2009. Patienter 30-74 år

  22. Diabetes Figur H-6. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primär-vård, som uppnått behandlingsmålet Hba1C <6,0 % 2009. Per HSN Primärvård

  23. Diabetes Figur H-9. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet blodtryck <130/80 eller <130/80 mm Hg 2009 Primärvård

  24. Diabetes Figur H-10. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primär-vård, som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l och LDL-kolesterol<2,5 mmol/l 2009 Primärvård

  25. Primärvård - Indelning av indikatorer, målnivåerexempel diabetes Relativ vikt/betydelse Låg/hög gränser Gränser Max för Poäng ersättning enligt förslag Registrering NDR (täckningsgrad) 70 - 90 5 R egistrering blodtryck (andel med 80 - 95 0,5 uppgift) Registrering rökning 70 - 90 0,5 Registrering HbA1c 80 - 95 0,5 Registrering LDL - kolesterol 50 - 80 0,5 Registrering albuminuri 70 - 90 0,5 Andel som når m ål för HbA1c 45 - 6 5 0,5 Mål för blodtryck 30 - 50 0,5 Mål för LDL - kolesterol 35 - 50 1 summa 9,5

  26. Diabetes Samband mellan CNI och grad av måluppfyllelse i Nationella diabetesregistret Primärvård

  27. Diabetes Samband mellan CNI och grad av måluppfyllelse i Nationella diabetesregistret Primärvård, vårdcentraler

  28. Diabetes Samband mellan CNI och grad av måluppfyllelse i Nationella diabetesregistret Primärvård, vårdcentraler

  29. Dialys Figur H-49 Antal nya patienter/miljon invånare 1991-2008. Sista årets siffror kan vara lägre pga att data inte ännu är tillförlitliga

  30. Dialys Tabell H-7. Antal registrerade hemodialyspatienter i Svenskt Njurregister i VGR. För 2009 ges ungefärlig skatt-ning av antalet patienter per miljon invånare.

  31. Dialys Figur H-51. Andelen (%) av patienterna som får färre än tre dialyser per vecka

  32. Dialys Figur H-52. Andelen (%) av patienterna som får färre än tre dialyser per vecka 2007-2009

  33. Dialys Figur H-53. Andelen (%) av patienterna som får fler än tre dialyser per vecka.

  34. Dialys Figur H-54. Andelen (%) av patienterna som får fler än tre dialyser per vecka 2007-2009.

  35. Dialys Figur H-55. Andel patienter med standardiserat Kt/V > 2. Riket = Sverige exkl. VGR

  36. Dialys Figur H-56. Andel patienter med standardiserat Kt/V > 2 för regionens sjukhus

  37. Dialys Figur H-57. Andel av bloddialyspatienter som får sin be-handling via en s.k. AV-fistel 2009

  38. Dialys Figur H-58. Andel av bloddialyspatienter som får sin be-handling via en s.k. AV-fistel 2008

  39. Dialys Figur H-59. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodtryck (<140/90 mm Hg) Riket = Sverige exkl. VGR

  40. Dialys Figur H-61. Andel av bloddialyspatienter som uppnår standardiserat KtV mindre än 2,0, 2009.

  41. VRI Figur H-89. Andel av somatiska vårdtillfällen med vårdrela-terad infektion vid punktprevalensmätning av vårdrelatera-de infektioner 2008, våren 2009 och hösten 2009

  42. VRI Figur H-100. Andel av somatiska vårdtillfällen med vårdre-laterad infektion vid punktprevalensmätning av vårdrelate-rade infektioner 2008, våren 2009 och hösten 2009 Regi-onerna samt de deltagande sjukhusen i VGR.

  43. VRI Figur H-101. Andel av somatiska vårdtillfällen med vårdre-laterad infektion vid punktprevalensmätning av vårdrelate-rade infektioner höst 2009. infektioner för olika medicinska verksamhetsområden. Hela Sverige.

  44. Riks-Stroke

  45. Riks-Stroke Figur H-15. Andel av patienter som vårdats för stroke som registrerats i Riks-Stroke 2008. Källa Vega.

  46. Riks-Stroke Figur H-20 Andel vårdade på strokeenhet per sjukhusKälla Riks-Stroke 2008 i Öppna Jämförelser 2009

  47. Riks-Stroke Figur H-21a. andel av patienter med stroke I61, I63 och I64 som är kvar på sjukhuset i förhållande till vårddag efter inskrivningen, 2009. Källa: VEGA.

  48. Figur H-22 Andel döda inom 28 dagar efter förstagångsstroke (blå) 2005-2007 och efter sjukhusvårdad förstagångsstroke 2006-2008 (röda staplar). Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen i ÖJ 2009

More Related