1 / 71

Indikatorer och målrelaterad ersättning 2010-01-28 Jarl Torgerson Regionläkare

Indikatorer och målrelaterad ersättning 2010-01-28 Jarl Torgerson Regionläkare. Indikatorförteckning/måltal för utvalda indikatorer. Uppdraget Regional struktur för uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet i Västra Götaland, HSU febuari 2007

desma
Télécharger la présentation

Indikatorer och målrelaterad ersättning 2010-01-28 Jarl Torgerson Regionläkare

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Indikatorer och målrelaterad ersättning2010-01-28Jarl TorgersonRegionläkare

  2. Indikatorförteckning/måltal för utvalda indikatorer • Uppdraget • Regional struktur för uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet i Västra Götaland, HSU febuari 2007 • Utarbeta och tillhandahålla en förteckning över indikatorer som kan användas i det uppföljningsarbete som överenskoms mellan beställare och utförare. • Hälso- och sjukvårdsdirektören kan besluta att vissa indikatorer skall följas upp i hela regionen • Förslag för regiongemensamma måltal för utvalda indikatorer. Sektorsråden viktiga rådgivare då måltalen tas fram. • Första version 2007 • "Berednings- och beslutsprocess för framtida val och revideringar av regiongemensamma indikatorer samt regionala måltal" (RSK 644-2008).

  3. Utgångspunkt för måltal • ”Hur skall den målrelaterade ersättningen utvecklas?” HSU • Absoluta, inte relativa mål • Fokusera på ett begränsat antal • Regionalt fastställda nivåer • Målnivå efter evidensbaserad kunskap • Processen skall involvera intressenter • När nivån behöver höjas kan beställare/utförare modifiera • Olika modeller • Beställare/utförare kan välja mellan ett flertal • Förtydligande av ersättningsmodeller för sjukhusvård - pågår

  4. Indikatorförteckning/måltal för utvalda indikatorer • Arbetssätt • Arbetsgrupp, HSA, representanter lokala kanslierna • Förankring: sektorsråden, av sjukhusen utsedda kontaktpersoner • Information sektorsråden 2 ggr hösten 2009 • Remissförslag dec 2009 • Ordf. konferens sektorsråd jan 28 • Fastställs under våren 2010 • Inga indikatorer/måltal som inte accepterats av sektorsråden • utom några måltal som vi självsvåldigt sänkt!

  5. Måltal • Indikatorval, några överväganden • Begränsat antal • Relevans viktigare än täcka skilda kvalitetsområden. • Indikatorer som redan har använts + från den regionala indikatorförteckningen • Olyckligt med övervikt av internmedicinska indikatorer. Effekt av tillgången på beprövade indikatorer vilket visat sig också i andra sammanhang, t.ex. Öppna Jämförelser. • Verksamheterna skall själva kunna följa sina resultat under året. • Indikatorer och måltal för primärvård = VG-primärvård. Avstämningar har gjorts underhand. • Redovisningsnivå

  6. Måltal • Vilken nivå? • Flera principer: • Kan avvika från rent medicinska drömläge – ”nollvision”. Snarare praktiskt användbar nivå. • Ge marginal för medicinsk svårighet att uppnå 100% • Baserat på aktuell uppfyllelse • Statistisk felmarginal. Könsuppdelade data? • Allmän rimlighetsbedömning, ofta riksgenomsnitt

  7. Målrelaterad ersättning –några kommentarer • Kvalitetsregister kan inte användas för jämförelser • Vi faktiskt inte behandlar siffror utan patienter • Om vi INTE lyckas uppnå våra mål behöver vi väl mer resurser och inte mindre? • Vetenskapen stöder inte att det är bra modell • Just våra patienter är så sjuka • medicinska grunder ligga bakom waranbeslutet, inte ekonomiska • målsättningen med sjukvården bör vara livskvalitetshöjande och inte livsförlängande

  8. Målrelaterad ersättning – några kommentarer • Bra att vår specialitet uppmärksammas • Äntligen tar verksamheterna fram sina resultat och ser hur de egentligen funkar. • Nu blir det bättre registrering • Äntligen betalt inte bara efter pinnstatistik • Roligt att politisk nivå intresserar sig för vad vi gör och om vi gör det bra

  9. Njurmedicin I Mått: Andel HD-patienter med AV-fistel/AV-graft Källa: Svenskt Njurregister Mål: > 60%

  10. VGR

  11. Njurmedicin II Mått: Andel HD-patienter som uppnår behandlingsmålet blodtryck < 140/90 Källa: Svenskt Njurregister Mål: > 43%

  12. Njurmedicin II

  13. Njurmedicin III Mått: Andel HD-patienter som uppnår standardiserat Kt/V > 2 för dialysdos Källa: Svenskt Njurregister Mål: > 80%

  14. VGR

  15. Stroke I Mått: Rapporteringsgrad till Riks-Stroke Källa: Riks-Stroke och Vega Mål: > 90%

  16. Stroke II Mått: Andel patienter med hjärninfarkt och FF som efter insjuknandet behandlas med peroral antikoagulans Källa: Riks-Stroke Mål: > 33%

  17. Kvalitet-stroke Figur H-27. Andel patienter med hjärninfarkt och förmaksflimmer som efter insjuknandet behandlades med antikoagulantia i tablettform. Riksgenomsnitt = 30 %, VGR 26 %. Källa Riks-Stroke 2007

  18. Stroke III Mått: Andel strokepatienter som vårdas på strokeenhet Källa: Riks-Stroke Mål: > 90%

  19. Stroke IV Mått: Andelen strokepatienter som är ADL-beroende efter 3 månader Källa: Riks-Stroke Mål: < 18%

  20. Sahlgrenska Kungälv SU Östra Skövde Riket VGR SÄS Skene Mölndal NÄL, Trollhättan Alingsås Borås Lidköping Uddevalla-Strömstad Falköping Mariestad 0 5 10 15 20 25 30 35 40 procent 77, Funktionsförmåga efter stroke

  21. Stroke V Mått: Andel stokepatienter, 18 till 80 år, som erhållit trombolysbehandling Källa: Riks-Stroke Mål: > 10%

  22. 74, Trombolysbehandling vid stroke Mariestad SU Östra Mölndal Falköping Alingsås NÄL, Trollhättan Uddevalla-Strömstad SÄS Skene Borås VGR Riket Kungälv Lidköping Sahlgrenska Skövde 0 2 4 6 8 10 12 14 procent

  23. Ortopedi I Mått: Andel patienter med höftfraktur som opereras inom 24 timmar Källa: Riks-Höft Mål: > 75%

  24. Ortopedi II Mått: Rapporteringsgrad till Riks-Höft Källa: Riks-Höft och Vega Mål: > 95%

  25. Ortopedi III Mått: Andel patienter som omopereras inom 2 år efter total höftprotesoperation Källa: Svenska Höftprotesregistret Mål: < 2%

  26. 41 Omoperation (2 år) efter total höftledsoperation Procent, 2005-2008 OrthoCenter Falköping Lidköping Skövde Gothenburg Medical Center SU Sahlgrenska SÄS Skene Alingsås Carlanderska VGR Västra Frölunda Riket NU-sjukvården Uddevalla Kungälv SU Östra Borås SU Mölndal 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5

  27. Kvinnosjukvård I Mått: Andel nyfödda med pH < 7,0 i navelsträngsblod Källa: SFOGs årsrapport Mål: < 1%

  28. Kvinnosjukvård II Mått: Andel perinealbristningar grad III och IV vid vaginal förlossning Källa: SFOGs årsrapport Mål: < 3%

  29. Kvinnosjukvård III Mått: Andel medicinska aborter av totala antalet aborter Källa: SFOGs årsrapport Mål: > 70%

  30. Kvinnosjukvård IV Mått: Andel framfallsoperationer i dagkirurgi Källa: Vega Mål: > 15%

  31. 37 Dagkirurgiska operationer vid livmoderframfall Andel Utgår??

  32. Kvinnosjukvård V Mått: Andel hysterectomier (benign sjukdom) som registreras i Svenska Gyn-op registret Källa: Svenska Gyn-op registret och Vega Mål: > 75%

  33. Kardiologi I Mått: Andel patienter, yngre än 80 år, med ST-höjningsinfarkt som fått akut reperfusionsbehandling Källa: Riks-HIA Mål: > 77%

  34. Andel reperfusions-behandlade patienter med ST-höjningsinfarkt eller LBB, <80 år

  35. Kardiologi II Mått: Andel patienter, yngre än 80 år, som behandlas med lipidsänkare efter hjärtinfarkt Källa: Riks-HIA Mål: > 91%

  36. Andel lipidsänkar-behandlade patienter, <80 år

  37. Kardiologi III Mått: Andel patienter med NSTEMI, yngre än 80 år, som vid indikation kranskärlsröntgas Källa: Riks-HIA Mål: > 76%

  38. Andel patienter med NSTEMI, yngre än 80 år, som vid indikation kranskärlsröntgas

  39. Kardiologi IV Mått: Andel patienter med NSTEMI, yngre än 80 år, som behandlas med clopidogrel vid utskrivning Källa: Riks-HIA Mål: > 85%

  40. Andel clopidogrel-behandlade patienter med icke ST-höjningsinfarkt, <80 år

  41. Kardiologi V Mått: Andel patienter, yngre än 80 år, som behandlas med ACE-hämmare/A2-blockerare efter hjärtinfarkt Källa: Riks-HIA Mål: > 85%

  42. Andel patienter, yngre än 80 år, som behandlas med ACE-hämmare/A2-blockerare efter hjärtinfarkt

  43. Kirurgi I Mått: Andel ljumskbråcksoperationer utförda i dagkirurgi Källa: Vega Mål: > 80%

  44. SU Västra Frölunda Skaraborgs sjukhus Kungälv Riket VGR Södra Älvsborgs Sjukhus Lundby sjukhus NU-sjukvården Alingsås Järnhälsan Göteborg Läkarhuset Göteborg 0 20 40 60 80 100 120 procent 99, Dagkirurgiska operationer vid ljumskbråck

  45. Kirurgi II Mått: Relativ risk för omoperation inom 5 år efter ljumskbråcksoperation, på enheter som utför > 75 ingrepp årligen Källa: Svenskt Bråckregister Mål: < 1,3%

  46. Kvalitet-ljumskbråck Figur H-63. Relativ risk för omoperation av ljumskbråck inom fem år med konfidensintervall (95 %). Risk för riket = 1,0. operationer 1995-2008

  47. Kirurgi III Mått: Andel carotiskirurgiska ingrepp som utförs inom 14 dagar efter TIA Källa: Swedvasc Mål: > 60%

  48. 103 Tid till operation vid förträngning av halspulsåder – andel opererade inom 14 dagar vid symtomgivande förträngning av halspulsådern Swedvasc

  49. Psykiatri (VUP och BUP) Mått: Andel diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen Källa: Vega Mål: > 96%

More Related