Ingvar Nilsson/SEE & OFUS i.nilsson@seeab.se 2011-11-02

1. Prevention och tidiga insatser en kortsiktig samhällskostnad eller en långsiktig social investering med hög lönsamhetSeminarium nov 2011 Ingvar Nilsson/SEE & OFUS i.nilsson@seeab.se 2011-11-02

3. Tre tankar • Grundfråga; om nu prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehab är så bra och lönsamt – mänskligt och ekonomiskt - och alla dessutom vill så väl; varför händer inget? • Infallsvinkel; det kanske beror på att detta inte enbart eller kanske ens främst är en folkhälsofråga utan främst ett ekonomiskt styr- och managementproblem • Reflektion; i stort sett alla frågor i den offentliga sektorns mjuka del borde präglas av helhetssyn och långsiktighet. I stort sett alla organisationer, styrsystem, uppföljningssystem och ersättningssystem präglas av det motsatta. Är inte det konstigt?

5. Varför arbeta preventivt, förebyggande och rehabiliterande?

6. Lindängen är en ”utsatt stadsdel” i Malmö med 6.000 invånareI Lindängen är förvärvsfrekvensen 53%Vad innebär detta?Vad kostar detta?

7. Vinst om Lindängens förvärvsfrekvens = Sveriges förvärvsfrekvens, dvs. 53 –> 74% 8,000 miljoner kronor

8. Varför arbeta preventivt, förebyggande och rehabiliterande?Därför att det ärbra för människornaoch det äroerhört lönsamt= bättre + billigare

9. Aktiepengar går till social investering • Trelleborgs kommun säljer av sitt aktieinnehav. Pengarna ska istället läggas i en fond för investeringar inom det sociala området. • – Att ha en aktieportfölj som år efter år skvalpar runt på ungefär samma pengar tycker vi inte är särskilt meningsfullt. Vi tycker det är bättre att man satsar dem på de mjuka delarna av kommunens verksamhet, säger kommunstyrelsens ordförande Ulf Bingsgård (M

10. DET BLIR FÖR DYRT

11. TVÅ STICKORDLÅNGSIKTIGHETHELHETSSYN

12. Framtidens utanförskap och kostnaderna för detta bestäms av hur vi hanterar våra unga

13. Läget i stort för unga • Sämre än för vuxna • Psykisk hälsa • Ekonomiskt standard, arbete • Försämring • Många gånger dramatiska försämringar • Särskilt illa för de unga kvinnorna • De mår sämre, det förämras snabbare • Långsiktig trend • Inleddes på 90-talet • Ett strukturellt problem • Det går inte över av sig själv • Har inte med lågkonjunkturen att göra

14. EN VANLIG SKOLKLASS NEUROPSYK DYSLEXI DEPPRESSION ÄTSTÖRNING SJÄLVSKADE FÖRÄLDRAR MISSBRUK EL PSYK

15. EN VANLIG SKOLKLASS NEUROPSYK DYSLEXI DEPPRESSION ÄTSTÖRNING SJÄLVSKADE S.K. VANLIGA FÖRÄLDRAR MISSBRUK EL PSYK

16. EN VANLIG SKOLKLASS NEUROPSYK HUR RUSTAD ÄR SKOLAN? LÄRARNA? DYSLEXI DEPPRESSION ÄTSTÖRNING SJÄLVSKADE S.K. VANLIGA FÖRÄLDRAR MISSBRUK EL PSYK

17. EN VANLIG SKOLKLASS NEUROPSYK OCH HUR AGERAR SKOLAN? STÖDJANDE ELLER UTSTÖTANDE DYSLEXI DEPPRESSION ÄTSTÖRNING SJÄLVSKADE S.K. VANLIGA FÖRÄLDRAR MISSBRUK EL PSYK

18. UTANFÖRSKAPETS MÅNGA ANSIKTEN!!!

19. Handikapp Anorexi Bulemi Autism-spektra Självskade- beteende ADHD Asocialitet Psykisk ohälsa Utanförskap = Arbetslöshet Fattigdom Depression Skol- misslyckande Skyddsbehov Kriminalitet Dyslexi Omvårdnads- svíkt Missbruk Missbruk Psykisk ohälsa Somatisk ohälsa Social problematik Missbruk Psykisk ohälsa Somatisk ohälsa Språk Invandring Begåvning

21. Patrik 7 år Strulig hela dagistiden Kan inte sitta still, kommer i bråk Kan inte koncenterar sig Svag impulskontroll Får inte vara med Mamma ensamstående, ambitiös, svag ekonomi, ”skör”

22. Patrik 7 år på glid PROJEKT RÄDDA PATRIK Barn/ungdoms psykiatri Specialpedagog Habilitering Vuxenpsykiatrin Primärvården Socialtjänsten SUMMA 500.000 Insats Kostnad

24. www.seeab.se www.socioekonomi.se

27. VARFÖR LÅTER VI DETTA HÄNDA???

28. KRIMINELL PATRIK TRE VÄGAR IN I VUXENLIVET VÅLDS- VERKARE LÅNGTIDS- ARBETSLÖS

29. Del 2Stuprörens och kortsiktighetens prislappfallet ADHD

30. Patrik 25långtidsarbetslös

31. Patrik 25 år - långtidsarbetslös

32. 13000 som inte tar sig in på arbetsmarknaden – kostnader fram till pension

33. Patrik • 33 år • 8 års fängelse för våldsbrott och narkotikabrott • 13 domar bakom sig • Misslyckad skolgång • Deltar nu i Norrtäljeanstaltens ADHD-projekt – tillsammans med 29 andra personer • Har nu för första gången i sitt liv läst en bok • Vad kostar hans utanförskap

35. Långsiktiga socioekonomiska effekter av målgruppens utanförskap

36. ADHD - projektets kostnader

37. Projektets långsiktiga socioekonomiska bruttoeffekter vid 10% spontantrehabilitering och 30% framgång i projektet

38. Vad händer med Patrik om vi låter honom hållas?Patrik 23 i AFAPatrik 24 i DFG (Djurgårdens Fina Grabbar)Patrik 26 i OGPatrik 27 i Svenska Motståndsrörelsen

41. Vad kostar ett våldsoffer?När kostar det?Vem står för notan?

44. Kalkylförutsättningar • Vi studerar soc ek kostnader för ADHD i ”worst case” • Kommun med 56.000 invånare • ”riksnormal” • Medelsvår – svår ADHD • Årskull 0-6 -> 546 barn • 2% av årskull -> 11 barn har ADHD • I vuxenlivet kommer 50% av dem att hamna i måttligt utanförskap • Under uppväxten blir 30% av föräldrarna deltidssjukskrivna

45. ADHD 1 årskull 2% utanförskap, 30% sjukskrivning Endast 50% utanför i vuxen ålder

46. ADHD19 årskullar 2% utanförskap 30% sjukskrivning 50% utanförskap i vuxen ålder

47. ADHD 19 årskullar 2% utanförskap 30% sjukskrivning 50% utanförskap i vuxen ålder Vs. Pensionsskuld 2010

48. VARFÖR ÄR DETTA ETT PROBLEM???För individen?För samhället?

49. Utgifter Offentlig Sektor Försörjda Unga Äldre Välfärdsproduktion Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg Transfereringar Barnbidrag A-kassa Sjukpenning Pension

50. Sysselsättnings- grad Skattekvot Försörjare De som arbetar Intäkter Offentlig sektor