E N D
1. Utmaning att utreda misstnkt demenssjukdom hos yngre Sigrid Svedmyr, verlkareMinnesenhetenGeriatriska klinikenKarolinska universitetssjukhuset
2. Yngre personer
r i detta sammanhang 65 r eller yngre
3. Remittenter Primrvrdslkare
Fretagslkare
Egenremiss/anhrig
Annan specialistklinik
Frskringskassan
Arbetsfrmedlingen
Beroendevrden
Second opinion, frn andra minnesmottagningar och/landsting
4. Det r sledes nytillkommet och progredierandeDet r sledes nytillkommet och progredierande
5. Utredning, Minnesenheten, Geriatriska Kliniken, Karolinska, Huddinge
Anamnes, somatisk underskning, MR/CT, SPECT, EEG, blodprover, lumbalpunktion, neuropsykolog, logoped och kurator, ev arbetsterapeut och sjukgymnast
Diagnosrond
Enstaka gnger krvs inneliggande utredning, fr att observera patienten under hela dygnet, srskilt om det finns mycket som grnsar till psykiatri.
Kort om min bakgrund neuropsykolog minnesenheten
Uppkomst av projektet
Drygt 500 demensutrecningar per r som innefattar neuropsykologisk underskning och av dem r ca 25% uppfljande underskningar. Endast en tredjedel av dem som fljs upp utvecklar demens efter 3 r Majoriteten av patienterna frblir stabila eller frbttras. Skulle man bttre kunna skilja ut frn brjan vilka som br fljas upp och inte?
Anamnes (inkl intervju och MMT),
Patienter vid Minnesenheten Pihlstrand m fl? Prediktion av demens litteratur
Mnga unga personer som har minnesproblem av alla mjliga orsaker tidig demensutveckling, depression och numera ofta sk utmattningsdepression. Men det kan ocks vara vrkproblematik, hypothyreos eller andra medicinska tillstnd eller medicinering som kan ge kognitiva symptom. Den stora utmaningen r drfr att kunna skilja ut vilka patienter som har symptom som tidiga tecken p demens och vilka som upplever symptom av andra mera godartade orsaker Kort om min bakgrund neuropsykolog minnesenheten
Uppkomst av projektet
Drygt 500 demensutrecningar per r som innefattar neuropsykologisk underskning och av dem r ca 25% uppfljande underskningar. Endast en tredjedel av dem som fljs upp utvecklar demens efter 3 r Majoriteten av patienterna frblir stabila eller frbttras. Skulle man bttre kunna skilja ut frn brjan vilka som br fljas upp och inte?
Anamnes (inkl intervju och MMT),
Patienter vid Minnesenheten Pihlstrand m fl? Prediktion av demens litteratur
Mnga unga personer som har minnesproblem av alla mjliga orsaker tidig demensutveckling, depression och numera ofta sk utmattningsdepression. Men det kan ocks vara vrkproblematik, hypothyreos eller andra medicinska tillstnd eller medicinering som kan ge kognitiva symptom. Den stora utmaningen r drfr att kunna skilja ut vilka patienter som har symptom som tidiga tecken p demens och vilka som upplever symptom av andra mera godartade orsaker
6. Vad vinner man p en tidig diagnos? Sjukdomsstatus. Frstelse frn omgivningen
Livsplanering medan de nnu r rttskapabla.
Stta in tidig behandling.
Inte behva gra bort sig p arbetet, inte orsaka skador.
Patienten ska kunna lmna arbetslivet med vrdighet. Bli avtackad ej sparkad. Anpassa arbetssituationen, avst frn rehabtgrder
Ska man verkligen ge en mkt tidig diagnos? Etisk frga. Samhllsnytta, ej relationsproblem. Mnga anh har trott att pat manipulerat. Ska jag ta det hr nya uppdraget? Frsljningschefen som inte inser att han snker hela fretaget. Viktigt fr anh att ag bryr sig. Ska man verkligen ge en mkt tidig diagnos? Etisk frga. Samhllsnytta, ej relationsproblem. Mnga anh har trott att pat manipulerat. Ska jag ta det hr nya uppdraget? Frsljningschefen som inte inser att han snker hela fretaget. Viktigt fr anh att ag bryr sig.
7. Differentialdiagnos
Distr, fr mycket att tnka p, stress,
Depression, utmattningssyndrom
Annan psykisk/psykiatrisk ohlsa
Annorlunda personlighet
Annan fysisk ohlsa, ex neurologisk, reumatisk, hjrtsjukdom, bristsjukdom
8. Efter diagnosstllningstagande till Krkort, flygcertifikat, skjutvapen
Lkemedelsbehandling
Anpassning av arbetslivet, pension?
Std, std, stdPatienten, ev partner, ev barn och andra anhriga.
9. Uppfljning Kurator
Psykolog fr stdsamtal
Arbetsterapeut
Dietist
Bistndshandlggare
Genetisk rdgivningsenhet-mnga anhriga oroliga fr rftlighet
10. Ekonomi det kostar att vara sjuk Smre ekonomi gr ven ut ver barnen.
Dlig sjukpeng, egna fretagare har ofta inte frskrat sig fullt ut.
Sidoinkomster frsvinner.
Se ver frskringar, t ex via fackfrening.
Familjen r oftast beroende av tminstone en inkomst. ven partnern kan bli sjukskriven pga patientens sjukdom.
11. Stdbehov under sjukdomsprocessen Svrt att ge pat adekvat sysselsttning i stadiet mellan arbete och dagvrd. Ibland kan pat f g kvar p arbetsplatsen under sjukskrivning/pension som terapi.
Personlig assistent
Patienten br ha dagvrd fr yngre relativittidigt.
Anpassat boende fr yngre. Srskilt om det finns minderriga barn i hemmet r det angelget i tidig fas.
Extra utmaning med frontotemperala demenspatienter.
12. Det r ofta svrt fr bistndsbedmaren att bedma behov av hjlp frn kommunen d pat ser frisk och stark ut.
Pat r somatiskt friska. Kan ta sig fram. De har ocks ett annat rrelsebehov n ldre. Det r sllan lmpligt att stta dem p dagvrd anpassat fr ldre.
Extra svrt med FTD. De hittar i omgivningarna. Motoriskt oroliga. Snatteri, missbruk, kan brja slss. Svra ven p demensboenden. Behver stora ytor att rra sig p.
13. Barnens situation ? Familjens dliga ekonomi kanske medfr smre bostad, frlust av lskat sommarstlle. Frlust av kompisar.
? Den friska frldern blir vrdare till den sjuke, och orkar inte se barnens behov.
? Se ver familjens ntverk, finns det ngon i omgivningen som kan trda in och se barnet - skjutsa till fritidsaktiviteter, f klaga ver sin situation hos. Tex vuxna slktingar, kompisars frldrar, lrare eller andra vuxna i skolan.
? Barnen knner sig frbisedda informeras inte.
? Socialt isolerade.
? Mste hjlpa till med den sjuke, blir lst i hemmet eller flyr hemmet.
14. Anhriggrupper fr minderriga barn Vi har erfarenheter sdana grupper. De var troligtvis mycket kostnadseffektiva p lng sikt. Bra frebyggande insatser mot kommande ohlsa. Frhindrade avbrytande av skolgng, minskade missbruk, lindrade depressioner och utsatthet med frhllandevis sm medel. Krvde dock under viss ideell verksamhet av sjukvrden.
Lades ned pga minskade resurser.
15. Barnens situation forts Missbruk
Skolk
Sjlvmordstankar
PBU kan ibland vara bra.
Svrt att hitta psykologiskt std fr barn nra myndighetslder.
16. Skillnader mellan den yngre och den ldre patienten Social situation, befinner sig mitt i livet, familjesituation, yrkesliv, yrkesverksamma anhriga. En del har minderriga barn.
Dramatisk frndring av ekonomi vid sjukskrivning, vilket ven drabbar barnen.
Dramatisk frndring nr dagliga sysselsttningen p arbetet frsvinner
Fysiska hlsan
Tyngre psykisk belastning fr vrdpersonal.
17. 2005 gjordes 283 utredningar p Huddinge (dr neur psyk) ingick
SCI 49,5% 140 st
MCI 36,4% 103 st
AD 9,5% 27 st
VAD 0,7% 2 st
FTD 1,8% 5 st
UNS 0,7% 2 st
vrigt 1,4% 4 st
medellder 56,8 Christin Andersson 36st dementa. Drtill kommer B79, som ofta har strre % med utv demens. Alldeles frska uppgifter. medelllder 63 r Christins siffror2005 utfrdes p Minnesmottagningen Karolinska universitetskliniken, Huddinge 283 utredningar (dr neuropsykologisk testning ingick) p personer 65 r eller yngre,, 40 mn 60 kvinnor, MMT 27.4, varav:
36st dementa. Drtill kommer B79, som ofta har strre % med utv demens. Alldeles frska uppgifter. medelllder 63 r Christins siffror2005 utfrdes p Minnesmottagningen Karolinska universitetskliniken, Huddinge 283 utredningar (dr neuropsykologisk testning ingick) p personer 65 r eller yngre,, 40 mn 60 kvinnor, MMT 27.4, varav:
18. Epidemiologi 140.000 demenssjuka i Sverige, 30.000 har en grav demens
Ca 90.000 har Alzheimers sjukdom
I Stockholms ln ca 21.000 personer
Ca 10.000 med Alzheimer<65 r,
I Stockholms ln ca 2000 personer.
Nyinsjuknande i Stockholms ln ca 5000/r;
(varav ca 200 under 65 r)
19. Allt som pverkar kropp och/eller sjl pverkar kognitionen.
20. Epidemiologi 140.000 demenssjuka i Sverige, 30.000 har en grav demens
Ca 90.000 har Alzheimers sjukdom
I Stockholms ln ca 21.000 personer
Ca 10.000 med Alzheimer<65 r,
I Stockholms ln ca 2000 personer.
Nyinsjuknande i Stockholms ln ca 5000/r;
(varav ca 200 under 65 r)
21. Bakgrund demenssjukdomar Alzheimers sjukdom r den vanligaste orsaken till demens ~ 60%.
Prevalensen kar med stigande lder.
ca 1% vid 65 r.
20-25% i ldrarna ver 80 r.