200 likes | 341 Vues
Cochleaimplantat och språkighet. Radi Jönsson Överläkare, MD, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Språkighet. Behärskning av ett språk Tvåspråkighet – behärskning av två … Flerspråkighet …. … och syftet med CI …. Nytt om CI. Ännu mer kunskap om plasticitet, träning mm
E N D
Cochleaimplantat och språkighet Radi Jönsson Överläkare, MD, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Språkighet • Behärskning av ett språk • Tvåspråkighet – behärskning av två … • Flerspråkighet … … och syftet med CI …
Nytt om CI • Ännu mer kunskap om plasticitet, träning mm • Glidande indikationsgränser • Tekniken i implantaten och i ljudprocessorerna • Operationen, säkerhet kirurgi och teknik • Användningsgrad, nytta, resultat över tid
Språkighet för vuxendöva med CI • Behärskning av ett språk • Tvåspråkighet – behärskning av två … • Flerspråkighet … • Ett eller flera talspråk där inlärningen skett i huvudsak med hjälp av hörseln • ”vuxendöva” inrymmer även barn med fortskridande hns sedan barndomen
Vuxna med postlingualhns/dövhet • Indikationsområden • Alla vuxen-åldrar • Hörselkurva med hörtrösklar sämre än 75-90 dB, samt en taluppfattning i tyst sämre än 50% med HA
Vuxna med postlingualhns/dövhet • Effekter av CI • Användningsgrad > 85-90% • Hörtrösklar ca 20-25 dB • Taluppfattning signifikant förbättrad • Bättre livskvalitet
Vuxna med postlingualhns/dövhet • Prognostiskt positivt • Dövhetsperiodens duration (kort) • Hörselanvändning och erfarenhet (=HA) • Utbildning/ålder • Språkkompetens, musikerfarenhet • Kirurgi och plats för elektrodrad
Vuxna med postlingualhns/dövhet • God/normal kognition före CI-op • Lika god efter CI • Nedsatt kognition före CI-op • Bättre efter CI
…och kopplingen mellan hörsel-nedsättning och kognition hos vuxna… • allt större åldrande befolkning • +++ studier av vuxna, normalhörande och med hörselnedsättning • korrelation mellan hörselförsämring och kognitiv försämring • lägre delaktighet, sociala aktiviteter? • större kognitiv belastning • ”25 dB = 7 år”
Vuxna med prelingual dövhet • Inte aktuella för CI frånsett på enskild nivå • Progredierandehns? • HA och rehabilitering? • Hörsel med HA? • Motivation, psykologiska aspekter • Starkast prognostisk faktor för hörsel/taluppfattning efter CI = taluppfattbarhet före CI
Språkighet för barndomsdöva med CI • Behärskning av ett språk • Tvåspråkighet – behärskning av två … • Flerspråkighet … • Ett eller flera talspråk där inlärningen sker i huvudsak med hjälp av hörseln under de första levnadsåren
Barn/ungdomar med prelingualhns/dövhet • Indikationsområden • Operation före 3 åå • Hörselkurva med hörtrösklar sämre än 75-90 dB • Användning av HA, dvs hörsel, om möjligt, före CI-op • Habiliteringsmedverkan med icke-försenad språkutveckling (syftet med tidiga interventionsinsatser)
Barn med prelingualhns/dövhet • Prognostiskt positivt • Dövhetsperiodens duration (kort) • Hörselanvändning och erfarenhet (=HA) • Utbildningsnivå hos mor • Språkkompetens, musikutövande • Kirurgi och plats för elektrodrad • Förälderns (mammans) fingertoppskänsla i kommunikationen
Språkighet • Läs- och skrivförmåga hos barn med CI • Korrelerar till talspråket • Stark koppling till fonologiska förmågor, språklig medvetenhet • 50% av barn med CI ligger >1 SD sämre än normalhörande barn; ca 1 års läs/skrivförsening • Behöver stödjas, i hemmet och i förskola/skola • 2 CI bättre än 1 CI?
Språkighet • Talspråk – teckenspråk – andra språk • Talspråksutveckling efter CI • Försening jmf med normalhörande, men talspråksutveckling ändå, se progn faktorer • Användning av enbart talspråk ej prognostiskt betydelsefullt
Språkighet • Teckenspråk – andra språk • Teckenspråksutveckling före och efter CI • Int: 25-30% av barn/ungdomar med CI använder teckenspråk. Många skiftar mellan tal och tecken. • Inga randomiserade studier – svårt att studera orsak och verkan, utan enbart samband • Språk föder språk föder socialisering • Föräldrarna och barnen/ungdomen ska få välja språk och stödjas i detta
Take-homemessage • Möjligheterna att få höra, utveckla talspråk, samt språk, har aldrig varit så goda som NU • Nya teknologier ger nya möjligheter och utmaningar • Pedagogik och specialpedagogik behöver evidensanpassas • Familjer behöver tillgång till moderna interventionsmetoder • Vuxna behöver det med!