1 / 59

Gudrun Nordborg

Barnfrid och kvinnofrid Om rättens förhållningssätt till barn som upplevt våld med fokus på brottsskadeersättning, vårdnad och umgänge Linköping 26 mars 2013. Gudrun Nordborg. Brottsoffermyndigheten. inrättad 1994 med nationellt ansvar för Brottsskadeersättning Brottsofferfonden

esme
Télécharger la présentation

Gudrun Nordborg

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Barnfrid och kvinnofrid Om rättens förhållningssätt till barn som upplevt våld med fokus på brottsskadeersättning, vårdnad och umgänge Linköping 26 mars 2013 Gudrun Nordborg

  2. Brottsoffermyndigheten inrättad 1994 med nationellt ansvar för • Brottsskadeersättning • Brottsofferfonden • Kunskapscentrum

  3. Brottsskadeersättning, via skattemedel, Främst för personskador och/eller allvarlig kränkning, när 1. gärningsmannen inte kan betala skadestånd - brott av en okänd - dömd, men saknar betalningsförmåga 2. och offret saknar försäkring - obs, hemförsäkringen undantar brott av medförsäkrad Och en särskild form av ersättning till barn som bevittnat våld Ansökan: senast 2 år efter rättsligt förfarande, ”ventil” för barn som kan söka sedan de blivit myndiga om ingen bevakat deras rätt till ersättning

  4. Brottsofferfonden, av gärningsmannapengar, har prioriterat kvinnor och barn som brottsoffer, vilket lett till banbrytande forskning och många andra viktiga projekt Kunskapscentrum sprider erfarenheter och forskningsresultat till myndigheter och ideella organisationer bl.a. via Nyhetsbrev, temadagar, hemsidor och Rättegångsskola på webben: www.brottsoffermyndigheten.se www.rattegangsskolan.se Servicetelefon: 090-70 82 00

  5. 1998 • Kvinnofridsreformerna • insikter byggda på forskning • fokus på mäns våld mot kvinnor och barn • Ny vårdnadslagstiftning • fokus på ”idealfamiljen” • gemensam vårdnad också mot en förälders vilja • ”anklagelser” om våld

  6. SLAGEN DAM Våld: Fysiskt våld, sexuellt våld, hot • 46 % har upplevt våld efter fyllda 15 år • 30 % utanför en sexuell relation • 11 % från nuvarande make/sambo • 47 000 kvinnor enligt NTU • 35 % från tidigare make/sambo Lundgren, Heimer m.fl. 2001, Slagen dam – mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige I fulltext på www.brottsoffermyndigheten.se

  7. Provocerade myter om … • att ”normala” svenska män/fäder inte kan vara våldsamma • våld enbart i socialt svaga grupper • att barnen inte skulle uppleva våldet • Fler än hälften av kvinnorna med barn och med en våldsam tidigare make/sambo uppgav att barnen sett eller hört våldet • Nästan en tredjedel av kvinnorna i sin nuvarande relation

  8. Överlevare ? Minst 17 kvinnor dödas varje år av en man som kvinnan har eller haft en nära relation till - en kvinna var tredje vecka Brå Rapport 2007:6, 2011:5 *** Mannens rätt till vårdnad påverkas inte av dödandet – process krävs FB 6:9 + FB 6:7 ”brister i omsorgen om barnet som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling…

  9. Socialnämndens ansvar Om socialnämnden får veta att någon åtgärd behöver vidtas i fråga om bl.a. vårdnad eller umgänge för ett barn, ska nämnden göra en framställning eller ansökan om detta hos domstol Socialtjänstförordningen 5 kap 2 § (F 2006:466)

  10. 1998 Allra första lagtexten om brott i nära relation, BrB 4:4a Offrens erfarenheter fick skapa en reellt könsneutral norm, i 1 st. om grov fridskränkning Upprepningen av i sig inte grova brott markeras som ett grovt brott Större vikt vid de psykiska än de fysiska effekterna Och en könsspecifik benämning av brottet när en man varit våldsam mot ”sin” kvinna, i 2 st. grov kvinnofridskränkning

  11. Grov fridskränkning BrB 4:4a, 1 st Den som begår brottsliga gärningar enligt 3, 4 eller 6 kap*) mot en närstående eller tidigare närstående person, döms om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för grov fridskränkning till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. *) 3 kap brott mot liv och hälsa, t.ex. misshandel 4 kap brott mot frihet och frid, t.ex. olaga hot, olaga tvång, ofredande 6 kap sexualbrott

  12. Grov kvinnofridskränkning BrB 4:4a, 2 st Har gärningar som anges i första stycket begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, skall i stället dömas för grov kvinnofridskränkning till samma straff.

  13. Vision 1 Tydlig ”Barnfrid” genom ett tredje likartat stycke om grov barnfridskränkning Utvärderingen aktualiserade inte detta: SOU 2011:85 Fridskränkningsbrotten och egenmäktighet med barn Prop. 2012/13:108 Förslag om förstärkt skydd vid fridskränkningsbrott om utvidgning av rekvisiten och straffskärpning

  14. I domstolarna … …HD och hovrätterna utgår främst från gärningsmannens perspektiv • våldet ses som en konsekvens av en för mannen känslomässigt påfrestande relation • …kvinnan ses ofta som medagerande • Monica Burman 2007 Straffrätt och mäns våld mot kvinnor. Om straffrättens förmåga att producera jämställdhet. Uppsala: Justus Förlag

  15. Polisens utredningar… • 28 % personuppklarade, med lokala variationer från 18 till 37 % • Borde vara 40-50 % • Prestationsindikationer: • Vittnen • Deltagande målsägande • Dokumenterad skada • Den misstänkte medger (delvis) brott Brå Rapport 2008:25 Polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer

  16. Sega, historiska strukturer … • Familjen var länge ett ”rättstomt rum” • Offentligt – Privat • Några brytpunkter • Våldtäkt inom äktenskapet, 1965 • Agaförbud, 1979 • Allmänt åtal • 1982 för misshandel i hemmet • 1984 för våldtäkt Se vidare den rättshistoriska tablån i Nordborg, Gudrun 2001 Kvinnofrid – att förstå bakgrunden till mäns våld mot kvinnor, www.brottsoffermyndigheten.se

  17. Hedersrelaterat förtryck och våld • Kopplat till föreställningar om makt, kön och sexualitet • Kollektivt, ofta av flera personer för att bestraffa olydnad, vilket kan uppfattas som rättvist och oundvikligt, för att bevara familjens heder

  18. Idealoffer? • Offret: svagt och respektabelt i situationen • Gärningsmannen: i överläge och klandervärd • De ska vara okända för varandra • Offret får inte uppfattas som • medskyldigt, passivt eller motsträvigt Nils Christie, 1986

  19. Allan Wade: Telling it like it is´nt Vi riskerar att förvanska och förminska offrets upplevelser genom ett ogenomtänkt språk. Ett övergrepp ska inte beskrivas med ord som står för ömsesidiga handlingar och bidrar till att skuldbelägga offret. http://urplay.se/169266

  20. Allan Wade: HonoringVictim’sResistance Frågor om vad offret kände riskerar att förflytta fokus från övergreppet till offret Frågor om vad offret gjorde fungerar ofta stärkande för offret och ger dessutom en tydligare bild av vad som troligen har skett http://urplay.se/169266

  21. När mamma utsätts för misshandel barnet - 85 % i samma rum - 13 % ser eller hör från annat rum - 35 % hade sett, hört mamman hotas till livet alla vet om det psykiska våldet från mannen ”deltagande vittne” Else Christensen 1988 Når mor får bank. Köpenhamn:SUS Åberopad i SOU 1995:60 Kvinnofrid, kap 15.

  22. Barn som upplever våld 10 % av alla barn har upplevt våld i hemmet 5 % upplever det ofta = vart 20:e barn SOU 2001:72, Barnmisshandel, s 26 Rädda Barnen 100 000 – 200 000 barn

  23. Att bevittna våld … Forskningen visar att barnens svåraste upplevelser är knutna till: • tystnaden och hemlighållandet av övergreppen • att ingen ingripit • barnen känner ansvar för att skydda mamman • skuld för att ha orsakat våldet • oro för att självt bli utsatt för likartade övergrepp • existensiell kris, ångest för att pappa ska döda mamma så att barnet blir övergivet • Många utvecklar psykosomatiska symptom …

  24. Ändå inte straffrättsligt skydd för barnet… Eftersom detta ”oftast äger rum i hemmet där risken för upptäckt är mycket liten… … ifrågasätta om straffrättsliga åtgärder är en lämplig metod…” SOU 2001:72 s. 335

  25. … men straffskärpning ”om brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person.” BrB 29:2 punkt 8, i kraft i juli 2003 Syfte: att synliggöra barn som bevittnat våld

  26. Reform 15 nov 2006… barnet som bevittnat våld ska uppfattas som brottsoffer inom socialtjänsten och barnet får rätt till en särskild form av brottsskadeersättning av staten . Prop. 2005/06:166 Barn som bevittnat våld. Rättslig hybrid: Barnet offer för ett gärningsmannalöst brott

  27. Efter 6 år…(15 nov 2012) • 1 387 beslut • Endast 786 av dem har gett barnet ersättning • Oftast 5 000 kr, enstaka bevittnande • Högsta ersättningen hittills 40 000 kr

  28. ”Vanlig” brottsskadeersättningdvs. statlig ersättning i stället för skadestånd Främst för personskador, t.ex. sveda och värk, kostnader för behandling, och för allvarlig kränkning, om 1. gärningsmannen inte kan betala skadestånd - brott av en okänd - dömd, men saknar betalningsförmåga 2. och offret saknar försäkring Obs! Hemförsäkringarna undantar brott av medförsäkrad

  29. ”Normalbelopp” • Våldtäkt och våldtäkt mot barn • Kränkning 100 000 kr (tidigare 75 000 kr) • Sveda och värk 15 000 kr (tidigare 10 000 kr) • Grova sexuella övergrepp på barn • Kränkning 150 000 kr • Sveda och värk 30 000 kr

  30. Bevittnandeersättningen • Bevis och bevissäkring, som alltid… • 1. För det ”egentliga brottet” • i princip krävs fällande dom här eftersom det finns en utpekad misstänkt • 2. För bevittnandet • barnen dokumenteras inte av polis och åklagare • 45 % enl. kartläggning 2009 • av dessa anmäldes ca hälften till socialtjänsten

  31. Generellt för barn • Risk för blockering vid gemensam vårdnad • Båda vårdnadshavarna måste underteckna ansökan om brottsskadeersättning, alt. ansökan av en särskilt förordnad god man • Ansökan senast 2 år efter det rättsliga förfarandet, men • ”ventil” särskilt för barn om ingen bevakat deras rätt till ersättning, då kan barnet söka sedan det blivit myndigt

  32. ”Bara” bevittna… Nej, ofta värre att • se, än att själv vara det primära offret • enbart höra, än att också se Carolina Överlien, forskningsöversikt i Nordisk socialt arbeid2007 nr 4, s 238-250, och artikel i tidskriften Barn, 2007 nr 1, s 9-25

  33. Vision 2 Följ Nya Zeelands exempel från 1995: Den som utsätter någon som barnet har en nära relation till för övergrepp begår samtidigt ett brott mot barnet om det är så att barnet ser eller hör detta, eller riskerar att se eller höra det. BrOM:s remissvar på Ds 2004:56, se www.brottsoffermyndigheten.se

  34. Om barnet blir målsägande … • Barnet hörs – videoförhör eller i domstolen • Rätt till särskild företrädare för barn • Skadestånd från gärningsmannen • Rätt till ”vanlig” brottsskadeersättning • Regressrätt för BrOM mot gärningsmannen • Normativa effekter …

  35. SoL 5:11 från 2013 efter flera reformer 2. Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. 1. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. 5. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. 3. Socialnämnden skaockså särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. 4. Verben ändrades från bör till skall, 2007 Prop. 2012/13:10 Stärkt stöd och skydd för barn och unga

  36. Tydligare anmälningsplikt SoL 14:1 Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet …. Prop. 2012/13:10, i kraft 1 jan 2013

  37. Anmälningsmöjlighet/BARN Till polis- eller åklagarmyndighet vid misstanke om vissa brott mot BARN (under 18 år): * 3 kap BrB; bl.a. misshandel * 4 kap BrB; olaga hot, tvång * 6 kap BrB; sexualbrotten * könsstympning Offentlighets- och sekretesslagen 10 kap 21 §

  38. Anmälningsmöjlighet/VUXNA • Till polis- eller åklagarmyndighet av mycket allvarliga brott mot VUXNA ”brott för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i ett år” (ändring 1 okt 2006, från tidigare krav på två års minimistraff) * mord, mordförsök * dråp, dråpförsök * våldtäkt, våldtäktsförsök * grov misshandel Offentlighets- och sekretesslagen 10 kap 23§, se också Prop 2005/06:161 Sekretessfrågor – Skyddade adresser, m.m.

  39. Barns rätt att komma till tals… • Att inte höra barnet riskerar att vara missriktad välmening och brist på respekt • Vissa barn är upprörda över att inte ha blivit hörda

  40. Också om vårdnad, umgänge … • Men i praktiken nästan inte • Senast visat i avhandlingen Kan barn tala? av Jeanette Sundhall 2012 om vårdnadsutredningar med uppgifter om att pappan använt våld mot mamman och/eller barnen

  41. Gemensam vårdnad För modern i äktenskap 1920 För fadern oavsett äktenskap • 1977 vid enighet • 1990 om ingen förälder motsätter sig • 1998 mot en förälders vilja • 2006 …

  42. Föräldrabalken - Barnbalken? FB 6:1 • Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. FB 6:2 • Ansvar = Den som har vårdnaden

  43. NJA 2000 s. 345 Mannen var dömd för att vid ett umgängestillfälle ha tagit struptag på kvinnan i dotterns närvaro medan skolpersonal i kaos låste in sig och parets son. Mannen ålades besöksförbud. HD i domen om vårdnad: ”Detta misshandelsbrott begicks i en upprörd situation för ett och ett halvt år sedan” och kan inte anses innebära att fadern numera är olämplig som vårdnadshavare. ”Misshandeln får emellertid ses som ett exempel på de svårigheter som föräldrarna haft … … omöjligt för dem att samarbeta”. Vårdnaden anförtros därför modern ensam.

  44. NJA 2006 s. 26 Kvinnan utsatte mannen för dråpförsök under en förlossningspsykos. Han ”var mycket krävande sexuellt” Mannen uttryckte fortsatt rädsla för henne och kan inte tänka sig att ha någon som helst direkt kontakt HD: Inställningen måste respekteras; det kan inte krävas att han ska ha direkt kontakt med en person som utsatt honom för ett så allvarligt övergrepp som det här är fråga om Han får ensam vårdnad

  45. Övergrepp i familjen ny markerad betydelse för vårdnad, umgänge … FB 6:2a • Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid • – risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa … I kraft 1 juli 2006, Prop. 2005/06:99 Nya vårdnadsregler

  46. BROTTMÅL vuxen brott? förfluten tid konkret händelse brottsrekvisit ”ställt utom rimligt tvivel” Rättssäkerhet VÅRDNAD, UMGÄNGE barn barnets bästa? framtid helhetssyn ”risk för att barnet far illa” sannolikhetsbedömning Rättsskydd, -trygghet Håll isär rätt! + Behåll barnperspektiv!!

  47. PAS Parental Alieniation Syndrom, Richard Gardner, USA Tillbakavisad som helt ovetenskaplig Sällan direkt åberopad i Sverige numera, men indirekt…

  48. Svea Hovrätts dom 9 nov 2011 • Flickan H. var 5 ½ år vid förhören, trovärdig enligt TR som dömde pappan för misshandel av henne • HovR: ”ingen anledning att tro att H. medvetet skulle ha hittat på sina uppgifter.” Men det pågår en vårdnadstvist, • flickan har bott hos mamman och kan ha blivit föremål för påverkan, • ”även om det ska påpekas att inget egentligt har framkommit som tyder på att (mamman) medvetet skulle ha sagt till H. annat än att ”polisen ska hjälpa pappa att bli snäll igen”. • Åtalet ogillas. Mål B 8035-10

  49. Skydd? • För kvinnan: Kontaktförbud*) – om mannen anses farlig för henne • För barnet: Ofta umgängesplikt med samme man • Om modern skyddar barnet: Umgängessabotage • Då kan fadern processa för 1. Vitesförelägganden mot modern 2. Ensam vårdnad Vem skyddas? *) Ny lag från 1 okt 2011. Prop. 2010/2011:45 Förbättrat skydd mot stalkning, SFS 2011:485, 487

  50. Stockholms TR, juni 2012 Pappan dömd för misshandel av mamman vid sex tillfällen under tiden dec 2005 – sept 2008: fängelse i 5 månader Barnen bevittnade flera av dem. Rädda … Vårdnaden: ”Domen skulle kunna tyda på att P är en våldsam person” … för TR:n ”mer framstår som en utmattad person som tappat omdömet och agerat synnerligen ogenomtänkt …inte något skäl att anta att barnen skulle riskera att fara illa hos honom” Mål T 19036-10, inte prövningstillstånd i HovR och HD

More Related