En presentation för dig som är lärare

1. En presentation för dig som är lärare Fakta från Småungar & Medier 2010 samt mediebarn.sefrån Statens medieråd

2. Det vi växer upp med är inget märkvärdigt – det är något vi tar för givet.

3. Barn blir snabbt duktiga på att hantera datorer, men att vara en van datoranvändare är inte detsamma som att vara mediekritisk eller mediekunnig.

4. Statens medieråd har tagit fram ett paket med övningar och en saga som ska underlätta de första stegen till ett vaket nätanvändande bland de yngsta. Hjälp barnen att bli mediekunniga • Du som lärare kan också föra enkla samtal om källkritik med barnen: • Vad kan man ta reda på? • Om biologiboken säger att en spindel har åtta ben och någon annan säger att den har sju, hur ska man då veta hur det ligger till?

5. Vad vet vi om 5–9-åringars medieanvändning på fritiden? 1.) 94 % tittar på film/tv flera gånger i veckan. 2.) 59 % spelar dator-/tv-spel minst en gång i veckan 3.) 57 % är på nätet minst en gång i veckan

6. Användningen av datorer och internet startar i tidig ålder • 43 % av alla 2-åringar i Sverige har någon gång använt en dator. • När barnen är i 4-årsåldern börjar de vara på nätet. • 35% av alla 2–5-åringar är på nätet minst en gång i veckan. • Bolibompa är den i särklass vanligaste sajten att vara på. • Vid 6 års ålder har de flesta barn redan flera års internetvana! • Allt eftersom de blir äldre börjar de också att • använda datorn till fler saker.

7. Framför datorn • De vanligaste sysselsättningarna framför datorn är att spela spel, rita och måla, titta på filmer/klipp, lyssna på musik och titta på tv. • De vanligaste sajterna i åldersgruppen 5‒9 år är Bolibompa, Spela.se och Youtube. • Barn med äldre syskon har en mer omfattande datoranvändning, t.ex. är det vanligare att de spelar dator-/tv-spel jämfört med andra barn i samma ålder.

8. Könsskillnader i medieanvändning • Könsskillnader i medieanvändning saknas nästan • helt bland de yngsta barnen, men ökar gradvis • och blir synliga bland 5–9-åringarna. Skillnaderna • mellan pojkar och flickor fortsätter sedan • att förstärkas i takt med att barnen blir äldre. • Även upplevelsen av medierna kan skilja sig åt • mellan könen. Flickor uttrycker exempelvis oftare • än pojkar negativa upplevelser kring medieanvändningen, • som att de blir rädda eller illa berörda.

9. Följ med barnen ut på nätet! • Låt barnen visa vilka sidor och filmklipp de tycker är roligast. • Prata med barnen om vad de ser och upplever. • Sätt dig in i sidans innehåll och undersök om sidan har en tydlig anmälningsfunktion. På Youtube finns exempelvis en flagga för stötande innehåll längst till höger.

10. Läs mer och beställ material • www.mediebarn.se • Mediebarn är en sajt för vuxna om barns och ungas datorvanor. • På sajten finns grundläggande fakta och statistik om barn 2–16 år med exempel och inblickar i deras liv på nätet och vid datorn. • www.statensmedierad.se • På hemsidan finns fakta och aktuell information om barns och ungas medieanvändning, du kan beställa publikationer, följa med i mediedebatten och prenumerera på nyhetsbrevet. Där finns även ett filmregister med åldersgränser för alla filmer som förhandsgranskats av Statens biografbyrå och Statens medieråd sedan 1 januari 1956.

11. Statens medieråd Statens medieråd har i uppdrag att: • verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. • följa medieutvecklingen när det gäller barn och unga samt sprida information och ge vägledning om barns och ungas mediesituation. • fastställa åldersgränser för film som är avsedd att visas för barn under 15 år enligt lagen om åldersgränser för film som ska visas offentligt. Ett centralt begrepp för myndighetens arbete är mediekunnighet. Mediekunnighet är de kompetenser som gör att människor kan hitta, analysera, värdera och skapa innehåll i olika medier. Mediekunnighet ökar också möjligheterna att själv kunna hantera problem som kan uppträda i samband med medieanvändning. Myndigheten arbetar med att öka kunskapen om barns medievardag hos vuxna, t.ex. pedagoger och föräldrar, så att de i sin tur kan förmedla mediekunnighet till barn och unga. Myndigheten tar fram pedagogiskt material om mediekunnighet riktat till nära-barn-professionella och föräldrar. Allt material kan beställas eller laddas ned kostnadsfritt via myndighetens webbplats. Statens medieråd representerar Sverige inom det europeiska nätverket Insafe som arbetar för en säkrare användning av internet bland barn och unga. Arbetet sker med stöd från EU-kommissionen och i samarbete med BRIS – Barnens rätt i samhället.