Jeans i textilsl jden

1. Jeans i textilsl�jden Idag �r jeansen mode �verallt i v�rlden. De �r bekv�ma, de passar b�de f�r arbete och fritid, f�r b�da k�nen, alla �ldrar och alla samh�llsklasser. Jeansen �r ett plagg f�r hela folket. F�r en del m�nniskor �r jeansen till och med en livsstil. P� dessa sidor kommer du att f� bekanta dig med jeansens historia och annan information om jeans samt f� id�er p� hur du kan f�rnya dina jeans eller tillverka nya jeansprodukter. Jeansens historia Ord som har med jeans att g�ra Jeans under olika �rtionden H�llbar utveckling Olika textila tekniker som kan kombineras med jeans Projekt/utv�rdering Id�er Om f�rfattaren

2. Jeansens historia Jacob Davis var mannen som uppfann jeansen. Han hade h�rt klagom�l fr�n guldgr�varna om att deras byxor inte var tillr�ckligt h�llbara. Davis pr�vade att tillverka ett par byxor av segelduk som var ett slitstarkt tyg. F�r att f�rst�rka fickorna anv�nde Davis nitar. Dessa byxor blev snart mycket popul�ra bland gruvarbetarna. Levi Strauss var den f�rsta stora tillverkaren av jeans. Han p�b�rjade jeanstillverkningen �r 1873 och dessa byxor var avsedda som arbetsbyxor, fr�mst �t guldgr�varna. Fr�n att ha varit en arbetsbyxa blev jeansen senare fritidsbyxor. Jeansen spred sig genom att stadsborna firade semester p� rancher (lantg�rdar p� landet) d�r jeansen var en del av utrustningen. I v�sternfilmerna kunde man se cowboyer b�ra jeans, vilket �kade jeansens popularitet. P� 1950-talet fann ungdomarna jeansbyxan och tog den med i sin kl�dsel. Jeansen blev k�nda bland ungdomarna genom film- och musikstj�rnorna, bl.a. James Dean, Marlon Brando och Elvis Presley. Tillbaka till f�rsta sidan

3. Levi Strauss Familjen Strauss var judar och bodde i Buttheim, Bayern, i Tyskland. �r 1829 f�ddes sonen Loeb (p� svenska skrivs och uttalas namnet L�b). Familjens situation �ndrades n�r Fadern Hirsch dog �r 1846. Ett �r efter detta s�lde modern Rebecka familjens tillh�righeter och k�pte resebiljetter f�r sig och sina yngsta barn till New York. De tv� �ldre s�nerna hade redan en tid bott och arbetat som aff�rsm�n i New York. I m�jligheternas f�rlovade land i v�ster arbetade den unge L�b snabbt upp sig och �ndrade sitt f�rnamn till Levi. Han arbetade en tid med sina br�der inom textilbranschen i New York. N�r guldrushen gick som hetast p� v�stkusten besl�t sig Levi f�r att resa fr�n �stkusten till San Fransisco �r 1853. D�r grundade han ett f�retag som s�lde de �ldre br�dernas varor till guldgr�varna, allt fr�n kl�der till tandborstar. N�r Levi kom till San Fransisco hade han med sig ett grovt bomullstyg som han t�nkt s�lja �t gruvarbetarna till vagn�verdrag, men tyget var f�r svagt f�r detta syfte och ingen ville k�pa det. Levi s�lde d� tyget till en skr�ddare som han k�nde, Jacob Davis. Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

4. Jacob Davis Jacob Davis var en skr�ddare fr�n staden Riga i Lettland. Davis kom till San Fransisco 1856 och han f�rs�rjde sig med att bl.a. sy h�stt�cken. Davis fick h�ra klagom�l av guldgr�varna �ver att byxorna inte var tillr�ckligt h�llbara, i synnerhet fickorna var inte starka nog. Davis fick id�n att f�rs�ka anv�nda segelduk till byxorna � ett material som han tidigare anv�nt till de h�stt�cken han tillverkat. Han valde tr�den med omsorg f�r att s�mmarna skulle vara h�llbara. F�r att f� fickorna att h�lla pr�vade Davis med att f�rst�rka fick�ppningarna med nitar, precis som han hade gjort n�r han f�ste remmarna p� de h�stt�cken han sytt. Experimentet med de nya byxorna av segelduk blev en fulltr�ff och snart hade Davis f�tt best�llningar fr�n b�de k�nda och ok�nda, ja flera �n han sj�lv kunde klara av att tillverka. Uppmuntrad av framg�ngen besl�t han sig f�r att s�ka patent p� sin uppfinning, men ocks� h�ja kapaciteten p� tillverkningen. 1872 skrev Davis ett brev till Levi Strauss, som han tidigare gjort aff�rer med, och ber�ttade om de nitf�rst�rkta byxorna han hade kommit p�. Davis ber�ttade att han ville s�ka pantent p� sin uppfinning, men att han inte hade tillr�ckligt med pengar f�r detta. Han bad om hj�lp med betalningen och sade att de tv� tillsammans kunde p�b�rja tillverkning av dessa nitf�rst�rkta byxor och tj�na stora pengar p� detta. Strauss tog emot erbjudandet och tillsammans s�kte Davis och Strauss patent p� nitbyxorna. Som man kan se p� m�rket bak p� Levi�s byxor st�r det att byxorna patenterats den 20 maj 1873. Strauss startade tillverkningen av arbetskl�der samma �r och detta blev ett stort genombrott. Nitbyxornas popularitet bland v�stkustens gruvarbetare blev stor, f�r att byxorna var h�llbara, bekv�ma och billiga. Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

5. Fr�n arbetsbyxa till fritidsbyxa Det var egentligen depressionen p� 30-talet som gjorde att jeansen er�vrade ocks� �stkusten. Eftersom inte heller de rikaste stadsborna �sterifr�n hade r�d att resa till Europa p� semester, n�jde de sig med semester p� rancherna p� landet i V�stern. P� de s� kallade dude-rancherna kunde man ut�va olika slags aktiviteter, bl.a. ridning. Naturligtvis skulle man ha utrustning som h�rde till, bl.a. jeans. Och med dudes som f�rmedlare b�rjade detta v�sternplagg att finna v�gen �sterut. Stadsborna h�mtade med sig jeansen hem. Arbetsbyxorna hade blivit fritidsbyxor. P� 1930-talet blev jeansen k�nda �ven genom att de kom med i filmindustrin. Man kunde se �kta cowboys i �kta Levi�s jeans, som stod f�r sj�lvst�ndighet och individualism. Jeansen ankn�ts inte l�ngre till arbetarna utan mera till cowboyerna. Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

6. Jeansen blir ett ungdomsplagg P� 1950-talet uppstod ett nytt fenomen i v�stv�rlden � ungdomsmodet. Ungdomsmodets framt�g berodde delvis p� att ungdomarna b�rjade arbeta, p� grund av bristen p� arbetskraft efter andra v�rldskriget. De unga m�nnen tj�nade ihop sina egna pengar som de kunde anv�nda f�r sina egna behov. P� 50-talet blev jeansen symbol f�r de rebelliska ungdomarna. Vissa skolor f�rbj�d jeansen eftersom de stred mot deras normer f�r kl�dsel samt stod f�r rebellism. Film- och musikv�rldens idoler var bl.a. James Dean, Marlon Brando och Elvis Presley och de bar f�rst�s jeans. Jeansen blev en del av amerikansk kultur. Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

7. Ord som har med jeans att g�ra Denim Varf�r heter byxorna jeans? K�rt barn har m�nga namn Tillbaka till f�rsta sidan

8. Denim Denim �r det tyg som anv�nds f�r att sy jeans av. Detta tyg �r ett kraftigt bomullstyg i kypertbindning (tyget har diagonalr�nder) avsett f�r inredning och kl�desdr�kter. Traditionellt �r tyget indigof�rgat. Jeanstyget har diagonalr�nder. I s�dra Frankrike finns en stad som heter N�mes. Denim anses ha f�tt sitt namn efter ett tyg som kallats f�r serge de N�mes, p� svenska ett tyg fr�n N�mes (serge betyder tyg). Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

9. Varf�r heter byxorna jeans? Ordet jean har definierats som ett kyprat bomullstyg av kraftig kvalitet, och pluralformen jeans omtalas som ett plagg, byxor i detta material. En annan f�rklaring �r att ordet jeans kommer fr�n de byxor som sj�m�nnen fr�n Genoa i Italien anv�nde. Jeansen liknar dessa genoese, som sj�m�nnens byxor kallades. Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

10. K�rt barn har m�nga namn Jeansen har �ven kallats f�r dungarees eller dongerier, en ben�mning som anv�ndes n�r man pratade om jeans som arbetsbyxor. Namnet dungarees kommer fr�n sj�m�nnens arbetsbyxa. I Norge har man kallat jeansen f�r dongeribukser och i Sverige f�r dongerier eller farmarkalsonger. Danskarna har kallat jeansen f�r cowboybukser. I spansktalande l�nder har de kallats f�r tejanos vilket betyder texasbo. P� finska har man anv�nt namnet farmari eller farkut. P� finlandssvenska anv�nds ordet farmare. Namnet Levi�s anv�nds ocks� n�r man pratar om jeans. Det kommer fr�n Levi Strauss som var den f�rsta stora tillverkaren av jeansbyxor. Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

11. Jeansen under olika �rtionden N�r jeansen blev ungdomsmode var det f�rst pojkarna som tog till sig jeansbyxan, men 60-talets manchesterjeans fick ton�rsflickorna att t�nka om. Nu blev jeansen popul�ra �ven bland flickorna. Under st�rre delen av 60-talet hade jeansen i stort sett samma snitt, dvs. de var rakt skurna, ganska �tsittande �ver h�fterna. M�nga ungdomar ville visserligen ha dem mera �tsittande men d� fick de i s� fall sj�lva sy om dem. I slutet av 1960-talet kom mode in i jeansv�rlden. De originala basmodellerna dekorerades med bl.a. broderier, dekorativa lappar, paljetter. P� sommaren �r 1970 var det dags att presentera en ny en variant vid sidan av den gamla vanliga jeansmodellen. Det var de s� kallade V-jeansen som tog steget fr�n basmodellen till modejeans. Det nya med V-jeans var sk�rningen p� benen. Tighta jeans blev popul�ra under 1970-talet. Dessa jeans var s� tighta att man m�ste ligga p� rygg p� golvet f�r att f� p� sig jeansen. �ven modeller som var l�gt skurna i midjan, �tsittande �ver baken och l�ren blev popul�ra. Byxbenen p� jeansen blev utsv�ngda ner i f�llen och var s� l�nga baktill att de sl�pade i marken. M�rkesmedvetenheten blev starkare p� 1970-talet och konkurrensen mellan de olika fabrik�rerna blev stor. Olika m�nster syddes p� fickorna f�r att man skulle k�nna igen de olika jeansm�rkena. P� 1970-talet b�rjade man �ven tillverka andra produkter av jeans, s�som jackor, kjolar, shorts och skor. �ven jeans av m�nstrat tyg kom p� 70-talet. I skiftet mellan 1970- och 80-talet blev de s� kallade stentv�ttade jeansen popul�ra. Dessa jeans hade tv�ttats s� att de s�g f�rdigt anv�nda och urtv�ttade ut. Bilder Tillbaka till f�rsta sidan

12. P� 70-talet blev jeansen f�r�ndrade p� m�nga s�tt (Dessa bilder �r fr�n jeansmuseet i Pet�j�vesi) Bilder: vjeans, hippei, monatrat, stentvattat (ur mappen jeansmuseet) V-jeansen �ndrade p� jeansens snitt. Jeans av m�nstrade tyger. Stentv�ttade jeans blev popul�ra i skiftet mellan 70- och 80-talet. Tillbaka till f�rsta sidan Tillbaka till f�reg�ende sida

13. H�llbar utveckling Det �r sv�rt att p�verka hela v�rldens konsumtion som enskild m�nniska. F�r att inte konsumtionen av varor ska bli s� stor kan du �tminstone t�nka �ver dina egna konsumtionsvanor. T�nk efter n�r du k�per en ny sak, beh�ver du den verkligen? N�r du k�per kl�der, se efter vilket/vilka material plagget �r tillverkat av och hur det ska tv�ttas. Kl�der som kr�ver kemtv�tt kan bli dyrare i l�ngden. F�lj sk�tselr�den p� plaggen f�r att garantera deras h�llbarhet. N�tta kl�der kan t.ex. lappas eller sys om. Av gamla kl�der kan du sy barnkl�der, lappteknik, pannlappar, v�skor, m.m. Dina gamla kl�der kan bli nya kl�der f�r n�gon annan om du f�r dem till en loppmarknad eller ger dem �t n�gon som beh�ver dem. Gamla kl�der kan doneras till hj�lporganisationer. Jeans och h�llbar utveckling L�nkar: http://www.tkukoulu.fi/handmade/keke/index.html http://www.tkukoulu.fi/handmade/opettajanpoyta/kekeope.html http://www.tkukoulu.fi/handmade/materiaali-ja-kuluttajatieto/index.html Tillbaka till f�rsta sidan

14. Jeans och h�llbar utveckling Jeanstyget �r ett mycket slitstarkt tyg s� det �r inte ofta man n�ter det helt och h�llet. F�r att f�rl�nga jeansens liv kan du ge dem �t n�gon som beh�ver dem eller s�lja dem p� loppis. Du kan �ven sy om dem eller sy andra produkter av dem. Jeansen har m�nga delar som kan anv�ndas: tyget h�llorna fickorna linningen dragkedjan f�llarna och de f�rst�rkta sids�mmarna m�rken Fundera ut var du skulle anv�nda dessa delar i en ny produkt? Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

15. Olika textila tekniker som kan kombineras med jeans Kloritblekning S�mnadstekniker Dekorationstekniker Tillbaka till f�rsta sidan

16. Kloritblekning �r du tr�tt p� dina gamla jeans? Genom att bleka dem med klorit f�r du dina jeans att se h�ftiga ut! Du kan �ven bleka jeanstyg som du sedan syr om till nya produkter. Kom ih�g att fr�ga dina f�r�ldrar innan du bleker! (Mamma blir kanske inte glad om du bleker dina nyaste jeansbyxor utan lov). Det �r �ven viktigt att du pr�var p� att bleka n�got liknande jeanstyg f�rst f�r att se hurudant resultat du kan f� genom att bleka. Innan du b�rjar bleka Olika tekniker Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

17. Innan du b�rjar bleka Kom ih�g att klor �r ett mindre h�lsosamt �mne � skydda dig sj�lv och din omgivning! Anv�nd plast/gummihandskar och plastf�rkl�de och skydda bord och golv med plast. Det �r mycket viktigt att ventilationen fungerar i det utrymme d�r du arbetar med kloritblekning, eftersom kloriten luktar mycket starkt och kan orsaka huvudv�rk. Om m�jlighet finns kan det vara bra att arbeta utomhus eller vid ett dragsk�p. Om du anv�nder en teknik d�r du st�nker klorit p� tyget ska du anv�nda skyddsglas�gon f�r att undvika att f� klorit i �gonen! Om du av misstag f�r klorit i �gonen eller p� huden, sk�lj med vatten och kontakta l�kare. Om du f�r klorit p� dina kl�der ska du genast sk�lja dem med rikligt med vatten. N�r tyget/plagget blekts f�rdigt skall du sk�lja det ordentligt f�r att f� bort all klorit. Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

18. Olika tekniker Du beh�ver: plast att t�cka bord och golv med, f�rkl�de, plasthandskar, burkar (t.ex. filburkar) att blanda/sp�da ut kloriten i, ett st�rre eller mindre k�rl om du ska dr�nka tyget, duttar, penslar, st�nkflaska Kom ih�g att det tar tid innan tyget bleks, du beh�ver gott om tid f�r att arbeta med detta. N�r tyget/plagget blekts f�rdigt skall du sk�lja det ordentligt f�r att f� bort all klorit. M�la med klorit Dr�nk tyget i klorit Spraya med klorit T�ck �ver ytor Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

19. M�la med klorit Blanda 1 del klorit och 3 delar vatten. Om du inte vill att m�nstret ska flyta ut ska du g�ra en tjockare blandning genom att blanda i tapetklister. Anv�nd pensel, dutt, pinnar och dylikt att m�la med M�la med kloritblandning p� tyget. Det b�rjar blekas. Resultatet Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

20. Dr�nk tyget i klorit Du kan bleka st�rre omr�den genom att dr�nka tyget i klorit. Du kan anv�nda en klorit-vattenblandning eller ren klorit. F�r att f� olika m�nster kan du knyta tyget liksom vid batikf�rgning Knutna paket i bl�t. Resultatet. Detta tyg var f�r ljust fr�n b�rjan. Denna tygbit har legat nerstoppad i en filburk med klorit. Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

21. Spraya med klorit Anv�nd en sprayflaska f�r att f� oj�mnt blekta ytor. Du kan anv�nda en klorit-vattenblandning eller ren klorit. Kom ih�g att anv�nda skyddsglas�gon f�r att undvika att f� klorit i �gonen! Du kan �ven anv�nda en gammal pumpflaska f�r h�rspray. Resultatet Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

22. T�ck �ver ytor Du kan ocks� t�cka �ver vissa ytor som du vill ska f�rbli oblekta. Anv�nd t.ex. bokplast f�r att t�cka st�rre omr�den eller klipp ut figurer av bokplast f�r att skapa m�nster. Med hj�lp av t.ex. garn kan du ocks� g�ra m�nster. Dr�nk en bit yllegarn i klorit och ringla det p� tyget. Tryck garnet f�rsiktigt mot tyget. N�r garnstumpen torkar kan du med hj�lp av en pensel fukta den med klorit om du vill att m�nstret Det blir inte alltid som man t�nkt sig. skall blekas mera. Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

23. S�mnadstekniker F�r att f� ett mera sp�nnande utseende p� din produkt kan du pr�va p� att sammanfoga tyger p� olika s�tt. Vanlig s�m, s�msm�n p� avigan Sicksack S�msm�n p� r�tsidan Olika band och sn�ren Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

24. Vanlig s�m, s�msm�n p� avigan Den vanliga s�mmen med s�msm�nen p� avigsidan �r den som man oftast anv�nder n�r man syr ihop tygstycken. Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

25. Sicksack Sicksack kan vara ett alternativ f�r att g�ra s�mmen lite annorlunda. Sicksack kan sys s� att tygerna �verlappar varandra. Du kan �ven anv�nda ett bottentyg som du syr p�. D� kan bitarna ligga kant i kant och med sicksacken sys b�da tygen fast i bottentyget. Du kan �ven anv�nda symaskinens dekorations- och trik�s�mmar f�r att f� en h�ftigare s�m. Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

26. S�msm�n p� r�tsidan Genom att sy ihop tygerna med avigsidorna mot varandra f�r du s�msm�nen p� r�tsidan. Detta kan vara en kul effekt, speciellt om du fransar s�msm�nen. Det kan vara bra att sy tv� raks�mmar t�tt intill varandra f�r att f� en stadig s�m, om du t�nker fransa s�msm�nen. Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

27. Olika band och sn�ren Du kan anv�nda olika sn�ren och band att dekorera med. Banden kan sys p� efter�t om du vill t�cka �ver en s�m. Du kan ocks� dekorera tyg genom att sy fast olika band. Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

28. Dekorationstekniker F�r att f�rnya dina gamla jeans eller andra jeansprodukter kan du dekorera dem p� olika s�tt. Endast din fantasi s�tter gr�nser! Du kan anv�nda nitar och �ljetter Du kan brodera med p�rlor Du kan maskinbrodera Du kan applicera Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

29. Du kan anv�nda nitar och �ljetter Det finns m�nga olika slags nitar och �ljetter som du kan anv�nda f�r att dekorera jeansprodukter. Dessa finns att k�pas i bl.a. tygaff�rer, hobbyaff�rer och symaskinsaff�rer. I f�rpackningen finns de verktyg som beh�vs (hammare kan ocks� beh�vas) samt instruktioner f�r hur du ska f�sta �ljetterna/nitarna. Kom ih�g att spara alla sm� verktyg och instruktioner p� samma st�lle som nitarna/�ljetterna. Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

30. Du kan brodera med p�rlor Olika p�rlor kan k�pas i tygaff�rer och hobbyaff�rer samt en del symaskinsaff�rer. F�r att sy fast p�rlorna beh�ver du en tunn l�ng n�l som g�r att tr� igenom p�rlan. Olika p�rlor har olika stora h�l. P�rlbroderin�l och vanlig tunn syn�l. Att dekorera med p�rlor �r enkelt! Kom ih�g att produkter med p�rlbroderi inte kan tv�ttas i tv�ttmaskinen utan kr�ver en varsam handtv�tt. P�rlbroderi passar b�st p� accessoarer, t.ex. v�skor och p�rmar. P�rlor p� rad Enskilda p�rlor Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

31. P�rlor p� rad F�r att sy p�rlor p� rad beh�ver du tv� n�lar: en tunnare n�l f�r att tr� p�rlorna p� tr�den med och en vanlig n�l att sy fast p�rlorna i tyget med. S� h�r g�r du: 1. Ta en bit sytr�d och tr� en n�l i varje �nda. 2. Sy ett litet stygn med den vanliga n�len. 3. Tr� p� p�rlor p� den tunnare n�len (stick fast n�len i tyget s� p�rlorna inte glider av). 4. Sy fast en p�rla i taget genom att sy ett stygn runt tr�den med p�rlorna p�. F�r varje stygn f�sts en p�rla. Genomsk�rningsbild av p�rlornas fasts�ttning. och p�rlrad Genomsk�rningsbild av p�rlornas fasts�ttning. Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

32. Enskilda p�rlor F�r att sy enskilda p�rlor beh�ver du en tunn n�l som du kan tr� p�rlor med. S� h�r g�r du: 1. F�st tr�den p� tygets avigsida, stick upp tr�den p� tygets r�tsida. 2. Tr� p� en p�rla och sy ett litet stygn i tyget. Tr� genom p�rlans h�l en g�ng till och stick n�len tillbaka till tygets avigsida. 3. Stick upp n�len d�r du vill sy fast n�sta p�rla (obs! om du vill ha p�rlorna l�ngre fr�n varandra kan du sy sm� stygn p� avigsidan f�r att undvika l�nga hopp). 4. Tr� p� n�sta p�rla och upprepa stegen 3 och 2. 5. N�r du �r n�jd med m�ngden p�rlor, stick n�len ner p� avigsidan och f�st tr�den. Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

33. Du kan maskinbrodera Maskinbroderi �r inte s� sv�rt som det kanske l�ter. Du beh�ver inte ha en invecklad symaskin f�r att kunna brodera med den, utan det g�r bra att brodera med en helt vanlig symaskin. Symaskinen b�r ha den funktionen att matart�nderna kan s�nkas. Du kan anv�nda vanlig symaskinstr�d eller maskinbroderitr�d (som �r mera glansigt) att brodera med. L�t din fantasi l�pa fritt! Innan du b�rjar �vningar Sy figurer Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

34. Innan du b�rjar F�r att kunna maskinbrodera b�r du kunna hantera symaskinen. Du beh�ver en syram, tyg och tr�dar i olika f�rger. Om du syr p� tunnare tyger kan det vara bra att anv�nda ett st�dtyg, men jeanstyg �r s� stadigt att det g�r bra att brodera p� det utan st�dtyg. Med hj�lp av en syram blir tyget l�ttare att hantera och drar inte s� l�tt ihop sig. Genom att h�lla ett stadigt grepp om ramen kan du h�lla kontroll �ver ditt arbete. Du beh�ver f�lla ner symaskinens matart�nder f�r att du ska kunna r�ra tyget fritt. Se i symaskinens instruktionsbok hur du g�r f�r att f�lla ner matart�nderna. P� endel symaskiner kan man justera pressarfotstrycket. Se i instruktionsboken om din maskin har denna funktion. Det blir l�ttare att r�ra tyget fritt om man kan l�tta p� pressarfotstrycket. Som pressarfot �r det bra att anv�nda en broderifot eller en stoppfot. Om din maskin inte har n�gon av dessa f�tter kan du anv�nda den vanliga pressarfoten. Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

35. �vningar OBS! Eftersom det �r du som f�r tyget vid fritt maskinbroderi m�ste du vara extra f�rsiktig! Var f�rsiktig med fingrarna s� att de inte kommer f�r n�ra n�len! Symaskinsn�len kan l�ttare g� av n�r du maskinbroderar, s� kom ih�g att ta det lugnt! S� h�r g�r du: 1. Placera tyget under pressarfoten. 2. Ta upp undertr�den genom att vrida handhjulet mot dig sj�lv. 3. S�nk pressarfoten och sy n�gra stygn. 4. Klipp av tr�d�ndarna och b�rja sy. Det �r bra att f�rst �va p� att brodera fritt. Du kan pr�va p� att sy med raka stygn eller med sicksack f�r att se hurdana ytorna blir. �va p� att sy med raks�m genom Pr�va �ven att sy krumelurer genom att att f�ra ramen fram och tillbaka. r�ra ramen runt i cirklar. : �va sicksack genom att f�ra ramen fram och tillbaka. Pr�va p� att sy krumelurer genom att f�ra ramen i cirklar. Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

36. Sy figurer Du kan brodera olika figurer med symaskinen likadant som n�r du ritar figurer med en penna. F�r att underl�tta s�mnaden kan du f�rst rita figuren med en textilpenna. Sy f�rst konturen p� din figur. Fyll figuren genom att sy fram och tillbaka med raks�m eller sicksack. Den f�rdiga figuren. Du kan brodera p� med en annan tr�d f�r att f� mera liv i figuren. Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

37. Du kan applicera Genom att applicera andra textila material p� ett jeanstyg kan du g�ra roliga figurer eller h�ftiga effekter! S� h�r g�r du: 1. Rita figuren med en textilpenna p� det tyg du vill applicera. 2. N�la fast tyget p� bottentyget d�r du vill ha applikationen. 3. Sy med raks�m runt konturen p� den ritade figuren. 4. Klipp runt den sydda konturen, n�ra s�mmen. 5. Sy en bred och t�t sicksack runt figuren s� att tygets kant g�ms under sicksacken. Grodan h�ller vaddpinnarna i f�rvar medan kaninen g�mmer en vaddp�se. Kudd�verdrag med lappteknik och applikationer. Tips! Det applicerade tyget beh�ver inte alltid vara sl�tt. Du kan f� roliga effekter om du applicerar skrynkligt tyg! Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

38. Applicera skrynkligt tyg S�h�r g�r du: 1. Skrynkla det tyg du vill applicera. 2. Stryk tyget s� att skrynklorna h�lls b�ttre. 3. N�la fast det skrynklade tyget p� det bottentyg du vill applicera det p�. Med hj�lp av n�larna h�lls skrynklorna b�ttre p� plats. 4. Sy �ver skrynklorna med vanlig raks�m eller sicksack. Var f�rsiktig s� att inte pressarfoten fastnar i skrynklorna. Skrynklad chiffong applicerad p� ett jeanstyg. Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

39. Id�er H�r hittar du id�er och inspiration till produkter som du kan tillverka. Blandat Kloritblekning Maskinbroderi Bilder fr�n jeansmuseet i Pet�j�vesi Tillbaka till f�rsta sidan

40. Blandat mera bilder Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

41. Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

42. Kloritblekning Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

43. Maskinbroderi Tillbaka till f�reg�ende sida Tillbaka till f�rsta sidan

44. Bilder fr�n jeansmuseet i Pet�j�vesi Jacka med applikation Gardin med stor ficka. fr�n ett par snickarbyxor. Jeanskjol av lappar och jeansdelar. Svart jeanskjol med applikationer av bl�a jeansdelar. Tillbaka till f�rsta sidan Tillbaka till f�reg�ende sida

45. Projekt/utv�rdering Jeans kan tas upp som ett enskilt tema inom textilsl�jdsundervisningen. Inom ramarna f�r detta tema kan man ta upp de tekniker och teoriomr�den som presenterats p� dessa sidor och �ven andra intressanta tekniker. F�r att utv�rdera sekvensen kan eleverna: G�ra plakat med bildserier p� arbetets framsteg: hur det s�g ut innan arbetet satte ig�ng och hur det f�rdiga arbetet ser ut, t.ex. om eleverna syr om ett plagg eller tillverkar en ny produkt av ett gammalt plagg. Eleven kan skriva texter som f�rklarar de olika stegen; hur hon/han g�tt till v�ga. G�ra en utst�llning med prover eller f�rdiga produkter. Texter med beskrivningar p� hur eleven g�tt till v�ga kompletterar arbetet. Eleverna kan skriva om jeansens livscykel, t.ex. n�r de k�pt/f�tt dem, om de blivit flitigt anv�nda, hur de kommer att anv�ndas i framtiden och vad eleven tror att kommer att h�nda n�r hon/han inte l�ngre vill anv�nda dem som de �r � f�rnya igen eller...? Med hj�lp av digitalkamera kan eleverna ta bilder under arbetets g�ng och g�ra Internetsidor d�r de presenterar sitt arbete. Eleverna kan i sina redovisningar skriva om jeansens historia. Tillbaka till f�rsta sidan

46. Hej! Jag som gjort jeans-sidorna heter Johanna Rauma. Jag studerar till textilsl�jdsl�rare och �r n�stan klar med mina studier. Mitt jeansintresse b�rjade fr�n att jag sydde en ny huva till min symaskin. D�rifr�n har intresset vuxit och jag skriver till och med mitt avhandlingsarbete om jeans. Hoppas att du blivit inspirerad av dessa sidor och jag vill �nska dig lycka till med dina textilexperiment! P� utst�llning vid Vasa stadsbibliotek Du f�r g�rna skicka kommentarer ang�ende dessa sidor! Skicka e-post till adressen: johanna.rauma@pp.inet.fi Tillbaka till f�rsta sidan