Siggi.Olafsson@socialresurs.goteborg.se www.prevu.goteborg.se

1. Salutogent perspektiv och skyddsfaktorer– en heldagsföreläsning om salutogen modell och skyddsfaktorer som stärker barns hälsa och framgång i skolan Siggi.Olafsson@socialresurs.goteborg.se www.prevu.goteborg.se

2. Preventions och Utvecklingsenheten (PrevU) PrevU är en kommunal verksamhet som har till uppdrag att stödja och stimulera förebyggande och hälsofrämjande arbete. • Utbildningar • Vi arrangerar utbildningar i kunskapsbaserade metoder som hjälper läraren att skapa trygghet i gruppen, stärker barns sociala kompetens, stärker relationer mellan föräldrar och barn samt motverkar mobbning. Vi arrangerar också temadagar för personalen på direkt uppdrag. • Fördjupning • Vi genomför olika undersökningar, till exempel Göteborgs Stads drogvaneundersökning bland skolelever, hjälper skolor med kartläggning av mobbning, samt anordnar och medverkar i konferenser. • Konsultation • Vi hjälper till med att kartlägga utmaningar och behov. Därefter ger vi förslag på åtgärder som man kan vidta. Åtgärderna baseras på aktuell forskning www.prevu.goteborg.se

3. Ur innehållet • Bakgrund • Salutogen modell • Med fokus på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa. • Friskfaktorer och riskfaktorer • Om relationen mellan perspektiven • Friskfaktorer • Vad skyddar och stärker elevers hälsa • Framgångsfaktorer • Vad är viktigast för att eleven skall lyckas bra med skolprestationer • Resurser • Verktygslådan för pedagogen i sin personliga utveckling

4. Positiv förväntan Om man ser en pojke i ett äppelträd ska man inte misstänka att han knycker äpplen, utan att han tagit sig upp för att binda fast ett äpple som lossnat. Harry Hjörne

5. Skolan förebygger - Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 • Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: • Skolverket • Myndigheten för skolutveckling • Alkoholkommittén • Mobilisering mot narkotika • Sveriges kommuner och landsting

6. Salutogenis Salus+Genesis = Hälsans Ursprung Professor Aaron Antonovsky Professor Emmy Werner Professor Sir Michael Rutter Professor Froma Walch Vilka faktorer skapar och främjar god hälsa?

7. - Vad är det som gör att vissa klarar sig bra trots stora påfrestningar? Känsla av sammanhang (KASAM) Beskrivs enklast med hjälp av tre begrepp Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet

8. Känslan av sammanhang KASAM "Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit att… • (Begriplighet) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, • (Hanterbarhet) de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och • (Meningsfullhet) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang.

9. Begriplighet • Förutsägbarhet. Förklaring. Struktur. Regler. Regelbundenhet. Förståelse. Upplysning. Benämningar. Språk.

10. Hanterbarhet • Resurser. Bemästra. Kunskap. Tillit. Möjligheter. Påverka. Trygghet. Kontroll. Optimism.

11. Meningsfullhet • Framtidstro. Gemenskap. Engagemang. Lust. Glädje. Delaktighet. Intresse. Sammanhang. Motivation.

12. Rangordning Meningsfullhet Utan mening är en neråtgående spiral är att vänta. Däremot kan Mening utan god hanterbarhet eller begriplighet kan räcka långt. Hanterbarhet Kan påverkas och övas upp, förberedelser. Begriplighet Genetiska egenskaper samt förvärvade, kan övas upp, träning…

13. Från Riskfaktorer till Friskfaktorer Söker systematiskt efter förbättrande faktorer i stället för de orsakssammanhang som är negativa för individen.

14. Betydelsefulla friskfaktorer • Signifikant annan • Goda nätverk • Vänrelationer • Positiva föräldrar barn – barn föräldrar relationer • Struktur, stabilitet i miljön • God social / emotionell kapacitet / kompetens • Positivt självförtroende (ej omnipotent) • Självständighet • Delaktighet • Framgångsrik coping • Hobbies och intressen • Inre kontroll • Optimism och framtidstro • Humor • Hjälpa andra

15. God social kompetens Beredd till samarbete med andra Lugnt, vänligt uppträdande Socialt öppen

16. Copingstrategier Framgångsrik coping Vår förmåga till framgångsrik coping är relaterad till vår KASAM känsla, högre känsla av samhörighet, begriplighet och hanterbarhet gör att vi möter problem mer framgångsrikt. När vår förmåga att hantera stress blir bättre, förbättras KASAM.

17. ”Nya” Copingstrategier • Coping strategier kan övas in • Ju fler strategier en person har i sitt register ju lättare har den att möta utmaningar • Nya Copingstrategier måste tränas i trygga situationer.

18. Amygdala (Reptilhjärnan)(Neropsykologi) Amygdala utgör en del av det limbiska systemet och har en funktion vid såväl fruktan som njutning. Information från yttervärlden - syn- och hörselintryck - kopplas i thalamus om till olika områden av hjärnbarken beroende på vilken typ av stimulering det gäller. Gäller informationen yttre hot kopplas informationen vidare till amygdala där allvaret i hotet bedöms. Information når amygdala även via en kortare och snabbare bana från thalamus. Från amygdala aktiveras område i mitthjärnan, som kontrollerar försvarsreaktioner som orörlighet, flykt och försvar.

19. Möjliga grundreaktioner • Orörlighet (passivitet, handlingsförlamad) • Flykt (flykt, undvikande) • Försvar (attack, handlingsberedskap) Här är vi människor olika, dvs vad vi går igång på och hur vi reagerar… Går att påverka, lära om… under trygga förutsättningar…

20. Amygdala - Inlärning • Vissa faror verkar vara nedärvda, andra inlärda • Amygdala utvecklas hela tiden, nya faror registreras, det som inte längre är farligt avtar. • ”Fel” inlärningar kan läras om

21. Tre delar i samspel Handlingar, tankar, och känslor påverkar varandra. Vad du gör, påverkar hur du tänker och hur du känner. Hur du känner påverkar likaså dina handlingar och tankar. Hur du tänker, påverkar hur du känner och handlar. Handlingar Tankar Känslor

22. Koncepten Riskfaktor är motsats till Resursfaktor Sårbarhetsfaktor är motsats till Skyddsfaktor Ofta beskrivs resursfaktor och skyddsfaktor som friskfaktor, dvs blandas ihop, liksom jag kommer att göra idag…

23. Vad är friskfaktor? • Med friskfaktor avses skeenden eller förhållanden som gynnar hälsan i de fall som ohälsan är närvarande. • Särskild eftersom att det motverkar ohälsa direkt. • En friskfaktor märks inte om hälsan är god

24. Kunskap om Friskfaktorer • Friskfaktorerna är ofta ospecifika, dvs. de skyddar samtidigt mot olika former av psykiska problem och ibland även kroppslig ohälsa. • Detta gäller exempelvis för god mental förmåga som både skyddar mot psykisk ohälsa och mot fysisk ohälsa. 

25. Nivåer av Friskfaktorer • Individnivå • Individuella • Interpersonella • Familjenivå • Kamratnivå • Omgivningsnivå • Skola • Närmiljö • Samhälle

26. Kunskap om riskfaktorer går sällan att använda • Den vetenskapliga litteraturen om riskfaktorer för psykisk ohälsa är väl utvecklad. • Denna kunskap kan dock sällan omvandlas till praktiskt genomförbara insatser.

27. Riskfaktorer är ofta ospecifika och kan interagera • Många riskfaktorer är ospecifika (Hawkins et al, 2002). • Det innebär att samma faktor, exempelvis skolmisslyckande, för en individ kan bidra till depression och för en annan alkoholproblem. • Medan varje riskfaktor tagen för sig kanske ger relativt små risker för psykiska problem hos barnen, så kan två riskfaktorer ge en fyrfaldig riskökning, och fyra eller fler riskfaktorer en tiofaldig ökning (Luthar et al. 2000). • Det innebär att effekten av en given riskfaktor kan bli avsevärt större om individen redan är utsatt för andra belastningar. • Det är antalet riskfaktorer som bidrar till att öka risken. • Att man dock bör vara medveten om att en enskild faktor, exempelvis socialgrupp, kan slå igenom på ett stort antal andra faktorer. • Interaktion mellan risk- och skyddsfaktorer har konsekvenser • Det mest betydelsefulla är inte att identifiera någon enskild betydande riskfaktor och söka avlägsna den utan istället att sträva efter att den totala bördan av riskfaktorer minskar genom att öka tillgången till skyddsfaktorer.

28. Utsatt social grupp Inga kamrater Skolmisslyckanden Kille Klassens clown Sen könsmognad Friskfaktor, en hobby 7 x risk 49 x risk 3 43 x risk 24 01 x risk 16 807 x risk 117 649 x risk 100842 -risk Exempel, riskökning, faktor 7

29. Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs 9

30. Över tid…

32. Friskfaktorer ger ökad hälsa Procent individer med god hälsa (ca 30% bästa) som samtidigt bejakar antal friskaktorer under uppväxten. ________________________________________________ Antal Skattad HSRS SCL-90 QOL salutogena hälsa faktorer % % % % ________________________________________________ 0 - 1 12 20 19 19 2 - 3 26 26 25 21 4 - 5 43 31 45 50 6 - 8 89 78 44 33 (Cederblad et al 1994)

33. Skyddsfaktorer • Ett synsätt är att riskfaktorer och skyddsfaktorer utgör ändpunkter på ett kontinuum, till exempel att dålig anknytning till skolan är en riskfaktor och god anknytning en skyddsfaktor. • Ett annat sätt att se på skyddsfaktorer är att de har en kompensations- eller bufferteffekt för högriskgrupper medan de inte har någon effekt för andra barn. • Tydliga normer och förväntningar. • Föräldrar, skolpersonal och andra vuxna visar unga vilka normer som gäller och vilka förväntningar de har på barnen. Föräldrar som tydligt visar att de inte vill att barnen ska dricka alkohol har exempelvis barn som dricker mindre alkohol. • Anknytning. • Barn och unga är mer benägna att leva upp till normer och förväntningar när de känner tillhörighet och har en anknytning till dem som representerar normerna. Gäller föräldrar, skolpersonal och andra vuxna. Barn som knyter an, vill inte riskera relationen genom att göra sådant som den signifikante andre tydligt tar avstånd från. • Uppmärksamhet för prosociala handlingar • Något som är relativt ovanligt. Människor lär genom de konsekvenser deras handlingar får. Det är därför viktigare att uppmärksamma barns positiva handlingar än deras negativa, eftersom detta ökar sannolikheten för repetition av positiva handlingar. Hawkins, Catalano och Arthur, (2002)

34. Kontextuellarisk- och skyddsfaktorer De flesta undersökningar om risk- och skyddsfaktorer kommer från Nordamerika. Den svenska forskning som finns bekräftar i stort resultaten från andra länder, möjligen med undantag för socioekonomiska variabler. Risk- och skyddsfaktorer ungefär samma effekt för båda könen, för olika etniska grupper, kulturer och sociala klasser. I huvudsak är det samma riskfaktorer som identifierats för drogbruk, kriminalitet, våld och bristande skolanpassning. Hawkins (1995)

35. Inre locus of control, känsla av att ha ”kontroll” över sitt liv God impulskontroll Hög aktivitet och energi Att den unge är bekväm med människor från olika kulturer Att den unge värderar arbetet mot social orättvisa högt Motiverad till att göra bra ifrån sig i skolan Känsla av att livet har en mening Optimistisk personlig framtidssyn God social kapacitet, empati och vänskapsfärdigheter Planering och beslutsfattande, den unge har modeller för sitt tänkande Positivt självförtroende Att den unge kan motstå grupptryck Att den unge kan ägnar sig åt fredlig problemlösning Ett visst mått av självständighet Framgångsrik coping, press – stresshantering En viss intelligens and kreativitet Individuella faktorer

36. Individuella faktorer, aktiviteter Speciella intressen och hobby Att läsa för nöjes skull Att den unge spenderar tid, >tre timmar, varje vecka med konst musik, teater etc… Att hjälpa andra (> timme i veckan) Organiserad fritidsaktivitet, med närvarande vuxna Hjälpa andra när dom behöver det ("required helpfulness ") Delta i religiösa samfund

37. Omgivning (skola) Tydliga normer och förväntningar Att den unge känner samhörighet med skolan Höga förväntningar på prestation Ett fåtal tydliga gemensamma regler och konsekvent tillämpning av dessa Näromgivningen värderar den unge och den unge känner sig uppskattad Den unge ses som en resurs för sin omgivning Att den unge känner sig trygg i sin miljö Omsorgsfullt skolklimat

38. Omgivning (skola) Tydliga förväntningar på och mycket uppmuntran av prosocialt beteende Positiv anknytning till en lärare, signifikant annan vuxen God kommunikation mellan pedagog och barn, monitoring Goda och tydliga modeller Tydligt och proaktivt ledarskap i klassrummet Uttalad plan för förebyggande av problembeteende, åtgärder när problem uppstår och främjande av social kompetens Vänner med gott inflytande

39. Familj och omgivning Tillitsfulla och intima relationer Klara regler i hemmet Positiv föräldrar - barn relation Delade värderingar Vårdnadshavare tror att den unge kan lyckas väl God kommunikation mellan vårdnadshavare och barn, monitoring Att den unge är hemma flera, >2, kvällar i veckan

41. Den preventiva paradoxen Normalgrupp Ett räkneexempel Riskgrupp Problemgrupp

42. Antal individer som får problem De flesta med problem finns i normalgruppen… …men de allvarligaste och mest svåråtgärdade problemen finns i problemgruppen

43. Coping • Coping är själva beteendet eller strategin en individ använder sig av i en stressfylld miljö. • I coping inkluderas inte personliga egenskaper eller skyddsfaktorer i omgivningen d.v.s. inre och yttre skyddsfaktorer. • Strategierna kan innebära att barnet aktivt försöker göra något åt situationen eller att han eller hon känslomässigt anpassar sig till och finner sig i den. • Coping kan vara en förklaring till varför vissa barn har lättare för att hantera svåra situationer än andra (Skerfving, 2005, s. 60). Även Antonovskys KASAM-teori liknar coping men omfattar också en mer övergripande inställning till livet.

44. Exempel på framgångsrika copingstrategier • Förhandling, dialog • Problemlösning genom aktivt engagemang, ex. genom att ta fram någon handlingsplan. • Socialt stöd, söker råd, stöd, uppmuntran från släkt, vänner, familj och kollegor. • Professionellt stöd, rådgivning, bekräftelse. • Positiv omformulering, ser saken ur en positiv synvinkel ser det som utmaning • Humor, ser det komiska i problemet eller i den övriga tillvaron • Substitution, undviker att engagera sig för emotionellt genom att engagera sig i något annat, ex. socialt, hantverk, jobbet. • Önsketänkande, hoppas att problemet försvinner. • Accepterande/resignation, lever med problemet, ser det som olösligt • Jämförelse med andra, hittar andra områden där man har det bättre än andra eller hittar exempel på de som har det sämre. • Katharsia, lättar på trycket genom att utrycka känslor, rening gen att ge utlopp för känslor. • Magi, tillit till ritualer, förtrollning, tur, högre makt.

45. Mindre framgångsrikacopingstrategier • Bedövning, använder alkohol narkotika • Konfrontation, går till attack • Självkritik, förebrår sig själv för att inte lösa problemet eller att det uppkom. • Flykt, undviker problemet genom att försvinna, innan eller efter att problemet uppstår, uppstått. • Diskvalificering, diskvalificerar problemet och inblandade parter. • Rigiditet, fastnar i ett stelt förhållningssätt, har svårt att byta strategi. • Passivitet, är overksam i förhållande till problemet.

46. Utvecklingsuppgifter-ur elevernas perspektiv Att komma överens med jamnåriga: kontakt, vänskap och socialt accepterande, Att lyckas med skolgången och skolämnena, Att följa normer och regler i familj och samhälle. (Masten m.fl., 2002)

47. Framgångsrika skolor • Begreppet ”framgångsrika skolor” utgår från studier av skolor, där barnen har goda prestationer, trots att de kommer från socialt mindre gynnade familjer (MacBeath 2001) (Rutter 1979). Ett stort antal senare studier har bekräftat dessa fynd. Grosin har påvisat liknande förhållanden i Sverige (Grosin 2005). • Författarna fann att eleverna klarade sig bättre, både när det gällde skolprestationer och social anpassning, om skolor hade • tydligt pedagogiskt ledarskap • höga förväntningar på eleverna • betoning på basfärdigheter • ofta återkommande bedömningar av eleverna. • Framgångsrika skolor förbättrar elevernas skolprestationer *** (Teddie 1997), (MacBeath 2001), reducerar förekomsten av utagerande beteendeproblem och reducerar elevernas bruk alkohol och droger *** (Wilson 2001). FHI

48. John Hattie • John Hattie från Auckland University publicerade förra året boken Visible Learning (2009, Routledge), ett resultat av femton års arbete av Hattie och hans forskargrupp. • Boken är en metastudie och den hittills största översikten av hur olika faktorer påverkar elevers studieresultat. Studien har fått ett positivt mottagande internationellt, både bland forskare och i utbildningspolitiska sammanhang.

49. Visible Learning • 800 metastudier • 50 000 undersökningar • 80 miljoner elever • Rangordnar 138 faktorer med betydelse för elevprestationer