Friluftsliv och rekreation

2. Friluftsliv och rekreation • Ylva Birkne, Skogsstyrelsen • Oskar Forsberg, Skogsstyrelsen, • Magnus Andersson, SCA • Mats Blomberg, Södra • Lotta Möller, Skogssällskapet • Ulrika Karlsson, Naturvårdsverket • Märta Berg, Naturskyddsföreningen • Göran Andersson, Friluftsfrämjandet • Birger Svanström, Sveriges hembygdsförbund

3. ! ! Samla fakta gemensamt ! ? ? ? ! ? ! ? Avgränsning? utkast Exkursioner och möten Målbilder Ansvar och roller

4. Utgångspunkter Skogens sociala och estetiska värden är en del av det skogspolitiska miljömålet och ingår i flera av riksdagens fastställda miljökvalitetsmål och friluftslivsmål. Skogens värde för friluftsliv och rekreation värderas högt av en bred allmänhet och är ur folkhälso- och rekreationsperspektiv viktiga för hela samhället.

5. Målbilder för friluftsliv och rekreation Upplevelsefunktion Skogens helhet och harmoni Skala och landskapsperspektiv

7. Närskogar har betydelse för människors livsmiljö, lekmiljö och naturvistelse och har ofta lokalt unika värden Finns i anslutning till: skolor, förskolor och vårdinstitutioner friluftsanläggningar och turistattraktioner tätorter, småorter och fritidshusområden Lokala förutsättningar bestämmer geografisk utsträckning. 200-300 meter in i skogen kan användas som riktmärke. Foto: Ulf Olsson Foto: Ylva Birkne

8. Attraktiva närskogar lockar alla åldrar till besök och erbjuder goda möjligheter för lek, rekreation och naturupplevelser • Skogsskötseln anpassas efter de lokala förutsättningarna så att närskogens värde för människors livsmiljö, friluftsliv och rekreation långsiktigt bevaras eller förstärks. • I närskogen läggs stor vikt på bevarande och utveckling av upplevelsevärden. Möjligheter för avsättning för friluftslivs- och rekreationsändamål, ekonomisk kompensation till markägare och miljövårdande skötselåtgärder beaktas. • God framkomlighet främjas i närskogen. • Upplevelse av naturlighet och variation i struktur och trädslagsblandning eftersträvas i närskogar. Art-, löv-, bär- och blomrik vegetation gynnas. • Närskogen har hög andel uppvuxen och äldre skog. • Skogsskötsel i närskogen sker med små åtgärdsenheter och förhöjd avverkningsålder. I första hand används hyggesfria metoder som blädning, luckhuggning och överhållning av skärmställningar. Om hyggen tas upp är dessa mycket små och med omfattande hänsyn. • Närskogen föryngras i första hand med naturlig föryngring och utan markberedning. Om markberedning utförs sker den mycket skonsamt. • Körskador undviks i närskog. Om skador uppkommer åtgärdas dessa snarast. • Närskogens nyttjare informeras och erbjuds samråd inför åtgärder med betydelse för närskogens funktion för friluftsliv och rekreation.

9. Friluftsskogar Attraktiva friluftsskogar är en förutsättning för många friluftsaktiviteter. För friluftsliv och rekreation allmänt nyttjade skogsområden, ex områden med: hög tillgänglighet stignät, spår och leder många uppehållsplatser många friluftsanordningar besöksattraktioner och utflyktsmål attraktiva landskap med specifika natur- och kulturmiljöer ovanliga eller särskilt goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation allmänt kända, utpekade och populära friluftsområden stor potential att utveckla höga värden för friluftsliv och rekreation

10. Attraktiva friluftsskogar lockar till ett varierat och aktivt friluftsliv samt erbjuder varaktigt tillgång till skog med höga upplevelsevärden • Skogsskötseln anpassas efter nyttjandet och de lokala förutsättningarna så att friluftsskogens värde för friluftsliv och rekreation i ett landskapsperspektiv långsiktigt bevaras eller förstärks. • Förstärkt hänsyn koncentreras till där nyttjandet och upplevelsevärdena är störst, dvs i anslutning till närskogar, uppehållsplatser och stigar samt i lokalt ovanliga och attraktiva skogs- och kulturmiljöer. • Åtgärdsenheters upplevda storlek begränsas i friluftsskogar. I landskapsperspektiv uppfattas friluftsskogen ha hög andel äldre skog. Hyggesfria skötselmetoder och miljövårdandeskötselåtgärder beaktas. • Upplevelse av naturlighet och variation i struktur och trädslagsblandning eftersträvas i friluftsskog. Art-, löv-, bär- och blomrik vegetation gynnas. • God framkomlighet främjas. Körskador undviks i friluftsskog. Om skador uppkommer åtgärdas dessa snarast. • Friluftsskogens nyttjare informeras och erbjuds samråd inför åtgärder som påverkar skogens värde för friluftsliv och rekreation.

11. Uppehållsplats Uppehållsplatser är naturliga mötesplatser och målpunkter under skogsbesök och annan utevistelse, ex utsiktsplatser rastplatser grillplatser badplatser lekmiljöer Foto: Dan Rydberg Foto: Ylva Birkne

12. Attraktiva uppehållsplatser lockar till vistelse och är trivsamma och funktionella för ändamålet • Hänsynen anpassas efter uppehållsplatsens funktion och förutsättningar så att platsens huvudsakliga upplevelsevärden bevaras eller förstärks. Miljövårdande skötselåtgärder och skyddszoner beaktas. • En trivsam och attraktiv miljö främjas på uppehållsplatser, t.ex. avseende estetik, utsikt, framkomlighet, solinstrålning, beskuggning och vindskydd. • Friluftsanordningar och kulturmiljöer skyddas från skador. • Ägare och organiserade nyttjare av uppehållsplatser informeras och erbjuds samråd inför åtgärder som har betydelse för uppehållsplatsen.

13. Stigar Stigar har stor betydelse för tillgänglighet och framkomlighet i skogen. Efter dessa stråk sker det mest frekventa nyttjandet. Med stigar avses alla typer av rörelsestråk som nyttjas för friluftsliv och rekreation, exempelvis: skogsstigar gång- och cykelvägar motions- och skidspår vandringsleder kanotleder skoterleder Foto: Ylva Birkne

14. Bra stigar lockar till rörelse, är lätt framkomliga samt erbjuder varierade och attraktiva upplevelser • Hänsynen till stigar anpassas efter nyttjandet så att stigarnas funktion långsiktigt värnas. • Framkomligheten på stigar bevaras och främjas. • Led- och spårmarkeringar sparas och skyddas från skador. • Möjligheter att utforma åtgärder och hänsyn för att främja attraktiva stigupplevelser beaktas, exempelvis vid placering av naturhänsyn och beståndsgränser och genom att synliggöra karaktärsfulla träd, särpräglade naturformationer och kulturlämningar. • Stighållare och andra speciella stigintressenter informeras och erbjuds samråd inför åtgärder som har väsentlig betydelse för stigen.

18. Behov av åtgärder • Uppmärksamma markägarnas målsättningar och drivkrafter. • Tydliggör ansvarsfördelning och samverkan mellan kommuner, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. • Samla geografisk information, integrera i skogsbruksplaner och andra planeringsinstrument. • Information, rådgivning och utbildning. • Samråds- och dialogprocesser i olika former behöver utvecklas. • Information och vägledning om aktuella bidrag, stöd, ersättnings- och skyddsmöjligheter. Användningen av befintliga ekonomiska styrmedel behöver utvecklas. • Behovsanalys av långsiktigt skydd för områden med särskilt höga värden för friluftsliv och rekreation behövs. • Information om gällande regelverk. • Uppföljning.

19. Foto: Martin Lagerlöf

20. Reflektion över process och resultat • Hur ser du på processen som vi har haft det senaste året? • Vilka utmaningar har vi haft? • Hur ser du på de resultat vi nått? • Vad har du lärt dig? • Vad vill du skicka med om Skogsstyrelsen gör en sådan här process igen?