1 / 44

Kronljusströmställaren 0, 1, 2, 3

Kronljusströmställaren 0, 1, 2, 3. Styr med binärkod. Dec – Bin – Hex – Okt. 218 10 = 11011010 2 = DA 16 = 332 8. 1.1c Decimaltal till Binärtal. 71 10 = (64+7= 64+4+2+1) =1000111 2. 71 10 = ? 2. 1.2a Binärtal till Decimaltal. 101101001 2 =

gavin-chan
Télécharger la présentation

Kronljusströmställaren 0, 1, 2, 3

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Kronljusströmställaren 0, 1, 2, 3 William Sandqvist william@kth.se

  2. Styr med binärkod William Sandqvist william@kth.se

  3. Dec – Bin – Hex – Okt 21810 = 110110102 = DA16 = 3328 William Sandqvist william@kth.se

  4. 1.1c Decimaltal till Binärtal 7110 = (64+7= 64+4+2+1) =10001112 7110 = ?2 William Sandqvist william@kth.se

  5. 1.2a Binärtal till Decimaltal 1011010012 = (28+26+25+23+20=256+64+32+8+1) =36110 1011010012 = ?10 William Sandqvist william@kth.se

  6. 1.3c Binärt/Oktalt/Hexadecimalt 1001101012 = ?16 = ?8 1 0011 01012 = 1 3 516 100 110 1012 = 4 6 58 William Sandqvist william@kth.se

  7. Booles Algebra Claude Shannon matematiker/elektrotekniker (1916 –2001) George Boolematematiker(1815-1864) Genom att representera logiska uttryck på matematisk form, där sammanfognings-orden OR och AND motsvarade ett slags addition och multiplikation, blev det möjligt att med en algebra undersöka om kompli-cerade logiska utsagor och resonemang, i slutändan var sanna eller falska. 1938 "dammade" Claude Shannon av algebran och använde den till elektriska kontaktnät. Sedan dess är Booles algebra det huvudsakliga verktyget för all digital konstruktion. William Sandqvist william@kth.se

  8. Venn-diagram William Sandqvist william@kth.se

  9. 3.2 De Morgans lag med Venndiagram Bevisa De Morgans lag med hjälp av Venn-diagram. William Sandqvist william@kth.se

  10. 3.2 De Morgan = Bevisat! William Sandqvist william@kth.se

  11. (5.1) Hur öppnar man kodlåset? (=minterm) Vilka knappar ska man sam-tidigt trycka på för att tända lampan? ( = öppna kodlåset) Svar: 4,d och 2,h men samtidigt måste man undvika att trycka på abcefgi och k! En produktterm där alla variabler ingår kallas för en minterm. William Sandqvist william@kth.se

  12. 3.3 Venndiagram William Sandqvist william@kth.se

  13. 3.3a Sanningstabell - Venndiagram William Sandqvist william@kth.se

  14. 3.3b förenklat uttryck Ursprungligt uttryck. Förenklat! William Sandqvist william@kth.se

  15. Booles algebra räknelagar Logisk addition "+", OR, och logisk multiplikation "×", AND, följer i stort sätt de vanliga normala algebraiska distributiva, kommutativa och associativa lagarna (med ett "udda" undantag). William Sandqvist william@kth.se

  16. Förenklingsregler och teorem William Sandqvist william@kth.se

  17. 4.1(a, b, c, h) Booles algebra William Sandqvist william@kth.se

  18. 4.1a William Sandqvist william@kth.se

  19. 4.1b William Sandqvist william@kth.se

  20. 4.1c William Sandqvist william@kth.se

  21. 4.1h William Sandqvist william@kth.se

  22. 4.4 Använd De Morgans lag William Sandqvist william@kth.se

  23. 4.4 William Sandqvist william@kth.se

  24. Logikgrindar William Sandqvist william@kth.se

  25. (4.5a) Grindtyper Ange namn och utsignal 1/0 för följande sex grindtyper när insignalerna är de som visas i figuren. AND 0 XOR 0 OR 1 XNOR 1 NOR 1 NAND 0 William Sandqvist william@kth.se

  26. 4.7 Tidsdiagram och sanningstabell William Sandqvist william@kth.se

  27. 4.7 William Sandqvist william@kth.se

  28. 4.12 Från text till Boolska ekvationer William Sandqvist william@kth.se

  29. 4.12 AND u0 = 1 om och endast om ”antingen både x0 och x2 är 0 eller x4 och x5 är olika” XOR NOT XOR William Sandqvist william@kth.se

  30. 4.12 u1 = 1 om och endast om ” x0 och x1 är lika och x5 är inversen av x2 ” AND XOR XNOR William Sandqvist william@kth.se

  31. 4.12 NOT u2 = 0 om och endast om ” x0 är 1 och någon av x1 … x5 är 0 ” NOT OR AND William Sandqvist william@kth.se

  32. Logiknät SP-form Alla logiska funktioner kan realiseras med hjälp av grindtyperna AND och OR kombinerade i två steg. Vi förutsätter här att ingångs-variablerna även finns i inverterad form, om inte så behöver man naturligtvis även inverterare NOT till detta. Man kan realisera grindnätet dir-ekt ur sanningstabellen. Varje "1" i tabellen är en minterm. Funktionen blir summan av dessa mintermer. Man säger att funk-tionen är uttryckt på SP-form ( Summa av Produkter ). Men, det kan finnas mycket enklare grindnät med färre grindar som gör samma arbete. William Sandqvist william@kth.se

  33. 5.2 SP och PS normalform William Sandqvist william@kth.se

  34. 5.2 SP-form En logisk funktion har följande sanningstabell. Ange funktionen på SP-normalform (summa av produkter). William Sandqvist william@kth.se

  35. Logiknät PS-form Alternativt kan man inrikta sig på sanningstabellens 0:or. Om ett grindnät återger funktionens 0:or korrekt så är ju även 1:orna rätt! Om således funktionen ska vara "0" för en viss variabelkombination (a,b) tex. (0,0) så bildar man summan ( a + b ). Den summan kan ju bara bli "0" för kombinationen (0,0). En sådan summa kallas för en maxterm. Funktionen uttrycks som en produkt av alla sådana maxtermer. Varje maxterm bidrar med en 0:a från sannings-tabellen. Funktionen sägs vara uttryckt på PS-form ( Produkt av Summor ). William Sandqvist william@kth.se

  36. 5.2 PS-form En logisk funktion har följande sanningstabell. Ange funktionen på PS-normalform (produkt av summor). William Sandqvist william@kth.se

  37.  och  SP och PS-formerna brukar förenklat uttryckas genom en uppräkning av de ingående maxtermernas/mintermernas ordningsnummer: f(a,b) = m(1,2) f(a,b) = M(0,3) William Sandqvist william@kth.se

  38. 5.3 SP och PS -form William Sandqvist william@kth.se

  39. 5.3 William Sandqvist william@kth.se

  40. Komplett logik NAND-NAND OR AND och NOT går att framställa med NAND-grindar. För logik-funktioner på SP-form kan man byta AND-OR grindarna mot NAND-NAND "rakt av". Kostnaden i antal grindar blir densamma! William Sandqvist william@kth.se

  41. Komplett logik NOR-NOR OR AND och NOT går även att framställa med NOR-grindar. För logikfunktioner på PS-form kan man byta OR-AND grindarna mot NOR-NOR grindar "rakt av". Kostnaden i antal gindar blir densamma! William Sandqvist william@kth.se

  42. 5.5 NAND-grindar William Sandqvist william@kth.se

  43. 5.5 ? Algebraiskt: William Sandqvist william@kth.se

  44. (4.11) Europeiska och Amerikanska symboler Testa dig själv … William Sandqvist william@kth.se

More Related