1 / 23

Medbest mmande

2. Medbestmmande. Reglerar enbart relation arbetsgivare facketRr endast "medbestmmandefrgor" = frgor dr arbetsgivaren har ensam bestmmandertt. . 3. Medbestmmande. Rr inte frgor som regleras i kollektivavtal eller anstllningsavtal. Sdana frgor frhandlas enligt MBL 10.. 4. Info

goldy
Télécharger la présentation

Medbest mmande

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. 1 Medbestmmande Insyn Samrd Inflytande. MBL ger garantier till Insyn (information) och Samrd (frhandling) vilket ger mjlighet till Inflytande.MBL ger garantier till Insyn (information) och Samrd (frhandling) vilket ger mjlighet till Inflytande.

    2. 2 Medbestmmande Reglerar enbart relation arbetsgivare facket Rr endast medbestmmandefrgor = frgor dr arbetsgivaren har ensam bestmmandertt.

    3. 3 Medbestmmande Rr inte frgor som regleras i kollektivavtal eller anstllningsavtal. Sdana frgor frhandlas enligt MBL 10.

    4. 4 Informationsskyldighet MBL 19 Arbetsgivaren skall p eget initiativ informera facket: hur verksamheten utvecklas ekonomiskt och produktionsmssigt riktlinjerna fr personalpolitiken. Med andra ord om hur verksamheten gr i stort. Arbetsgivaren behver inte informera om sm frgor. Exempel. Det r aldrig en informationsfrga att arbetsfrhllandena ndras fr en enskild arbetstagare p grund av ngot som hnfr sig till den enskilde arbetstagaren. (det kan dremot mycket vl vara en frhandlingsfrga) Informationsskyldigheten intrder i och med att han sjlv bildat sig en uppfattning om informationens innebrd. Han skall informera s ofta och i den takt han sjlv har tillgng till informationen. Exempel gr arbetsgivaren budgetuppfljning varje kvartal r han skyldig att informera lika ofta. (Franleder resultatet ett beslut av ngot slag blir det en frhandlingsfrga och informationsskyldigheten blir d en del av frhandlingsskyldigheten.)Med andra ord om hur verksamheten gr i stort. Arbetsgivaren behver inte informera om sm frgor. Exempel. Det r aldrig en informationsfrga att arbetsfrhllandena ndras fr en enskild arbetstagare p grund av ngot som hnfr sig till den enskilde arbetstagaren. (det kan dremot mycket vl vara en frhandlingsfrga) Informationsskyldigheten intrder i och med att han sjlv bildat sig en uppfattning om informationens innebrd. Han skall informera s ofta och i den takt han sjlv har tillgng till informationen. Exempel gr arbetsgivaren budgetuppfljning varje kvartal r han skyldig att informera lika ofta. (Franleder resultatet ett beslut av ngot slag blir det en frhandlingsfrga och informationsskyldigheten blir d en del av frhandlingsskyldigheten.)

    5. 5 Informationsskyldighet MBL 19 Facket har rtt att f se och ta del av alla handlingar och dokument som finns hos arbetsgivaren och i dennes verksamhet som rr en medbestmmandefrga. Meningen r att facket i princip skall ha lika god insyn i verksamheten som arbetsgivaren. Arbetsgivaren r skyldig att lta facket ta del av de handlingar som facket behver. (AD har slagit fast att behver r lika med det som facket sger sig behva.) (Gller ej handlingar som hamnar under sekretesslagen, handlingar som rr enskilda personers personliga frhllanden samt frhandlingstaktiska dokument.)Meningen r att facket i princip skall ha lika god insyn i verksamheten som arbetsgivaren. Arbetsgivaren r skyldig att lta facket ta del av de handlingar som facket behver. (AD har slagit fast att behver r lika med det som facket sger sig behva.) (Gller ej handlingar som hamnar under sekretesslagen, handlingar som rr enskilda personers personliga frhllanden samt frhandlingstaktiska dokument.)

    6. 6 Primr frhandling 11 Arbetsgivaren r skyldig att p eget initiativ och innan beslut frhandla viktigare frndring med den fackliga organisationen.

    7. 7 Primr frhandling 11 Vilka frgor? Enligt AD r Viktigare frndring= ngot nytt som typiskt sett r av intresse fr facket. Ngot nytt= icke dagligt arbetsledningsbeslut

    8. 8 Primr frhandling 11 Nr? Efter inventering och analys av handlingsalternativ. Fr inte innan frhandlingen visa genom ord eller handling att han minskat sitt beslutsunderlag

    9. 9 Primr frhandling 11 Fas 1 inventering -skaffa beslutsunderlag -analysera beslutsunderlag Primr frhandling Fas 2 Sortering -i ord eller grning inskrnka beslutsunderlaget Fas 3 Beslut

    10. 10 Primr frhandling 11 En frga kan innebra flera primra frhandlingar Vgvalsbeslut Genomfrandebeslut

    11. 11 Sekundr frhandling 12 Arbetsgivaren r skyldig att Frhandla samtliga medbestmmandefrgor nr facket begr frhandling. Avvakta med beslut till frhandlingarna avslutats

    12. 12 Sekundr frhandling 12 Frhandlingen skall glla en Konkret frga Visst beslut

    13. 13 Medbestmmandefrhandling Behver inte innehlla ett givande och tagande Behver inte leda till ngon verens-kommelse Fr inte innehlla taktiska vervganden

    14. 14 Frhandlingens praktiska genomfrande Kallelse Inget krav i lagen att kallelsen till frhandling skall vara skriftlig. Arbetsgivarens skyldighet att i efterhand kunna visa att facket frsttt att det som hnde var en frhandling.

    15. 15 Frhandlingens praktiska genomfrande Kallelsen br innehlla 1. Vilken typ av frhandling det handlar om 2. Vad frhandlingen gller 3. Tid och plats samt vilka parter som r kallade. . Vad frhandlingen gller.ex hnvisning till frhandlingsunderlaget. Fr att ge facket mjlighet till frberedelse. Krav p ajournering berttigas. Det r viktigt att ag inte har inskrnkt sitt beslutsunderlag med ord eller grning fre frhandlingen. mnet skall vara arbetsgivarens ursprungsproblem. Ex. skall ny rddningschef tillsttas skall frhandlingsfrgan vara vem skall f jobbet som rddningschef. Formuleras frgan i kallelsen till att tillstta K. Pettersson som rddningschef. r kallelsen enligt det sista har arbetsgivaren kallat till frhandling fr sent. I frhandlingen fr ag naturligtvis ha frslag till beslut.. Vad frhandlingen gller.ex hnvisning till frhandlingsunderlaget. Fr att ge facket mjlighet till frberedelse. Krav p ajournering berttigas. Det r viktigt att ag inte har inskrnkt sitt beslutsunderlag med ord eller grning fre frhandlingen. mnet skall vara arbetsgivarens ursprungsproblem. Ex. skall ny rddningschef tillsttas skall frhandlingsfrgan vara vem skall f jobbet som rddningschef. Formuleras frgan i kallelsen till att tillstta K. Pettersson som rddningschef. r kallelsen enligt det sista har arbetsgivaren kallat till frhandling fr sent. I frhandlingen fr ag naturligtvis ha frslag till beslut.

    16. 16 Frhandlingens praktiska genomfrande Kallelsen br innehlla 4. Frslag till beslut. 5. Kopplad till besluts- eller frhandlings-underlaget. 4. frslag till beslut. Ag br naturligtvis ha bildat sig en uppfattning om vad han vill gra. Han fr dock inte ha bestmt sig. 5. kopplas till beslut-/frhandlingsunderlaget. Finns inte underlaget tillgngligt innan frhandlingen kan inte facket sakligt bedma ag frslag till beslut och kan begra att frhandlingen ajourneras.4. frslag till beslut. Ag br naturligtvis ha bildat sig en uppfattning om vad han vill gra. Han fr dock inte ha bestmt sig. 5. kopplas till beslut-/frhandlingsunderlaget. Finns inte underlaget tillgngligt innan frhandlingen kan inte facket sakligt bedma ag frslag till beslut och kan begra att frhandlingen ajourneras.

    17. 17 Frhandlingens praktiska genomfrande Mte Parterna bestmmer hur frhandlandet skall g till. Kommer man inte verens om annat har facket rtt till ett mte. Varje fack rtt till ett eget mte ven om frgan angr flera organisationer. Formerna kan regleras i kollektivavtal. Mte Parterna bestmmer hur frhandlandet skall g till. Behver inte vara fysiskt utan kan vara per telefon, fax, elektroniskt eller telepatisk. Kommer man inte verens om annat har facket rtt till ett mte i frlngningen har varje fack rtt till ett eget mte ven om frgan angr flera organisationer. Formerna kan regleras i kollektivavtal. BRF har inget centralt avtal men det finns inga hinder fr avdelningen att teckna lokalt kollektivavtal. Det r snarare en klar frdel att gra det. Det r dock en frdel om frbundet kontaktas innan ett sdant undertecknas.Mte Parterna bestmmer hur frhandlandet skall g till. Behver inte vara fysiskt utan kan vara per telefon, fax, elektroniskt eller telepatisk. Kommer man inte verens om annat har facket rtt till ett mte i frlngningen har varje fack rtt till ett eget mte ven om frgan angr flera organisationer. Formerna kan regleras i kollektivavtal. BRF har inget centralt avtal men det finns inga hinder fr avdelningen att teckna lokalt kollektivavtal. Det r snarare en klar frdel att gra det. Det r dock en frdel om frbundet kontaktas innan ett sdant undertecknas.

    18. 18 Frhandlingens praktiska genomfrande Presentation av arbetsgivarens frslag till beslut Presentation av ag frslag till beslut AD har slagit fast principen att facket har rtt att f den typ av frklaringar till beslutsunderlaget ag sjlv utnyttjat. Ex. nyttjar ag en konsult fr att granska eller redogra fr innehllet fr innehllet i underlaget har facket rtt att ta del av den typen av presentation.Presentation av ag frslag till beslut AD har slagit fast principen att facket har rtt att f den typ av frklaringar till beslutsunderlaget ag sjlv utnyttjat. Ex. nyttjar ag en konsult fr att granska eller redogra fr innehllet fr innehllet i underlaget har facket rtt att ta del av den typen av presentation.

    19. 19 Frhandlingens praktiska genomfrande Fackets argumentationsrtt Arbetsgivaren r skyldig att ge tid fr facket argumentera. Arbetsgivaren r skyldig att lyssna p argumentationen. Arbetsgivaren r skyldig att besvara och reagera p fackets frslag.

    20. 20 Frhandlingens praktiska genomfrande Arbetsgivaren behver inte ta intryck av det facket sger. Arbetsgivaren behver inte g med p en ajournering om det r till fr att vinna tid. (Nekar under skadestndsansvar.) Rtten att begra central frhandling r inte en frhalning fr att vinna tid

    21. 21 Frhandlingens praktiska genomfrande Central frhandling De centrala frhandlingarna ger facket mjlighet att upprepa argumenten. Om det framkommer nya argument och omstndigheter har ag i praktiken brytit mot lagen

    22. 22 Frhandlingens praktiska genomfrande Avslutning Parterna skall komma verens om nr frhandlingen ska vara klar och hur den skall avslutas. Det r den frhandlingsskyldiges rtt och mjlighet att avsluta frhandlingen. Enligt MBL avslutas en frhandling genom att den frhandlingsskyldige skriftligt meddelar motparten att frhandlingen r avslutad. Det r vanligt att man kommer verens om att frhandlingen r avslutad frst sedan protokollet r justerat.

    23. 23 Frhandlingens praktiska genomfrande Protokoll Protokoll skall upprttas om ngon begr det. Protokollet r ett bevis fr arbetsgivaren att han fullgjort sin frhandlingsskyldighet enlig MBL.

More Related