1 / 35

UNDERSÖKANDE LÄRANDE - PROGRESSIVE INQUIRY LEARNING

UNDERSÖKANDE LÄRANDE - PROGRESSIVE INQUIRY LEARNING. Kirsti Lonka Professor i medicinsk pedagogik, Centrum för Utbildning och Lärande Karolinska Institutet Professor i pedagogisk psykologi Helsingfors Universitet. VAD ÄR REFLEKTION?.

henry
Télécharger la présentation

UNDERSÖKANDE LÄRANDE - PROGRESSIVE INQUIRY LEARNING

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. UNDERSÖKANDE LÄRANDE- PROGRESSIVE INQUIRY LEARNING Kirsti Lonka Professor i medicinsk pedagogik, Centrum för Utbildning och Lärande Karolinska Institutet Professor i pedagogisk psykologi Helsingfors Universitet

  2. VAD ÄR REFLEKTION? • Att ha ett kritiskt förhållningssätt till sina handlingar • Att ge feedback • Att ha distans till sig själv • Att ifrågasätta sina egna metoder

  3. REFLEKTION – ÖVER VAD? • Innehåll • Presentationssätt? Media? • Kommer mina studenter att lära sig?

  4. MENTALA MODELLER? • Styr vår uppmärk-samhet, perception och vårt minne • Speglar inte verkligheten utan betonar saker som är viktiga för oss • Känslor, attityder och värderingar • Är ”sanningen”

  5. VÅR FRÄMSTA LÄROUPPGIFT I INFORMATIONSSAMHÄLLET • Att kritiskt granska de egna mentala modellerna

  6. ETT BUDSKAP HAR OLIKA INNEBÖRD • Människor har många begräsningar i sin kognitiva kapacitet. Det beror inte på deras ”dumhet”, utan orsaken är ofta att de är selektiva på grund av sina mentala modeller • SAMMA BUDSKAP KAN TOLKAS PÅ OLIKA SÄTT AV • Patienter • Studenter • Forskare • Allmänläkare • Biotekniker • Sjuksköterskor • Sjukhusläkare • Psykologer • Jurister

  7. MIN MENTALA MODELL AV FEEDBACK? • Bara kritik? • Hjälp för lärande? • Förödmjukelse? • Användbart? • Nyckel för inlärning?

  8. VAD ÄR EFFEKTIVT LÄRANDE?

  9. EGEN ERFARENHET: försök, misstag, patienter, livserfarenhet INTELLEKT: egna tolkningar, elaborering, koncentration, undervisning, lugn, skrivande, forskning, debatterande, kunna argumentera för sina påståenden KÄNSLOR: humor, spänning, drama, personlighet MOTIVATION: utmaning, överraskning, tydliga mål, schema, att använda alla sinnen, liten grupp, egen aktivitet, mentor LÄRARE I MEDICIN & VÅRD:EFFEKTIVT LÄRANDE

  10. ... OCH MIN MENTALA MODELL AV UNDERVISNING? • VAD GÖR PERSONEN PÅ BILDEN? • Överför • Framför • Förenklar • Ger expertis

  11. MIN MENTALA MODELL AV STUDENTER? • Passiva objekt, mottagare av information, tomma behållare • eller... • aktiva subjekt, unga kollegor, kunskaps- byggare, blivande experter

  12. MIN MODELL AV LÄRANDE? FÖRVÄRVANDE, KUNSKAPSÖKNING ASSIMILATION TILL GAMLA MODELLER FÖRÄNDRING ELLER OMORGANISATION REKONSTRUKTION AV MENTAL MODELL KOLLABORATIV KONSTRUKTION AV KUNSKAP PERSONLIG FÖRÄNDRING

  13. INSTRUKTIVISTISK SYN PÅ LÄRANDE • Man måste bli upplyst om hur saker och ting förhåller sig • Processen är svarsdriven • Tillägnandet av kunskap innebär ren inhämtning av kunskap • Lärande är en process som går ut på att lagra och minnas information • Målet med undervisning är att öka kunskapsbasen och ge färdigheter; yrkeskunnandet utvecklas på något “mystiskt sätt”

  14. KONSTRUKTIVISTISK SYN PÅ LÄRANDE • Man skapar aktivt en tolkning av hur saker förhåller sig • Processen är fråge- och svarsdriven • Kunskapsbildning involverar en fråge- och svarsprocess • Lärande är en process som går ut på att etablera en mer grundlig förståelse • Målet med undervisning är att medvetet underlätta utvecklandet av yrkeskunnande

  15. KOMMUNIKATIONENS VIKTIGASTE UTMANINGAR • Att ta hänsyn till tidigare erfarenheter och föreställningar • Att använda ”socialt delad problemlösning”: förhandla om innebörden • Att dra nytta av motsägelser och friktion mellan gammal och ny kunskap • Att använda ett berättande sätt att tänka

  16. HUR GÖR MAN BÖCKERNA LEVANDE? • Verklighetsanknutet • Berättelse • Problem • Utmaning • Kompetens • Feedback

  17. ELEMENTS OF PROGRESSIVE INQUIRY (Hakkarainen, Lonka & Lipponen, 1999) Constructing Working Theories Setting up Research Questions Creating the Context Critical Evaluation Distributed expertise Developing New Working Theories Searching Deepening Knowledge Generating SubordiGnate Questions

  18. HUR KAN MAN TILLÄMPA ALLT DETTA?

  19. Principerna för aktiverande undervisning (Lonka & Ahola, 1995) 1. Diagnostisering och aktivering. Ta reda på vilka tankemodeller studenterna har sen tidigare. Använd övningar för att klarlägga förhandsuppfattningarna. Övningarna aktiverar samtidigt tankarna: studenterna kan exempelvis skriva om eller diskutera ett ämne innan läraren börjar tala om det. 2. Att stödja inlärningsprocessen och ett reflekterande tänkande. Klarlägg studenternas tankemodeller och tankestrategier för diskussion. Samla in feedback under inlärningsprocessens gång för att ta reda på hur de studerande tänker vid varje tillfälle. Du behöver inte själv hinna stödja var och en, utan arbetet kan organiseras så att smågruppens medlemmar backar upp varandras lärande. 3. Att ge feedback och tackla missförstånd. Under hela inlärningsprocessen bör studenterna få konstruktiv feedback både av läraren och av de övriga i gruppen. Klargöra bedömningskriterierna redan under kursens gång.

  20. SAM - PEDAGOGISKA MÅL • Att bättre förstå lärande med hjälp av erfarenhetsbaserande metoder • Att lära sig studentaktiverande metoder i ett betydelsefullt sammanhang

  21. Kursens upplägg Två parallella mål • Innehållsmål - Informationssökning och validering av resurser på Internet • Metodmål - Studentaktiverande metoder lärs ut genom praktisk utövning

  22. Upplägg. Exempel • Parvis föreläsningar en bibliotekarie och en pedagog • Övergripande metoder som kräver ett genomtänkt upplägg, t ex snöbollsmetoden – Innehåll: PubMed samt webbsökning – Metod: Snöbollsmetoden

  23. Studentaktiverande metoder (SAM) i praktikenAnna Kågedal, KIB • Utgå från studenternas existerande mentala modeller. • Utnyttja studenternas befintliga kunskap och stimulera dem att bygga på den. • Ge stöd och feed-back.

  24. …….. Jaha - hur gör man då? – Snöbollsmetoden vilket innebär att deltagarna löserett problem individuellt, parvis och i grupper om 4. De löservarandras frågor samt kommer överens om frågor att ställa tillläraren.

  25. Vad har kursen betytt förde undervisandebibliotekarierna på KIB? Exempel forts… • Innehåll: Generella principer för informationssökning • Metod: Åskådare – Vilken betydelse för inlärningen har ”klimatet” i klassrummet? – Hur kan jag som lärare påverka det?

  26. Delar av de övergripande metoderna kan ävenanvändasenskilt • Mindre, enklare, snabbt aktiverande metoder - Innehåll: Web of Science, Cochrane Library och Eric. – Metoder: t.ex. begreppskartor, förbjudna anteckningar,minute paper, jämföra anteckningar

  27. KONSTRUKTIV FEEDBACK • Börja med att lyssna • Fokusera på styrkor • Var så specifik som möjligt • Genom att formulera frågor • Ge kommentarer kring uppgiften • Kommentera inte personen

  28. ETT FALL • En 7-årig pojke kommer in akut då föräldrarna plötsligt upptäckt en halvsidig förlamning. Vid datortomografi upptäcker man att de frontala och parietala delarna av hjärnan har dålig genomblödning. Vid noggrann anamnes berättar modern, som kommer från Japan, att andra i släkten har haft en ovanlig kärlsjukdom som hon kallar "Moya Moya". Leta rätt på material med bilder och text till föräldrarna Samtmaterial som du själv kan läsa på.

  29. ”RESULTAT”? • "De här metoderna verkar ju jättebra förlärarna, men jag vet inte hur jag skullekunna använda dem i minbiblioteksundervisning” • "Jag kommer aldrig mer att undervisa IPubMed utan snöbollstekniken" • PubMed undervisning sker i hög grad med hjälpav snöbollsmetoden. • Förenklar nivåanpassningen av undervisningen. • Ett ökat pedagogiskt medvetande och merkonstruktivistiskt tänkande • Stärkt självförtroende i undervisningssituationen • Inspiration !

  30. FRAMTIDENS LÄRANDE?

  31. PERSON ++ PERSON PERSON + PERSON ++

  32. Person +++ • SOCIALLY AND PHYSICALLY DISTRIBUTED EXPERTISE • people can overcome their limitations in thinking and inference by shared problem solving • together they can solve problems that would be too complex for one person • Cognitive load may be divided between a human being and external thinking tools (e.g., offices, computers, written documents)

  33. PATIENT SIMULATOR IN KAROLINSKAAn intelligent system with socially and physically shared cognition

  34. SLUTSATSER • REFLEKTION ÄR INTE ENKELT • GENOM ATT UTVECKLA STUDENTERNAS FÖRMÅGA TILL REFLEKTION KAN VI IBLAND SKAPA IRRITATION HOS DEM • REFLEKTERAD PRAKTIK KRÄVER SAMARBETE OCH FEEDBACK • HUR SKAPAR MAN EN UNDERVISNINGSPRAKTIK BESTÅENDE AV REFLEKTERADE PRAKTIKER? • ÄR DET MÖJLIGT ATT REVIDERA VÅRA MENTALA MODELLER AV KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE?

  35. Undersökande lärande? • Gå genom alla anteckningar om dagen • Titta på resultaten med snöbollsmetoden • Tillämpa PBL: 1) forskningsfrågan 2) arbetshypotesen, 3) brainstorming 4) inlärningsmål, 5) studera saken, 6) bygga en ny och bättre teori och nya lösningar

More Related