1 / 29

Mot en kunskapsbaserad älgförvaltning

Mot en kunskapsbaserad älgförvaltning. Christer Kalén. Uppdraget innehåller. Ny metod för foderprognoser Ny metod för inventering av betestryck i tallfattiga områden Vidareutveckling och kvalitetssäkring av befintliga metoder Beräkna inkomstbortfall för skogsägare vid olika skadenivåer

holleb
Télécharger la présentation

Mot en kunskapsbaserad älgförvaltning

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Mot en kunskapsbaserad älgförvaltning Christer Kalén

  2. Uppdraget innehåller • Ny metod för foderprognoser • Ny metod för inventering av betestryck i tallfattiga områden • Vidareutveckling och kvalitetssäkring av befintliga metoder • Beräkna inkomstbortfall för skogsägare vid olika skadenivåer • Betets inverkan på landskapets trädslagsbildning och inverkan på biologisk mångfald • Rådgivning om foderproducerande åtgärder och rekrytering av inhemska trädslag som missgynnas av högt betestryck

  3. Kaskadeffekter Ökar Minskar Selektivt kvistbete Granens konkurrenskraft Betesskador på tall- och lövträd Hjortdjur Kvalitets- och tillväxtnedsättning Granutbredning Ståndortsanpassning Foder Biologisk mångfald

  4. Furudal – 28 år senare 60 m3 per ha 180 m3 per ha Illustration: Bo Persson

  5. Furudal – 28 år senare

  6. Betets inverkan på konkurrens mellan trädslag(Vid röjning med god miljöhänsyn) Innan röjning Mogen skog Lågt betestryck Högt betestryck

  7. Pilotstudie Nässjö norra: Gynnsam konkurrensstatus

  8. Förändring i andel tall mellan 1983-87 och 1993-02 på fasta provytor enligt RIS

  9. Kaskadeffekter Ökar Minskar Selektivt kvistbete Granens konkurrenskraft Betesskador på tall- och lövträd Hjortdjur Kvalitets- och tillväxtnedsättning Granutbredning Ståndortsanpassning Foder Biologisk mångfald

  10. Kaskadeffekter Ökar Minskar Selektivt kvistbete Granens konkurrenskraft Betesskador på tall- och lövträd Hjortdjur Kvalitets- och tillväxtnedsättning Granutbredning Ståndortsanpassning Foder Biologisk mångfald

  11. Skogsbruk ger foder

  12. Foderproducerande ungskog • Ett skogligt produktionsbestånd där en stor andel av skottbiomassan är fysiskt tillgänglig för älg. • Detta inträffar ca. då beståndets medelhöjd är mellan 1 och 6 meter.

  13. Satellitbilder registrerar hyggen

  14. Pilotstudie 1) Älgskötselområde, 2) Älgförvaltningsområde, 3) Mellan 2001 och 2010, 4) Mellan ca 1989-2000

  15. Prognos för utvecklingen av den foderproducerande ungskogsarealen i olika områden. Prognosen baseras på avverkad yta mellan ca 1989 och 2010. Den avverkade ytan är framtagen via satellitbilder.

  16. Medelhöjd *RASE = rönn/asp/sälg/ek

  17. Medeldiameter *RASE = rönn/asp/sälg/ek

  18. Stamtäthet *RASE = rönn/asp/sälg/ek

  19. Medelhöjd av olika trädslag i olika beståndshöjdklasser för de inventerade områdena Norra Nässjö och Österbybruk. Vad gäller höjdutveckling i olika klasser verkar gran hänga med i beståndsutvecklingen medan det ser märkbart svårare ut för gruppen RASE (rönn/asp/sälg/ek). I Nässjö Norra ser denna grupp ut att ha stora besvär att ens nå över en meter.

  20. Foderindex per hektar foderproducerande ungskog Skattning av fodermängd per ha för olika trädslag. Skattningen tar hänsyn till täthet, höjd och diameter. Enheten på y-axeln är ett index.

  21. Älgbetesinventering, Äbin Km-yta Hur många tallar finns i ÄFO? Hur stor andel av dessa är skadade? ÄFO

  22. Ungskog höjd 1-4 m Provyta Km-yta 3,5 m • Alla stammar • Huvudstammar • Huvudstammar • Färska skador • Toppskott • Barkgnag • Stambrott • Försommarbete • Fejning • Trädbildning • Konkurrensstatus • Ungskog som inventeras • Medelhöjd för huvudstammar, 1-4 m • Medelhöjd för huvudstammar, 0,5-3 m • Minst 1/10 tall • Alla beståndstyper Provytor i förband

  23. Färska skador, Nässjö Norra

  24. Inventeringsmetoder som är kvalitetssäkrade och vetenskapligt grundade samlas under paraplyet: • SkOgligBetesInventering (Skobi) • – Mäter hjortdjurens påverkan på skogen – Stamskador Betestryck Fodertillgång Referensytor Trädkonkurrens

  25. Rådgivning • Kunskapsspridning kring fungerande åtgärder • Systematiskt arbete • Nationell strategi med mål och åtaganden • Naturvård och viltvård

  26. ”Take home message” • Kvalitets- och tillväxteffekter pga bete • Trädbildning och konkurrensstatus • Skogsbetets inverkan på skogspolitiska mål • Foderprognoser och fodertillstånd • Äbin och anpassning till tallfattiga områden • Skoglig betesinventering – en verktygslåda för ÄFO • Rådgivning

  27. Tack!

More Related