Penningpolitik

1. Penningpolitik Bo Sjö 2012-10-08

2. The MOney Market Penningmarknadsinstrument • Vad är penningmarknaden? • Internbank marknaden nästa • Löptid up till och med 1 år • Tbills, (SSKV) (Staten) • Certificates of deposits (CD, banker) • Commercial papers (företag, Sv staten utomlands) • Eurodollar marknaden • Repurchase agrements (Repos, och omvänd repa)

3. Internbank marknaden • Banker måste hålla en viss mängd reserver varje dag. • Varje dag görs en balansräkning som visar på + eller minus ifråga om reserver. De som har underskott behöver låna, de med överskott lånar ut till de andra. • Efter att bankerna har handlat med varandra har banksystemet (enskilda banker) ett över eller underskott som placeras i Centralbanken • I Sverige råder konstant överskott i systemet. Överskotten placeras i Riksbanken till en ränta, kallad styrräntan. • Styrräntan blir normbildande för internbankmarknaden och därmed för alla korta räntor. • Via ”the terms structure of interest rates” påverkas sedan alla räntor på längre löptider.

4. Riksbanken • Håller marknaden i ett konstant överskott • Tidigare typ pre-1990 hålls systemet i underskott, banksystemet tvingades varje dag låna i Riksbanken till en straffränta. • Riksbanken (som alla CB) gör prognoser över likviditets behovet över de närmaste 4 dagarna och använder repor och omvända repor till att jämna ut över och underskott.

5. Penningpolitik? • Grunden är pengars neutralitet • Kvantitetsekvationen M*V=P*Y • M = (P*Y)/V • V är en konstant ekvation av räntan på kort statstobligationer • M kan inte påverka Y på långsikt utan bara P, • Dvs. mängden M ger P givet y, och • P = M - Y

6. Penningpolitik • På kort sikt är priser trögrörliga vilket gör det möjligt för CB att genom M påverka Y. • Centralbanker har ofta duala mål. • Dels skall man hålla inflationen låg och samtidigt stabilisera resursutnyttjandet i ekonomin kring full sysselsättning (y-bar). Dvs (y-y_bar). • Om inte full sysselsättning råder uppstår en konflikt pga att M -> P(förväntningar)

7. Instrument • Centralbanker kan jobba med öppna marknad interventioner, reservkrav. De kan sätt mål för penningmängdens tillväxt osv. • På lång sikt sätter de mål för hur mkt den monetära basen skall växa, dvs. låt den följa M så att Y + inflationsmålet upprätts hålls.

8. Inflation och M • Även om P styrs av M på långsikt, så sker det genom inflationsförväntningar. Löner o priser sätt på basis om förväntningar om vart inflationen går. • För att styra inflationen effektivt måste man styra förväntningarna. • Det gör Riksbanken genom att vara 1) självständigt gentemot riksdag och regering, 2) var tydlig och förutsägbar i politik och 3) grundar politiken på inflationsförväntningarna.

9. Praktisk räntepolitik • Riksbanken studerar inflationsförväntningar, främst genom the yield curve, på 18-24 månaders sikt. • Går förväntningarna över inflationsmålet så höjer man styrräntan. Detta pressar i praktiken ned ökningstakten i penningmängden, det dyrare att låna osv, förväntningar går tillbaka till målet. Omvänt förväntningarna ligger under, man ökar styrräntan. • Riksbanken har ett rörligt mål, 2% +/- 1 procent • Runt detta tar man hänsyn till (y-y_bar), dvs sysselsättningen. • Man gör prognoser på konjunkturen och lägger upp en räntebana för styrräntan som blir offentlig. • För att styra förväntningarna är man öppen och redovisar även hur Riksbanksfullmäktige röstar. • Kritik I: Man har hållet inflationen för lågt inom intervallet. Relevant? På kort sikt finns ett samband arbetslöshet-inflation, men inte på lång sikt. • Kritik II: Man ligger 0.6% under i snitt i sina prognoser!