”Skogslandskapet” - det fjärde landskapet

1. Skogens betydelse förVärldsarvet Kopparberget!Föreläsning & diskussion med Världsarvsguider 2007 06 12Nils Säfström & Jan Hedberg

2. ”Skogslandskapet”- det fjärde landskapet • De fyra byggstenarna, • Malmen - Gruvlandskapet • Arbetskraften - Stadslandskapet • Vattnet – Bergsmanslandskapet med bergsmans-gårdarna, hyttorna och fallen längs vattenvägarna • Skogen – Skogslandskapet – bergsbrukets åker med leveranser ända från Yttermalung, Lima, Venjan, Siljans stränder.

3. Behov av skog – virke – ved! • Malmbrytning - tillmakning • Byggnationer i gruvorna och kring gruvområdet och hyttorna • Malmrostningen • Verktyg och körredskap samt bloss i gruvan • Största vedbehovet till volymen var kol till hyttorna

4. Behov av ved-/virkesvolymer vid gruvan & hyttor: • 1774 fanns det 180 pinnstegar i gruvan. • ca 3.000 bloss/dag = 17 m3 = 5.000 m3/år för blossen vid Falu gruva till ca 1700. Förbrukningen under 16-1700 tal enligt boken Falu miljöhistoria var; • Tillmakningsved 40.000 m3t/år. • Konstruktionsvirke 5000 m3t/år. • 1667 skriver Landshövding Duvall att det åtgick tot ca 100 000 m3t vid gruvan för byggnationer, bloss, tillmakning = ca 1400 lastbilslass med släp idag. • Årlig åtgång av träkol var ca 300 000 m3s årligen i snitt vilket krävde 600.000 m3t ved/virke vid inresning i milorna. (300 000 m3s kol = 150 000 stigar träkol) • Toppår 1660 enl Lindroth, 264.000 stigar = ca 500.000 m3 kol = ca 1.000 000m3 ved. • Åtgång vid kall och vändrostning 25000 m3t/år. • Total åtgång cirka 700000 m3t per år i snitt motsvarande ca 11.000 virkeslastbilar med släp som vi ser idag på vägarna.

5. Hur införskaffades vedbehovet? • Historiskt tidiga regleringar om avverkningar, förbud mot skogsbränder. • Wedekompaniet 1648-49 som embryo till dagens StoraEnso (för att skaffa virke till gruvan, daglöstäkten centrum). • Avtal med allmogen om skogsleveranser jmf (Hago-Brittas myntskatt Malung) • Organiserad flottningen • Organiserade hästtransporter

6. Wedekompaniet • Bildandet av Wedekompaniet 1648-49 (till 1888) embryo till dagens StoraEnso.

7. Skogslandskapet och flottleder som påverkades av driften vid Kopparberget

8. Kolflottning • Kolflotten genom Nils Säfström, Gagnefs och Mockfjärds hembygdsföreningar.

9. Det sociala livet i skogslandskapet • Stor påverkan på befolkningens levnadsbetingelser under Kopparbergets epok både ekonomisk som socialt. • Troligen storleksordningen 500 hästekipage kolkörare/kolforor per dag i snitt in mot Falun under vinterföresäsongen i mitten av 16-talet. • Vi har en skyldighet till 1000-tals människor i 10-15-20 generationer att beskriva och lyfta fram dessa människors slit i skogslandskapet. • Enkla övernattningskojor och splittrade familjer för gruvan och landets välstånd.

10. Ved- och virkesjämförelse idag och för 350 år sedan: • 700.000 m3t motsvarar ca 11.000 timmerlastbilar med släp. • Arbetet med att producera träkol var troligen upp mot 90% av arbetskraftsåtgången i skogslandskapet. • Avverkningen skedde med yxa, vinterkörning med häst och flottning. • Arbetskraftsåtgången för kolet uppskattas att i mitten på 16-talet vara ca 450.000 dagsverken = ca 3.000 kolare på halvårsbas • Troligen 400 årsarbverk, 800 hushåll bara i Gagnef • Varje hästekipage tog i snitt ca 3 stigar = 6 m3s. Uppskattningsvis 100 kördagar per år under dec-mars. • Troligen storleksordningen 500 hästekipage kolkörare/kolforor per i snitt in mot Falun under vinterföresäsongen i mitten av 16-talet. • Dagens avverkning i Sverige är i cirka 80 miljoner m3fub, Dalarna ca 5 miljoner m3fub.

11. Ved- och virkesjämförelse idag och för 350 år sedan: • 700.000 m3t motsvarar ca 11.000 timmerlastbilar med släp (60-65 m3t/lass). • Vid mitten av 1600-talet, storhetstiden kan det åtgått upp mot 1.500 000-2 000 000 m3t!? • Dagens avverkning i Sverige är i cirka 80 miljoner m3fub, Dalarna ca 5 miljoner m3fub.

12. Vad som gjorts!”Skogen och Kopparberget” • Första initiativen kring skogen och världsarvet sommar 02. • Bildandet av skogsgrupp våren och hösten 03. • Studiecirkel i samarbete med vuxenskolan våren 04, skogen, kolning och flottning. • Inventering av fredsmilsrösen 2004-06, Lantmätare Johan Brandberg 1754, 112 rösen en gammelsvensk mils radie = 10 689 m från Falu gruva. • Diskussioner med Vuxenskolan och Högskolan om samarbete kring kurser och framtagande av material kring skogen.

13. Vad som gjordes 2006! • Skogsutställning vid gruvmuseét. • Iordningställande av kolningsplats, Kolarnas backe med byggande av kolarkoja och kolmila vid krondiksskogen våren 2006. • 2 Skogsdagar kring gruvmuseet & Kolarnas backe. • Kolflotten

14. Vad som kan vidareutvecklas! • Endast Lapponia och Örlogsstaden Karlskrona berör skogligt användande bland Sveriges Världsarv. I Finland finns pappersbruk, skogsindustrienhet. • Permanenta en skogsutställning på museet, är under planering • Producera en fredsmilsguide för kunskapsspridning, upptäcktsfärder och vandringar längs fredsmilen. • Avhandlingar om skogens betydelse, fördjupade kunskaper från de skogliga arkiv som finns fram för allt Storas gamla arkiv. • Avhandling om sociala livet hos människorna i skogslandskapet, kulturgeografisk forskning. • Utveckla detaljkunskap kring kolningens process och skapa visningsmaterial för skolor och turister i anslutning till gruvan. Kanske bygga vidare på Kolarnas backe. • (Hur ser skogshistoriken ut kring en skogsgård i närområdet, exempelvis Israelsgården som FetMats kom från i Boda by, Svärdsjö.)

15. Visionen att vara… …ett föredöme bland världsarven, det lokala i det globala i Universum!