Skolans klubbverksamhet stödjer den grundläggande utbildningen

1. Skolans klubbverksamhet stödjer den grundläggande utbildningen

2. Att utveckla kavliteten i den grundläggande utbildningen 2008-2011 Under åren 2008 – 2011 riktas statsunderstöd (80 milj.€) till kommuner och utbildningsanordnare Effektiverat och särskilt stöd (2008-) Elevhandledning (2008-) Servicestrukturen inom elevvården (2008-) Utvecklandet av skolans klubbverksamhet (2008-) Utveckla samarbetet mellan hem och skola (2008-) Utvidga skolans klubbverksamhet (2009-2010) Mindre gruppstorlekar (2009-) Utvidga den förberedande undervisningen för elever med invandrarbakgrund (2009-) 2 Riitta Rajala, Opetushallitus

3. POP-programmet -att utveckla kvaliteten i den grundläggande utbildningen YRKES START försök, UBS Utveckling av lärmiljöer FLEXIBEL UTBILDNING KELPO-verksamheten POP-programmet ELEV-HANDLED-NING VARPU-nätverket, Stakes Motionochidrott, UvM SAIREKE KLUBB-VERKSAM-HET KiVa-skola, UvM ELEVVÅRD MÅNG- KULTURELLA FÄRDIGHETER UNDERVIS-NING FÖR ROMER

4. Skolans klubbverksamhet Med skolans klubbverksamhet avses den verksamhet som nämns i 47 § i lagen om den grundläggande utbildningen och som definieras i grunderna för läroplanen. För att stödja skolans fostran och undervisning kan skolan ordna klubbverksamhet. Principerna för ordnandet av verksamheten skall skrivas in i skolans läroplan. Skolan fastställer verksamheten i sin årliga arbetsplan. Det är kostnadsfritt och frivilligt för barn och unga att delta i klubbverksamheten. 4

5. Målen för skolans klubbverksamhet Mångsidig fritidsverksamhet som stödjer barns och ungas växande Syftet är att inspirera eleven till positiva fritidssysselsättningar och att ge eleven möjligheter till annat än vanligt skolarbete i en trygg och lugn miljö. Varje barn skall få en möjlighet att delta i någon form av klubbverksamhet, t.ex. idrottsklubb, under hela sin grundläggande utbildning. 5 Riitta Rajala, Opetushallitus

6. Målen för skolans klubbverksamhet Att få med de barn och unga som på grund av bristande stöd från familjen inte har möjlighet att regelbundet delta i hobbyer. Fördjupa hemmets och skolans samarbetsformer. Färdiga strukturer utnyttjas då verksamheten ordnas, till exempel tredje sektorn, skolans övriga intressegrupper och olika förvaltningar. 6 Riitta Rajala, Opetushallitus

7. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Klubbverksamheten skall stödja elevens etiska och sociala tillväxt och mångsidiga utveckling Syftet med klubbverksamheten är - att stödja hemmets och skolans fostringsarbete - att öka barnens och de ungas delaktighet - att ge eleverna möjlighet att utveckla sociala färdigheter och växa till människor med samhällsansvar - att ge känslan av att lyckas - att utveckla kreativt handlande och tänkande - att sporra barnen och de unga till att skapa sin egen kultur - att ge en möjlighet att bättre lära känna eleven - att stödja intressen och främja positiva fritidssysselsättningar

8. Morgon- och eftermiddagsverksamheten I morgon –och eftermiddagsverksamheten deltar ca. 45 000 barn 97,2 % av kommunerna ordnar verksamhet (388 kommuner) Verksamhetstid 7.00 – 17.00 Eleverna i årskurs 1-2 och elever i specialundervisning i åk 3-9 Kommunen får statsandel för verksamheten Svenskspråkigt nätverk för morgon- och eftermiddagsverksamheten koordineras av Sydkustens landskapsförbund i samarbete med Utbildningsstyrelsen www.eftis.fi, www.edu.fi/svenska, www.apip.fi/svenska 8 Riitta Rajala, Opetushallitus

9. Statsunderstöd för skolans klubbverksamhet Skolans klubbverksamhet utvecklas för elever i årskurs 1-9 Klubbverksamheten skall utvecklas åtminstone i en skola i kommunen eller som kommunalt samarbete. Skolorna skall ordna mångsidig klubbverksamhet (till exempel idrotts-, miljö-, bildkonst-, musik- och språkklubbar) minst 3-5 timmar i veckan 1½ års tid. Kommunens egen finansiering är minst 25% av klubbverksamhetens kostnader. Elevkårerna deltar i utvecklandet av klubbverksamheten Kommunens elevvårdsgrupp(er) deltar i utvecklandet av skolans klubbverksamhet bl.a. genom att de kan föreslå en elev att delta i klubbverksamhet Skolans klubbverksamhet utvecklas i samarbete med skolorna och andra aktörer (såsom Klubbcentralen- stöd för skolan rf., Förbundet hem och Skola och Sydkustens landskapsförbund och Finlands svenska idrott) 9 Riitta Rajala, Opetushallitus

10. Ansökan om statsunderstöd för utvecklandet av klubbverksamheten för åren 2008-2009 Ansökningstiden under våren 2008, besluten till kommunerna under sommaren 2008 306 ansökningar godkändes, ca 20 svenskspråkiga och tvåspråkiga ansökningar Sammanlagt beviljades 5,7 miljoner euro (3500 – 100 000 euro/utbildningsanordnare) 10 Riitta Rajala, Opetushallitus

11. Statsunderstödet kan användas till: kostnader som uppkommer i kommuner och skolor för att utveckla och ordna klubbverksamhet arvoden för klubbledare kostnader som uppkommer på grund av utbildning eventuella vikariekostnader kostnader som uppkommer på grund av skolresor kostnader för material och redskap Statsunderstödet kan inte användas till kostnader som uppkommer för normala utgifter för att ordna undervisning eller för kostnader för hyror för utrymmen Längden på en klubbtimme är 60 minuter 11 Riitta Rajala, Opetushallitus

12. Kommunernas planer för klubbverksamheten • ca 4 800 nya klubbar från och med hösten 2008 • 85% av utbildningsanordnarna erbjuder idrottsklubbar • De flesta klubbledare är behöriga lärare (70%)

13. Antalet klubbar 13

14. Andelen elever i årskurserna 1-6 och 7-9, enligt län

15. Platsen för klubbarna

16. Klubbledarna

18. Klubbverksamhetens mångsidighet

19. Att utveckla samarbetet mellan hemmen och skolan

20. Utvecklandet av skolans klubbverksamhetåren 2008 – 2010 Hösten 2008 Broschyr om skolans klubbverksamhet Nationellt inledningsseminarium i augusti 2008 Skolans klubbhandbok, november 2008 Regionala utbildningar november-december, (Sydkustens landskapsförbund och Förbundet Hem och Skola) Utvecklingsplan t.o.m.10.10.2008 20 Riitta Rajala, Opetushallitus

21. Utvecklandet av skolans klubbverksamhet under åren 2008-2010 Vintern/ våren 2009 Det andra nationella utvecklingsseminariet för kommunens kontaktpersoner 23.1.2009 på Paasitorni i Helsingfors. Ansökan om statsunderstöd för nya utbildningsanordnare för åren 2009-2010, 15.12.2008 – 30.1.2009 Besluten 27.2.2009 Andra ansökningsomgången för utbildningsanordnare som redan är med i verksamheten 19.1.2009 – 27.2.2009 Besluten 27.3.2009 Regionala utbildningsdagar i februari-mars 21 Riitta Rajala, Opetushallitus

22. Utvecklandet av skolans klubbverksamhet under åren 2008-2010 Hösten 2009 Regionala utbildningar fortsätter Stöd och handledning till nya kommuner Det tredje nationella utvecklingsseminariet i september 2009 Komplettering av verksamhetsplanerna elektroniskt i augusti-september 2009 (både nya kommuner och kommuner som redan är med I verksamheten) 22 Riitta Rajala, Opetushallitus

23. Utvecklandet av skolans klubbverksamhet under åren 2008-2010 Vintern/våren 2010 Rapportering 31.1.2010 om utvecklingsarbetets resultat (de som fått finansiering 2008-2009) Det fjärde nationella utvecklingsseminariet i februari 2010 Utbildningarna fortsätter Stöd och handledning till kommunerna för att etablera verksamheten Slutrapportering om utvecklingsarbetets resultat 31.1.2011 (alla) 23 Riitta Rajala, Opetushallitus

24. Finansieringen • 2008 – 2009 ca. 5,9 miljoner euro • 2009 – 2010 ca. 6,0 miljoner euro • 2011 ? 24 Riitta Rajala, Opetushallitus