Om RUT och ROT och VITT och SVART

1. Om RUT och ROT och VITT och SVART Rapport 2011:1 Speglar främst förhållandena under 2010

2. Bakgrund • Avdrag för hushållstjänster ”RUT” från 1 juli 2007. Motiv: Etablera en ny marknad, skapa sysselsättning, motverka svartarbete, jämställdhet • Avdrag för ROT-arbeten från 8 december 2008. Motiv: Motverka svartarbete, konjunkturläget • Fakturamodellen infördes 1 juli 2009 • Skattereduktionen är 50% av arbetskostnaden inkl. moms. Reduktionen högst 50 000 kr per köpare och år.

3. Skatteverket har också ett regeringsuppdrag • Regeringsuppdrag till Skatteverket 22 juni 2011 avseende uppföljning och utvärdering av fakturamodellen • Uppdraget ska redovisas senast februari 2012 • Skatteverkets förslag kommer samlat i anslutning till avrapporteringen av regeringsuppdraget

4. Fokus för Skatteverkets analys Skapa kunskap om: • Hur rutinerna fungerat för Skatteverket, köpare och utförare • Effekten på svartarbetet • Fel som är specifika för det nya systemet • Legitimiteten för svartarbete inom dessa områden Därutöver: • Dokumentation av husavdragets utveckling och karaktäristika på köpare och utförare ▼ ESO-projekt: • En bred samhällsekonomisk analys kommer att göras av forskare i Uppsala

5. Fakturamodellen ger ökad transparens Fakturamodellen verkar positivt: • Ger systemstöd som - stimulerar vit efterfrågan hos hushållen- skapar preventiv effekt hos företagen genom den info den skapar om transaktionerna och som används i Skatteverkets kontroller- ger aktuell information- ger bättre förutsättningar för kontroll än i andra branscher • Möjliggör förtryckning av deklarationerna vilket skapar rationell hantering

6. Genomförda undersökningar • Intervjuundersökning med köpare av RUT • Intervjuundersökning med köpare av ROT • Frågor till allmänheten genom påhäng i Skatteverkets årliga intervjuundersökning • Kartläggning av felförekomst baserad på slumpurval av ansökningar för husarbete • Bearbetningar av uppgifter i Skatteverkets administrativa system

7. Utvecklingen av RUT och ROTmiljarder kr Senaste utvecklingen mätt som rullande tolvmånaderstal med slutmånad augusti 2011: • ROT: 13,9 mdkr 907 000 köpare • RUT: 1,6 mdkr 387 000 köpare

8. RUT • Om köparna • Om utförarna • Om svartarbetet

9. Vilka är RUT-köparna? 326 000 köpare. Reduktion 1 371 mnkr • Uppskattningsvis har köpts 7,6 miljoner timmar (motsvarar schablonmässigt ca 5000 årsarbeten i debiterad tid; antalet sysselsatta är fler genom att all arbetstid inte kan debiteras och att en del arbetar deltid). • Städning står för 89 %, trädgårdsarbete/snöröjning för 8 % • Överrepresentation i åldrarna 35-44 år samt över 65 år • Över 65 år finns 115 000 köpare (= 35 %) och de står för 300 mnkr (24 %) • 164 000 förvärvsarbetar, varav- 103 000 sammanboende där båda arbetar heltid, - 38 000 sammanboende där båda arbetar 6 timmar eller mer- 25 000 ensamstående som arbetar heltid- Av de heltidsarbetande uppger 46% att de arbetar mer än normal heltid • 75 % av köparna har fått belopp under 5 000 kr; 3 % belopp över 20 000 kr (i genomsnitt 4 200 kr)

10. Hur fick man jobbet utfört innan avdraget fanns?

11. Vilka är RUT-utförarna? Antal företag: 8 630 st • Totalt har 12 451 företag fått utbetalningar men vissa är att karaktärisera som ROT-företag • Exkl. ROT-dominerade finns 8 630 RUT-företag • En ung bransch, startade 2007 eller senare: 47 % • Antal arbetsgivare nischade mot RUT: ca 2 400 st, varav 1 600 nyregistrerade • Egenföretagare: ca 5 400 st • Antal arbetsgivare där RUT är ett marginellt inslag: ca 1 900 st • Utländska företag: 32 st (Polen/Tjeckien 18 st, Norden 8 st, Baltikum 4 st)

12. Om svartarbetet städtjänster Vald metod för att fånga vad som hänt • Föremätning = svartarbetskartläggningen 2005 • Förändringen = Intervjufrågor riktade till RUT-köpare

13. Köpare av städtjänster • Skillnad i tidsåtgång mellan gör-det-själv och utförare. Åldersgruppen 18-64 år

14. Timpris för städning – vitt och svart

15. RUT-köparna är priskänsliga

16. Omvandling av svarta städtjänster Svar på frågan hur köparens hushåll gjorde tidigare Antal hushåll Antal köpta som köpt svart svarta timmar • RUT-hushåll som tidigare köpte svart 14 000 0,9 miljoner • Svartarbeteskart-läggningen 2005 147 000 7,4 miljoner • Relativ minskning 10 % 11 á 12 % ▼ Av en rad skäl en minimiskattning

17. Omvandling på sikt

18. ROT • Om köparna • Om utförarna • Om svartarbetet

19. Vilka är ROT-köparna? 870 000 köpare. Reduktion 13,5 mdkr • Uppskattningsvis har köpts 53 miljoner timmar (≈ 30 000 årsarbeten i debiterad tid) • Stor volymökning  40 % uppges vara tidigareläggningar eller jobb som inte skulle ha gjorts om ROT-avdraget inte funnits • Genomsnittligt belopp 15 511 kr/köpare • 39 % av köparna har fått belopp under 5 000 kr; 28 % belopp över 20 000 kr

20. Vilka är ROT-utförarna? Antal företag: 61 137 st • Lite fler startade 2009 och lite färre 2010 än under 2007 och 2008 • Arbetsgivarregistrerade: 62 % (38 170 st) • Egenföretagare 51 % (31 114 st) • Utländska företag: 339 st (Polen/Tjeckien 224 st; Baltikum 70 st)

21. Om svartarbetet ROT

22. Många ROT-köpare kan inte göra jobbet själv Skillnad i tidsåtgång mellan gör-det-själv och utförare

23. Nettopris (efter reduktion) per timme för ROT-arbeten

24. Priskänsligheten ROT – samtliga typer av jobb sammantaget Men stora skillnader mellan olika typer av jobb: • minst priskänsligt el/VA • mest priskänsligt målning och tapetsering

25. Omvandling av svarta ROT-jobb Svar på frågan hur ”köparens hushåll skulle fått utfört motsvarande jobb om avdraget inte funnits” Anm: De intervjuade har kunnat ange flera svarsalternativ

26. Jämförelse med volymen i svartarbetskartläggningen 2005 Antal Antal svarta arbeten timmar • Arbeten som skulle köpts svart om ROT- avdraget inte funnits 44 000 2,6 miljoner • Svartarbeteskart-läggningen 2005 430 000 18,7 miljoner • Relativ andel -10 % -14 % Faktorer som kan medföra underskattning: • Frågan hypotetisk. IP har uppfattat den som känslig • I svaret ”ta hjälp av vänner och anhöriga” kan finnas en del svart • Om det skulle finnas betydande inslag av renoveringsarbete som inte omfattas av dagens husavdrag i den volym svartarbete 2005 som vi relaterar effekten till

27. Bilden av hela marknaden bland ROT-företagen? Om man hade frågat ROT-företagen – hur skulle bilden av svartarbetet då ha blivit? • Vid utvärderingen av Finlands hushållsavdrag bedömde företagen att 60 procent av den svarta marknaden hade försvunnit (baserat på hypotetiska frågor till företagare i branschen) • En samlad och aktuell bild av hur ROT-företagen i Sverige bedömer förekomsten av svartarbete finns inte. Planer på en undersökning (hösten 2011) finns hos intresseorganisationerna. • Hösten 2009 svarade 78 % av företagen att ROT-avdraget bidrar till minskat svartarbete.

28. Vilken betydelse kan den stora vita efterfrågan 2010 tänkas ha? • Är mängden svartarbete beroende på efterfrågetrycket? • År 2010 ett annat läge än 2005. Efterfrågeökningen så stor att konkurrensen från svart uppfattas som liten • Utförarna har svårt att tillfredsställa efterfrågan och de svarta arbetena hamnar ”längst bak i kön” • Vita jobb har tidigarelagts och i denna konkurrens har svarta jobb trängts undan.

29. Om legitimiteten Frågor riktade till allmänheten

30. Inställningen till RUT och ROT är mycket positiv hos allmänheten November 2010 • 86% tycker ROT-avdraget bra • 72 % tycker RUT-avdraget bra • Almegas undersökningar visar att acceptansen för RUT ökat över tiden • ROT-avdraget har redan tidigare haft hög acceptans

31. Acceptansen för svartarbete har minskat November 2010 • 88 % tycker inte det är OK att folk köper svartstädning • 90 % tycker inte det är OK att folk köper ROT-arbeten svart • Almegas undersökningar: Klar förändring i attityden till svart städning. Legitimiteten i att köpa hushållsnära tjänster svart har minskat. • Demoskops undersökningar visar också på att inställningen generellt till svartarbete ändrats  färre kan tänka sig att själv arbeta svart och att köpa svart våren 2011 jämfört med 2005 – Husavdraget kan vara en bidragande faktor

32. Administrativa hanteringen 3 aktörer

33. Hur har det gått? • Skatteverkets förmåga att snabbt anpassa och planera om har satts på prov... 4 ggr så stor volym som ursprungligen beräknades • Ansökan om utbetalning: - 1:a halvåret: Bara på papper. Utbetalning inom 10 dagar - Från 2010: Även e-tjänst. Utbetalning inom 5 dagar- Klaras i över 95 % av fallen • Köparna – fakturamodellen har gjort det mycket enkelt • RUT-utförarna – en ny bransch och administrationen av fakturamodellen ses som en del av och en förutsättning för att branschen ska fungera • ROT-utförarna – inledningsvis var kritiken delvis hård. Men efter ett par månader hade kritiken dämpats. Men en riktigt samlad och aktuell bild finns inte

34. Fel och fusk specifika för husavdraget • Skilja på skattefel och rena bedrägerier

35. Felskattning med slumpurval • Slumpurval 2 553 ansökningar från utförare • Det förekommer också rena periodiseringsfel dvs. belopp som är helt rätt men som betalts ut för tidigt (ska göras först när arbetet är utfört och kunden betalat fakturan)  i slutändan en ränteeffekt av marginell betydelse för statskassan

36. Riktade kontrollen Förkontrollen 2010: • 55 mnkr stoppat från utbetalning • 69 brottsanmälningar Efterkontrollen: • skatte- och avgiftskrav 36 mnkr • 18 brottsanmälningar 159 st brottsanmälningar sedan fakturamodellens start t.o.m. 2010

37. Utökade kontroller 2011 • Kostnad för material görs om till arbetstid. • Förekommer både bland stora och små aktörer • Problem med närstående som utför arbete • Skattereduktion kan inte medges när en närstående utfört arbetet. • Bedrägerier • utförare och köpare är i maskopi med varandra

38. Om ansökan om skattereduktion görs på felaktiga grunder kan den som ansöker om skattereduktion • bli återbetalningsskyldig av för mycket beviljad skattereduktion • påföras skattetillägg på grund av att han lämnat oriktig uppgift i deklarationen • bli åtalsanmäld