1 / 40

Strategisk extern kommunikation

Strategisk extern kommunikation. Jesper Falkheimer, docent Lunds universitet; Campus Helsingborg Institutionen för kommunikationsstudier (IKS). Vad erbjuder ni?. Till vem?. Till vem?. Och på vilket sätt?. Ökad publik- och kommunikationsstyrning!.

jeff
Télécharger la présentation

Strategisk extern kommunikation

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Strategisk extern kommunikation Jesper Falkheimer, docent Lunds universitet; Campus Helsingborg Institutionen för kommunikationsstudier (IKS)

  2. Vad erbjuder ni?

  3. Till vem? Till vem?

  4. Och på vilket sätt?

  5. Ökad publik- och kommunikationsstyrning! • Kulturaktörer befinner sig i en omvandlingsprocess där ”konsumenter” blir ”producenter”, ”överföring av produkter” blir ”värdeskapande tjänsteprocesser” och ”platser” blir ”mötesplatser”. • Val mellan ”produktfokusering” vs. ”marknadsfokusering”? • Vad är public service?

  6. Massor av information, ganska stabil användning, men alltmer segmentering och svårtydda effekter Volym information UTBUD ANVÄNDNING EFFEKTER? 1950 1970 2000 Källa: Cuilenberg

  7. Kommunikationstrender • Tribalisering – livsstilsgrupper etableras t.ex. kring varumärke bortom traditionell demografi. • Kommunikationsklyftor – resurser allt mer betydelse för medieval (massmedier till klassmedier) • Fragmentarisering och specialisering (Curlingkanalen!) • Från mass- till mikrokommunikation. • Otrohet och missnöje med auktoriteter (risksamhället) • Boomerangeffekter av reklambudskap • Ständig kriskommunikation (kris: hot mot etablerad ordning, osäkerhet, kräver snabb insats) p.g.a. organisationsförändringar. • Fusion marknadsföring och information. • Improvisationsförmåga central: skapas genom träning och reflektion.

  8. Strategisk kommunikation i samtidens centrum • Förändring och minskad auktoritetstro ställer ökade krav på chefer • Informations- och kommunikationsteknik leder till ökad informationsmängd • Produktexplosion, mobilitet, globalisering och konkurrens leder till fokus på det “imateriella”: varumärken, service och kommunikation • Valfriheten, konkurrensen, snabbheten leder till ökad fokusering på (lojala) relationer.

  9. Central drivkraft för strategisk kommunikation • Legitimitet, dvs. tillit och förtroende för ett system, en organisation, ett objekt etc. • Legitimitet är en process som inte kan byggas på kort sikt (jfr marknadskommunikation), men raseras snabbt (jfr Arla Foods - tog 40 år attt bygga upp sin position i Mellanöstern, men 5 dagar att rasera den).

  10. ”Informationshistorien” • 1960-70-tal: Samhällsprat (medborgaren ska upplysas, stark informationstilltro, ökat misstroende mot auktoriteter, massinformation) • 1980-90-tal: Mot marknadsprat (sakta), utbildningar kvar i ”planerad samhällsinformation”, tilltro till förnuftig kund, fokus undersökningar (kvant.), allt mer publicitetsfokus (”mediernas makt”) • 2000-talet: Nyckelord: Strategisk, management, kommunikation, socialt ansvarstagande, affärsnytta, varumärke, multikulturell, hybrider, sociala medier, mun- till-mun-marknadsföring…

  11. Vad är ett varumärke? Ge ett exempel från din egen värld.

  12. Varumärke För länge sedan: Inbrända märkningar av boskap och människor. För inte så länge sedan: Logotyper och visuell form och den uppfattning en kund förknippar med logotyper eller trademarks. Numera: Relationell uppfattning: Varumärken konstrueras i människors medvetanden genom alla de relationer, erfarenheter och kontakter som människan har med en tjänst, produkt eller organisation, plats eller annat objekt.

  13. Klyfta bruksvärde/symbolvärde • Image is everything? • Varumärken som inte förenar bruksvärde med symbolvärde problematiska, särskilt för offentliga verksamheter. • Exemplet America´s Cup!

  14. Vilka värden och associationer vill ni att er verksamhet ska förknippas med? • Vilken image (omvärldsbild) tror ni att er organisation har? Skiljer den sig mycket åt beroende på intressent?

  15. Varumärkesnivåer • Kännedom (top of mind) • Image (ytlig attityd) • Erfaren attityd (reputation) • Värdering ----------- • Huvudregel: bygg på det du har, komplettera, förstärk, omvandla på lång sikt. • Socialpsykologisk nyckel: Involvering (anpassning)

  16. Profil (organisationens officiella bild/er) Identitet (medarbetaternas bild/er) Image (omvärldens bild/er) Bilder av en organisation

  17. Bra varumärken? • Trovärdiga • Konsistenta • Särskiljande • Kraftfulla

  18. Bra ”corporate brands”? • Bygger på tillit och förtroende. • Som är något man förtjänar, inte något man kan vinna genom masskommunikation. • Som skapas på lång sikt där förtroendekapital, verksamhet, historia avgör. • IKEA, IKEA, IKEA - varför så starkt varumärke?

  19. Vilka intressenter har ni?

  20. Isomorfism • Tvingande isomforfism som är en konsekvens av formella eller informella krav till anpassning som starka organisationer lägger på svagare. Regler, policies och lagar är exempel på metoder. Typ kommunikationspolicies/grafisk profil. • Mimetisk isomformism är en konsekvens av osäkerhet såtillvida att de som är professionella väljer att göra som andra gör istället för att följa en egen linje. Att använda sig av samma koncept eller samma kärnvärden som andra är ett exempel på detta. • Normativ isomorfism är en konsekvens av att personal med samma professionella bakgrund eller utbildning likriktar sina organisationer. Det kan också handla om konsultorganisationer vars ledningslösningar pumpas in i alla möjliga organisationer trots att de egentligen inte tar hänsyn till olikheter på olika plan.

  21. Var skapas bilden av er organisation (i omvärlden)?

  22. Några förslag? • Isanningens ögonblick – värde skapas i direkta möten mellan människor och konkreta upplevelser, inte via broschyrer eller annonser. • Genom buzz – dvs. mun-till-mun-marknadsföring: besökare som berättar för andra, ni själva som pratar med släkt och bekanta, genom rykten). • Genom journalistik(insändare, krönika, nyhetsartikel…).

  23. Vad karakteriserar typiska besökare hos er? Vilka grupper har ni svårt att attrahera? • Hur kommunicerar ni idag (budskap) för att nå dels de som redan är lojala besökare, dels de grupper som ni har svårt att attrahera? • Hur kommunicerar ni idag (medieval/kanal) för att nå dels de som redan är lojala besökare, dels de grupper som ni har svårt att attrahera? • Vilka system har ni för att få reda på vad besökare (och kanske också icke-besökare) anser om er verksamhet avseende sådant som utbud, service, information etc?

  24. Externa-interna kommunikationsbud 1. Medarbetare föredrar information från närmaste chefen2. Att förankra strategier tar tid!3. Undvik mörkläggning och top-down-strategier4. E-posta inte negativ information5. Hämta in medarbetarnas åsikter regelbundet6. Föredra öga-mot-öga-kanaler7. Inse att kaffekoppen är det hetaste mediet i en organisation8. Förankra strategin i medarbetarnas vardag: Vad betyder detta för mig?9. Använd reklam & PR medvetna om att den största effekten kan vara intern10. Inse att alla inte vill med, men kommunicera med alla

  25. 1. Vad förenar de organisationer som har högt förtroende vs. lågt?2. Har du koll på din egen organisations förtroendekapital?

  26. Kommunikation & management • Kommunikation har getts blygsam betydelse • Vilken betydelse har det att kommunikationsstrategerna flyttat fram sina positioner? Kamp marketing/public relations?

  27. Fyra strategiperspektiv • Klassiskt: Tro på ledarskap, rationella beslut, minutiös planering och stabila organisationer. Förebild: Militärväsen, industrin. Homo Economicus. Framväxt: 1960-talet. ”Uppfattningar om hur man ska formulera en strategi bygger på de idéer som skotska ekonomer lade fram på 1700-talet, medan dess grundantaganden om strategisk implementering går tillbaka till de militaristiska ideal som fanns i antikens Grekland” (Whittington, s. 19)

  28. Är det så här det antas gå till? (klassisk strategimodell) • Problem uppmärksammas • Definieras • Lösningar eftersöks • Analys av alternativ • Val • Implementering • Utvärdering

  29. 2. Evolutionistiskt: Marknaden styr och avgör framgångar. Ledarskap, strategi, beslut och planering ingen stor betydelse – däremot marknaden och effektivitet. Möjlig lösning: etablera massor av tjänster/produkter (differentiering) och se vad som funkar. Förebild: Biologi, Darwin. Framväxt: 1980-talet

  30. 3. Relativistiskt (processuellt): Verkligheten saknar enkla samband – kaos och mängder av oförutsägbara faktorer gör att ledarskap, minutiös planering och strategi snarare blir terapi än effektivt. Men ”strategiskt ramverk” har betydelse: jämför organisationer med jazzband (vikten av att kunna improvisera i gemensamt komp). Kommunikation = hantverk. Slutsatser: • Strategier viktiga för helhetsorienteringen (förenklar) – any map will do (enligt Karl E. Weick)! • Strategier ger trygghet (chefernas snuttefilt) vilket är bra • Strategier behöver inte formuleras år i förväg utan kan likväl skapas retrospektivt för att skapa mening åt det man gjort • Fokusera flexibilitet, anpassning till lokal vardag. Förebild: Socialpsykologi, kaosteori, lärande. Framväxt: 1970-talet

  31. En möjlig konsekvens: ifrågasätt all energi som läggs på planer, lägg mer krut på att skapa rätt ”beat”, plattform, ramverk – mer kreativitet, mer känsla?1. Detaljerade planer riskerar att låsa fast2. Lösa system med omvärldsbevakning och improvisation skapar snabb handling3. Improvisation kräver strategiskt ramverk och helhetstänkande, gedigna kunskaper och erfarenheter4. Och mycket övning (dvs. utbildning, reflektion)

  32. 4. Systemteoretiskt: Ledarskap och beslut har betydelse, men planering och förändring mindre. Fokus: Organisationer beroende av sin sociala, kulturella kontext. Varför vissa blir ledare förklaras t.ex. med att detta beror på samhälleliga faktorer på olika nivåer (kön, klass som dominerar i ett visst system). Finns alltså inga universella strategier som gäller. Att kommunikatörer tar mer plats = resultat av systemet (kommunikation som antagen lösning på sociala/organisatoriska problem?) Förebild: Sociologi. Framväxt: 1990-talet

  33. 1. Vilka konsekvenser för kommunikationsstrategi får de olika perspektiven? Går det att tillämpa de olika perspektiven – hitta exempel. Var befinner ni er? Handlar det också om tidsfaser?

More Related