Förhandlingarna bakom direktiven

1. Förhandlingarna bakom direktiven Hearing ”Senaste nytt om ekodesign och energimärkning” Stockholm, 5 maj 2010 Anette Persson, Energimyndigheten anette.persson@energimyndigheten.se

2. EU:s mål till 2020 20% energi-effektivisering 20% förnybar energi 20% (30%) minskade utsläpp av växthusgaser

3. Vilka är verktygen för att nå målen? • Ekodesign, Energimärkning, Märkning av däck, Byggnaders energiprestanda är några av de viktigaste verktygen för att nå effektiviseringsmålet. • I EUs nya 2020-strategi bekräftas målen samtidigt som resurseffektivitet betonas

4. Ekodesign • Kommissionen presenterade ett omarbetat eko-design direktiv i juli 2008 • Den största skillnaden jämfört med det befintliga direktivet var utökningen av omfånget till att täcka alla energirelaterade produkter • Det omarbetade direktivet förhandlades hösten 2008 ”i skuggan av energi- och klimatpaketet” • En överenskommelse med parlamentet nåddes under det tjeckiska ordförandeskapet våren 2009 • Europaparlamentet kämpade för att få mer fokus på resurseffektivitet samt ville att direktivet på sikt skulle täcka alla produkter (dvs även kläder, mat, möbler mm)

5. Ekodesign forts. • Parlamentet nöjde sig till sist med att en översyn av direktivet görs 2012, men även detta var svårt för några medlemsstater att acceptera • Översynen kan följas av ett nytt omarbetat lagförslag vid behov • En tvistefråga mellan medlemsstaterna var huruvida byggprodukter skulle nämnas specifikt som exempel på tillämpningsområden (undvika dubbelreglering) • Direktivet publicerades i Official Journal den 21 oktober 2009 och trädde i kraft 20 dagar senare • Implementeringen i svensk lagstiftning ska vara klar 20 november 2010

6. Efter ekodesign kom hela energieffektiviseringspaketet • Kommissionen presenterade i november 2008 (som en del av den Andra Strategiska Energiöversynen) ett energieffektiviseringspaket innehållande: • Nytt direktiv om märkning av däck • Omarbetat direktiv om energimärkning • Omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda

7. Det tjeckiska ordförandeskapet våren 2009 prioriterade försörjningstrygghet…

8. …vilket innebar att Sverige under sitt ordförandeskap kunde fokusera på energi-effektivisering

9. Målet var att nå en överenskommelse med parlamentet om hela energieffektiviseringspaketet under 2009

10. …planerna började ta fart och vi möttes av

11. - ”Omöjligt” - ”Det går aldrig” - ”Orealistiskt”

12. Bakgrunden till reaktionerna var ett nytt parlament, en avgående kommission, ett inkommande fördrag samt de extremt ambitiösa ändringsförslag som det sittande parlamentet hade röstat igenom

13. Till det kom splittringen i rådet som tyckte kostnaderna med förslagen var för höga, kommissionens involvering i nationell lagstiftning för stor samt att försörjnings-trygghet för gas var viktigare än energieffektivisering

14. Den största utmaningen var direktivet om Byggnaders energiprestanda eftersom rådet och parlamentet stod så långt ifrån varandra och eftersom vissa medlemsstater ville blockera förslaget.

15. Direktivet om byggnaders energiprestanda • Alla nya byggnader ska vara “nästan noll” energi-byggnader år 2020 • Nationell strategi för denna typ av byggnader • Krav på energiprestanda vid renoveringar • Finansiering av energieffektiviserande åtgärder nyckelfråga i förhandlingarna

16. Direktivet om byggnaders energiprestanda “The greatest success of the Swedish Presidency” – Energikommissionär Piebalgs om överenskommelsen på presskonferens den 7 december

17. När det gällde Energimärkning var antalet frågor där rådet och parlamentet var oense färre, men läget var blockerat eftersom parlamentet stoppat förslaget till ny layout (A-20%) för TV-apparater.

18. Direktivet om märkning av energirelaterade produkter Parlamentet krävde en helt stängd A-G skala vilket var otänkbart för flera medlemsstater.

19. Direktivet om märkning av energirelaterade produkter För att komma vidare erbjöd sig Kommissionen att genomföra en konsumentundersökning, med ett stort antal deltagare fördelat på olika medlemsländer.

20. Direktivet om märkning av energirelaterade produkter Konsumentundersökningen kunde tidigast bli klar i mitten av september så vi utnyttjade tiden fram till dess till att förhandla alla övriga frågor i direktivet.

21. Direktivet om märkning av energirelaterade produkter Något förvånande visade sig kravet på att ange energiklass vid offentlig upphandling vara den svåraste frågan vid sidan om lay-outen.

22. Direktivet om märkning av energirelaterade produkter Annonsering seglade också upp i förhandlingarna som en svår nöt att knäcka.

23. Direktivet om märkning av energirelaterade produkter Det blev till slut en ”omskalning via färger” och krav på att energiklass anges vid all annonsering där energi-relaterad information eller pris anges som gav en överenskommelse.

25. Direktivet om märkning av energirelaterade produkter En överenskommelse om innehållet nåddes den 17 november 2009, sedan dess har anpassningar till Lissabonfördraget genomförts, bland annat för kommittologin.

26. Direktivet om märkning av energirelaterade produkter Parlamentets slutomröstning äger rum den 19 maj (samtidigt som Byggnaders energiprestanda). Publicering i Official Journal sker troligtvis i början av sommaren.

27. Förordningen om märkning av däck • Rådet och EP stod nära varandra redan från start • Intensiv lobbying från däckindustrin • Etikettens placering, bullermärkning samt bränslebesparingskalkylator nyckelfrågor • Publicerat i Official Journal den 30 november 2009 • Träder i kraft 2012

28. Hur kan vi vara med och påverka besluten?

29. Beslutsprocessen Direktiv/Förordningar Ministerrådet - beslut - yttrande - ändringar - avslag Europaparlamentet Kommissionen - förslag

30. Fokus på kommissionen Kommissionen, ”Berlaymont” Ministerrådet, ”Justus Lipsius” Europaparlamentet

31. Vad gör kommissionen? • Tar fram nya lagförslag (kommissionen har initiativrätt) • Presenterar förslag till kompromisser för att underlätta att en överenskommelse nås inom rådet eller mellan rådet och parlamentet. • Tar fram strategier, handlingsplaner, rekommendationer, rapporter. Dessa kan, men behöver inte, behandlas av rådet och parlamentet • Ser till att fördraget följs - ”Guardian of the Treaty”

32. Vem är vem? Günther Oettinger, Energikommissionär, DE Connie Hedegaard, Klimatkommissionär, DK Catherine Ashton, Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, UK

33. Nytt Generaldirektorat för Energi

34. Fokus på ministerrådet Kommissionen, ”Berlaymont” Ministerrådet, ”Justus Lipsius” Europaparlamentet

35. Vad gör ministerrådet? • Beslutar om lagförslag, ensamma eller i samråd med Europaparlamentet (medbeslutande) • Alla 27 medlemsstater är representerade • För de flesta beslut krävs kvalificerad majoritet, rösterna viktas med avseende på folkmängd • Energiministrarna träffas vanligtvis två gånger per termin, nästa gång är den 31 maj • Sveriges ständiga representation i Bryssel sköter de löpande förhandlingarna i rådets arbetsgrupper (ca 200 arbetsgrupper)

36. Vems röst väger tyngst? Tyskland 29 Litauen 7 UK 29 Lettland 4 Frankrike 29 Slovenien 4 Italien 29 Estland 4 Spanien 27 Cypern 4 Polen 27 Luxemburg 4 Nederländerna 13 Malta 3 Grekland 12 Rumänien 14 Tjeckien 12 Bulgarien 10 Belgien 12 Ungern 12 Portugal 12 Sverige 10 Österrike 10 Slovakien 7 Danmark 7 Finland 7 Irland 7 Totalt 345 • 255 röster (73,91%) för att få igenom ett förslag • 91 röster stoppar ett förslag • Ex: Frankrike + Italien + Sverige + Luxemburg + Lettland + Estland + Österrike + Cypern

37. Arbetet i minsterrådet - Energi Energiministermöte2 ggr per termin Coreper I ,1 -2 möten/vecka Rådsarbetsgruppen för energi 27 MS. Möte varje tisdag Förslag från kommissionen

38. Sveriges ständiga representation vid Europeiska Unionen • Sveriges största utlandsmyndighet • Regeringens förlängda arm i EU • Regeringskansli i miniatyr • Representerar Sverige i rådet • ca. 114 personer, varav ca 75 handläggare. Under Sveriges ordförandeskap: ca. 170-180 • Martina Högberg från Energimyndigheten nytt energiråd från april 2010

39. Roterande ordförandeskap – vilka länder kommer efter Spanien? • Belgien hösten 2010 • Ungern våren 2011 • Polen hösten 2011 • Danmark våren 2012 • Cypern hösten 2012 • Irland våren 2013 • Litauen hösten 2013 • Grekland våren 2014 • Italien hösten 2014 • Lettland våren 2015 • Luxemburg hösten 2015 • Holland våren 2016 • Slovakien hösten 2016 • Malta våren 2017 • UK hösten 2017 • Estland våren 2018 • Bulgarien hösten 2018 • Österrike våren 2019 • Rumänien hösten 2019 • Finland våren 2020

40. Fokus på Europaparlamentet Kommissionen, ”Berlaymont” Ministerrådet, ”Justus Lipsius” Europaparlamentet

41. Vad gör Europaparlamentet? • Beslutar om lagförslag i samråd med ministerrådet (medbeslutande) • Yttrar sig om övriga förslag från kommissionen • Består av 751 ledamöter från de 27 medlemsländerna • Sverige har 20 ledamöter • Sammanträder i Strasbourg varje månad och i Bryssel däremellan

42. De politiska grupperna i Europaparlamentet

43. Energifrågorna behandlas i ITRE-utskottet (Industri, Forskning och Energi) • Ordförande Herbert Reul, EPP-DE • Svenska representanter i ITRE-utskottet: • Lena EK, ALDE • Marita Ulvskog, S&D • Gunnar Hökmark, EPP

44. Hur arbetar Europaparlamentet? • Rapportör (huvudförhandlare) och skuggrapportörer (som representerar de övriga politiska grupperna) utses • Ett första utkast till ändringsförslag presenteras av rapportören med en deadline för övriga att komma in med förslag • När alla ändringsförslag kommit in röstar ITRE-utskottet om vilka ändringsförslag som ska behållas • Därefter röstar hela parlamentet (i plenum) alternativt inleds förhandlingar med ministerrådet i syfte att finna en kompromiss • ITREs möten är öppna och alla dokument med ändringsförslag finns på webben: http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2009_2014/organes/itre/itre_7leg_meetinglist.htm

45. EU-frågorna i Sverige Sveriges EU-representation i Bryssel Regeringen Utrikesnämnden Samråd Information Departementen SB EU-kansliet • EU-beredning • Beredningsgrupper • Arbetsgrupper • Referensgrupper Riksdagen EU-nämnden Utskott Myndigheter Intresseorganisationer

46. Vilka är framgångsfaktorerna i förhandlingarna? • Försöka komma med så tidigt i processen som möjligt. Helst redan när kommissionens förslag är under utformande. • Utnyttja och vidareutveckla kontaktnät, till exempel experter i grannländer, ansvarig handläggare på kommissionen • Försök förstå bakgrunden till andra länders invändningar/förslag • Agera snabbt, timingen är alltid viktigt och i slutskedet av förhandlingarna kan det hända mycket på kort tid.

47. Hur får vi gehör för våra svenska synpunkter? • Lämnar konkreta och konstruktiva ändringsförslag, gärna i skriftlig form • Stämmer av dessa på förhand med till exempel likasinnade MS, oliktänkande MS, kommissionen, ordförandelandet. • Är noga med att lägga förslagen vid rätt tidpunkt

48. Tack för uppmärksamheten!

49. Vad händer just nu i Bryssel? • EUs 2020 strategi debatteras livligt – fem ”flaggskeppsinitiativ”, resurseffektivitet i centrum • Den nya kommissionen har presenterat sitt arbetsprogram för 2010 och utblick för 2011 • Det nya fördraget med en separat energiartikel (artikel 194) har trätt i kraft • Europaparlamentets slutomröstning om Energimärkning och Byggnaders energiprestanda sköts upp p.g.a. askmolnet (nytt datum )

50. Vad innebär målet om 20% energieffektivisering? Målet är formulerat så att den samlade användningen av primär energi i EU ska minska med 20 % under de 15 åren mellan 2005 och 2020, jämfört med den samlade primära energianvändningen som annars kan beräknas för 2020.