Vi lever över våra tillgångar – i penningekonomin och i naturen

1. ”Förutsättningarna för hållbara produktions- och konsumtionsmönster”Kommentarer av Anders Wijkman vid Miljömålsforum 3 maj, 2012.

2. Debatten om hållbara produktions- och konsumtionsmönster är minst tjugo år gammal och har hittills givit magra resultat. Så länge energi- och materialflödena fortsätter att öka – både i industri- och utvecklingsländer – så är frågan inte i närheten av en lösning. Den enskildes personliga val spelar roll men den stora utmaningen ligger på makroplanet

3. Vi lever över våra tillgångar – i penningekonomin och i naturen • Finans- och ekonomikrisen dominerar själva debatten, men där finns en parallell problematik som är lika farlig - miljö- och resursutrymmet som krymper: - Klimatförändringen - 2/3 av de viktigaste ekosystemen överutnyttjas - Planetens Gränsvillkor - ”Peak oil”, ”Peak fosfor”, ”Peak rare earths” • Så här kan vi inte fortsätta

4. IEA:s senaste rapport World Energy Outlook 2011 • Trenden f n är att utsläppen ökar och resulterar i en uppvärmning på 3-4° grader • Med nuvarande trend i investeringar kommer utrymmet för CO2-utsläpp att vara intecknat – ”locked in” – från 2017 och framåt för att klara 2°-gradersmålet med rimlig säkerhet • Därefter måste alla investeringar i kraftverk, fabriker och byggnader vara av typen 0-utsläpp. Hur sannolikt är det?

5. CO2 intensity still goes with GDP

6. Year 2004 From dominant net exporting countries (blue) to dominant net importing countries (red). Fluxes of Emissions Embodied in Trade (Mt CO2 y-1) Davis & Caldeira 2010, PNAS; See also Peters & Hertwich 2008, Environ, Sci & Tech.

7. Sustainable development means small ecological footprints and a high Human Development Index (HDI) Ecological footprints (hectares) 10 8 High HDI 6 4 The sustainability rectangle 2 Small ecol. footprints HDI 0 0.2 0.4 0.8 1 0.6

8. Onlyonecountrycurrentlypopulatesthesustainabilityrectangle Cuba Source: Global Footprints Network

9. ”Peak oil” hot mot ekonomin • Det kan tyckas som om minskad tillgång på råolja skulle vara en fördel, inte minst från klimatsynpunkt • Men ekonomin starkt beroende av billig olja • Ökad efterfrågan kräver nytt Saudi vart 3:e år. • Att ersätta dagens oljeberoende tar decennier • Vårt moderna samhälle är 100 % beroende av högvärdig energi – HUR fixa? • VARNING: Det rimliga vore en kombination av förnybart och effektivisering. Men alternativet kan mycket väl bli kraftigt ökad utvinning av smutsig olja och bränslen från kol

10. EROI – energyreturn on investment - avgör framtiden • EROI för råolja fram till 1970 – 50:1 till 100:1 • EROI för tjärsand i Kanada – c:a 5:1 • EROI för etanol från majs – ungefär 1:1 • EROI för vind och sol – > 15:1 • EROI för kärnkraft – ? • Energin kommer att kosta väsentligt mer i framtiden. • Såväl energi- som klimatsäkerhet talar för att snabbt ställa om energisystemet

11. Peak everything? • Resource constraints likely in many areas – fuelled by growth of emerging economies • China´s share of Consumption: Cement 53 %, Iron ore 48 %, Coal 47 %, Aluminium 40 %, Eggs 37 %, Rice 28 %, Soybeans 25 %, Oil 10 %, Cattle 10 % • OECD countries still dominate in terms of per capita consumption • Ethical dilemma. We built our wealth on cheap oil and commdities; Low-income countries will face radically different situation

12. Resource prices, conversely, were falling over 200 years, encouraging a wasteful use of resources. Prices of industrial commodities & energy, in constant dollars 2000-2004

13. Orsaken till prisökningarna • Kraftigt ökad efterfrågan, inte minst från emergingeconomies • De rikaste malmerna har redan utnyttjats • Peak oil, dvs oljan svårare att ta fram • Produktiviteten i jordbruket planar ut • Vi ser klart trendbrott • Vilken blir effekten på tillväxten?

14. En värld där resursutrymmet krymper • Nu är alla råvarupriser på väg upp • Ökad konkurrens om mark, vatten, energi och mineraler – på sikt spänningar och krig • Kräver en många gånger effektivare användning av både energi och material • OBS Kinas snabbt ökande investeringar i bl a Afrika är bevis nog på att resursutrymmet krymper

15. Kartan och verkligheten stämmer inte i en värld där miljö- och resursutrymmet krymper • Global Styrning • FoU ej inriktat på systemlösningar – gapet naturvetare/ekonomer stort; få sysslar med ”cirkulära system etc” • Politikens logik är industrisamhällets logik. Man vill inte acceptera ”tillväxtens dilemma” • Globaliseringen har stora brister/ Nonsenshandel! • Ideologiska blockeringar mot att tänka nytt • Framtiden är överlovad • Ekonomins regelverk räcker inte till • Spänningen Nord/Syd är reell och ökande

16. Tillväxtens dilemma • Fortsatt konventionell tillväxt kommer inte att fungera av av miljö, klimat- och resursskäl • Nerväxt är inte möjlig av ekonomiska och sociala skäl - systemet bygger på tillväxt • Dessutom: Innovationer och risktagande förutsätter dynamik • Att blunda för dilemmat är djupt oansvarigt • Frågan är: Kan konflikten lösas inom ramen för dagens ekonomiska modell eller ? • En bra start måste rimligen vara att försöka göra allvar av idén om ”decoupling”

17. Illusionen om ”green growth” • CO2-intensiteten i världsekonomin har gått ned från 1 kg /dollar ouput år 1980 till 770 gram år 2008 • För att klara 2-gradersmålet till 2050 – givet en tillväxt på i snitt 2 % och en befolkning på 9 miljarder – skulle kräva att intensiteten går ned till 36 gram! • Om vi därtill antar att u-ländernas befolkning skulle uppnå samma standard som genomsnittseuropén har idag skulle intensiteten behöva gå ned till 6 gram/dollar output • Är detta rimligt? • Källa U Hoffman (UNCTAD Discussion Paper 2012)

18. ”Decoupling– en utmaning” • Att bryta kopplingen mellan tillväxt och resursförbrukning har varit målet alltsedan Bruntlandrapporten • Relativ ”decoupling” har skett, men vinsterna äts snabbt upp när tillväxten ökar • ”Som att jaga sin egen svans”, enligt Christer Sanne • Rekyleffekten är reell! • Om ”decoupling” skall fungera behövs starka styrmedel

19. Effektiviteten i energianvändningen har fördubblats på 56 år: Men ökningen i energianvändningen har ökat nära dubbelt så snabbt - på 37 år. • Global carbon intensity minskat fr 1 kg CO2 per US dollar output år 1980 till 770 g år 2006 • Men CO2 har ökat 80% sedan 1970 och 40% sedan 1990

21. I länder som tex England, Japan och Holland har materialkonsumtionen i egen produktion planat ut sedan 1980; • Dock: Om vi tar hänsyn till att en ökande andel av varukonsumtionen sker via import fortsätter materialanvändningen att öka

23. Hur mycket är lagom? • Ytterst är klimat, miljö och resurskrisen en Nord/Syd-fråga • En primär orsak till svårigheterna inom klimatförhandlingarna är USA:s motstånd samt att industriländerna i stort inte gör mer • ”China willdowhat the westdoes, not what the westtellsher to do” • Resurserna starkt ojämnt fördelade - 1/5 av befolkningen lägger beslag på 4/5 av resurserna • Miljö- och resursutrymmet borde i första hand utnyttjas av den fattiga delen av befolkningen • Vad är välfärd? Vad är livskvalitet?

24. Vad göra? • Värdediskussion • Andra välfärdsmått – som mäter värde o kvalitet; ej volym • Ge ekosystemtjänster ett värde • Mångdubbla investeringen i förnybart och effektivisering • Styr mot cirkulär ekonomi: höjda krav på energi- och resurseffektivitet; skattereform • Kompensera rekyleffekten - höj skatten successivt • Forskningen riktas in mot sustainable design • Nya affärsmodeller – så länge företagen bara säljer volym…. • Smarta produkter hjälper konsumenten förstå sin påverkan • Reformera finansiella systemet • Offentlig Upphandling som styrmedel

25. Thechallenge: create a „KuznetsCurve“ „rich and carbon free“

26. Transformativa lösningar ett måste • Fokus nu på Stegvisa förbättringar, ofta inom befintlig teknik • Räcker ej – Tekniksprång och Beteendeförändringar ett måste • Allt som byggs o produceras skall klara en värld med 9 miljarder • Funktionsförsäljning – gå från att sälja produkt till leasing • Cirkulär ekonomi skulle snabbt minska energi- och materialanvändningen med c:a 50 % eller mer • Förutsätter Nya Affärsmodeller • Infrastruktur huvudfråga • Utnyttja ICT:s möjligheter • Använd offentlig upphandling proaktivt

27. Utmaningar för offentlig sektor • Energi- och resurseffektivitet högsta prio • Infrastrukturen särskilt viktig/ Offentliga = 50 % • Nybyggnation, tuffa normer; Bygga i trä • Miljonprogrammets renovering • Kraftnätet – supergrids o smart grids • Spårtrafik vs Väg vs Bredband • Från produkter till tjänster • Upphandlingens regelverk ses över – FOKUS på större strategisk blick, ökat utrymme för förhandling, bättre uppföljning, höjd kompetens, applicera livscykelperspektiv, upphandla funktion,

28. Resursproduktivitet via • Funktionsförsäljning • From cradle to cradle – cirkulära materialflöden • Förlänga livslängden; stimulera återbruk, recycling och rekonditionering • Lära av naturen • Resurseffektivitetsnormer + Skattereform

29. Ex på funktionsförsäljning • Rolls Royce hyr ut jetmotorer • Xerox offererar kopieringstjänster • Michelin hyr ut bildäck • Interface hyr ut heltäckningsmattor I samtliga dessa fall har användningen av energi, CO2 o material reducerats kraftigt • Nu har turen kommit till B2C – datorer, mobiler, bilar, hushållsmaskiner, textilier

30. Ytterst en frågaom hur viserpåproduktiviteten Old : 20 fold increase of labour productivity New: 5 foldincrease of resourceproductivity