Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i Jönköpings län

1. Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i Jönköpings län Jönköping 11 november 2011 Niclas Johansson niclas.johansson@skl.se

2. Den ekonomiska regleringen • Omfördelning av intäkter mellan landsting och kommun • Skatteväxling • Kostnadsskillnader inom kommunkollektivet • Kommunernas kostnadsutjämningssystem för äldreomsorgen • Ev mellankommunal utjämning (HSL 19 §)

3. Skatteväxlingen mellan kommunkollektiv och landsting • Kommunerna höjer i samförstånd sin skattesats lika mycket som landstinget sänker sin • Från och med år 2012 när garantinivån i inkomstutjämningen är densamma i kommuner och landsting (115 procent) innebär detta att landstingets intäkter minskar lika mycket som kommunernas ökar. • Alla kommuner måste skatteväxla • Skatteväxlingsnivån ska motsvara dagens faktiska kostnader • Över tiden ökar intäkterna från en skatteväxling i samma takt som medelskattekraften i riket • (Länet måste hemställa till finansdepartementet om justering av länsvis skattesats)

4. Inkomstutjämning • Alla kommuner och landsting (fr.o.m. 2012) garanteras 115 procent av medelskattekraften i riket. Skillnaden mellan den garanterade och den egna skattekraften multipliceras med en länsvis skattesats. • Den länsvisa skattesatsen uppgår till 95% resp. 90% av 2003 års medelskattesats för kommunerna resp. landstingen. För de kommuner och landsting som betalar en avgift (skattekraft över 115 procent) är den länsvisa skattesatsen 85% av medelskattesatsen. • För varje län sker en justering för skillnader i huvud-mannaskap utifrån tidigare skatteväxlingar. Den länsvisa skattesatsen ändras endast vid skatteväxlingar och påverkas inte av skattehöjningar i den egna eller andra kommuner/landsting.

5. Länsvis skattesats i Jönköpings län

6. Inkomstutjämning år 2012 (prognos)

7. Sammantaget små intäktsskillnader efter inkomstutjämningen!

8. Skatteväxling 2012, exempel 20 öre

9. Ledamöter • Likvärdiga förutsättningar • – Översyn av den kommunala utjämningen • Betänkande i april 2011 • Har remissbehandlats • Troligen proposition i mars och riksdags-beslut innan sommaren • Förslag kan börja gälla år 2013 Bengt Germundsson (KD), ordf., Markaryd Jörgen Hellman (S), Lilla Edet Leif Jakobsson (S), Malmö Elvy Söderström (S), Örnsköldsvik Erik Langby (M), Nacka Margareta B Kjellin (M), Hudiksvall Ewa Samuelsson (KD), Stockholm Eva Nypelius (C), Gotland Gunnar Andrén (FP), Danderyd Lennart Olsen (MP), Upplands Väsby Lena Karlsson (V), Karlstad Sekretariat Björn Sundström (huvudsekreterare) Tomas Johansson Daniel Ramse (31/3-11)

10. Störst intäktsförändring med kommitténs förslag till ny kostnadsutjämning, kr/inv

11. Förändring av kostnadsutjämningen i Jönköpings län med förslaget, kr/inv

12. Kostnadsutjämningens delmodeller

13. Kostnadsutjämning för äldreomsorg • Äldreomsorg är den kommunala verksamhet som kostar mest och omfördelar också mest i utjämningen till följd av stora skillnader i andelen äldre mellan kommunerna. • Den genomsnittliga standardkostnaden uppgår preliminärt till 9 292 kr/inv år 2012. Denna bestäms av kommunernas sammantagna kostnader enligt räkenskapssammandraget för år 2010 uppräknat till 2012 års prisnivå med nettoprisindex.

14. Kostnadsutjämningen redan påverkad av hemsjukvården • Gjorda kommunaliseringar påverkar redan idag kostnadsutjämningen och har ökat omfördelningen i äldreomsorgsmodellen • Standardkostnaden för riket har ökat med 268 kr • Ju fler län som kommunaliserar, desto större omfördelning i kostnadsutjämningen. • Standardkostnaden för riket uppskattas ha ökat med 432 kr/inv när samtliga län har kommunaliserat • Den kommun som har högre äldreomsorgsbehov än genomsnittet får därför ett större bidrag till följd av växlad hemsjukvård och vice versa

15. Kostnadsutjämningens delmodeller– Äldreomsorg, nuvarande system • Modellen har funnit sedan år 1996, med vissa förändringar år 2000 och 2005. • Aktuella indikatorer (240 grupper) • Ålder (65-69, 70-74, 75-79, 80-84, 85-89, 90+) • Kön (man/ kvinna) • Civilstånd (gift/ ogift) • Yrkesbakgrund • Utländsk bakgrund (nordisk/ utomnordisk) • Tillägg/avdrag för gles bebyggelse samt extra behov av institutionsboende i glesbygd

16. Varför så stor omfördelning i äldreomsorgsutjämningen? • Stora skillnader i åldersstrukturen • Av 1 000 kommuninvånare är: • 113 i Knivsta 65+ år • 304 i Pajala 65+ år • 181 i Riket 65+ år

17. Största avdrag respektive bidrag i nuvarande utjämning för äldreomsorg, kr/inv.

18. Kostnadsutjämningens delmodeller– Äldreomsorg, kommitténs förslag • Uppdelningen på kön tas bort. Motivet är att skillnader mellan könen i huvudsak fångas upp av variabeln civilstånd. • Antalet åldersgrupper begränsas till tre; 65-79, 80-89 och 90+. • Skillnader i vårdbehov givet ålder och civilstånd: • Idag används yrkesbakgrund, men problem med data. • Har prövat att använda de äldres inkomster som har ett tydligt samband med hälsan, men vissa kommuner avviker för mycket. • Föreslår istället en korrigering för skillnader i dödlighet. Bakgrunden är att vårdbehoven är som störst de sista levnadsåren. Mäts som skillnaden mellan faktiskt och förväntad dödlighet för personer över 65 år de senaste fem åren. Justeringen för skillnader i dödlighet medför avdrag och tillägg på mellan -370 och +1140 kr/inv. • Tillägg/avdrag för gles bebyggelse samt extra behov av institutionsboende i glesbygd och etnicitetstillägg kvarstår.

19. Störst intäktsförändring med kommitténs förslag till ny äldreomsorgsmodell, kr/inv

20. Äldreomsorgsutjämningen för kommunerna i Jönköpings län med kommitténs förslag, kr/inv

21. Hemsjukvårdens effekt på kostnads-utjämningen idag och i framtiden - beräknat utifrån prel. kostnadsutj. 2012

22. Problemet • Kostnaderna (räknat i kr/inv) ökar normalt mest i de kommuner som har högst andel äldre. • Kommuner med många äldre som får bidrag från andra kommuner i kostnadsutjämningen ersätts redan idag för hemsjukvård • Ersättningen för hemsjukvård i kostnadsutjämningen påverkas bara marginellt av en kommunalisering i det egna länet • Den direkta effekten av en kommunalisering blir därför ofta att kostnaderna ökar mer än intäkterna i dessa kommuner

23. Nationella samordnarens förslag • Tillägg i kommunernas kostnadsutjämning för de som har övertagit hemsjukvården (1,5 procent av standardkostnaden) • Antar att hemsjukvårdsbehovet följer äldreomsorgsbehovet • Skulle innebära en överföring av resurser från län som inte växlat hemsjukvård eftersom motsvarande reducering inte föreslås i utjämningen för hälso- och sjukvård • Kommunerna i alla andra län påverkas negativt av en växling i t.ex. Jönköping • Tidsbegränsning (fem år) av länsvisa mellankommunala utjämningssystem (HSL 19§)

24. Hälso- och sjukvård • Standardkostnaden för hälso- och sjukvård beräknas sedan 2000 utifrån: • Kostnaderna för nio vårdtunga grupper inklusive HIV (VTG) • Kostnaderna för ej vårdtunga grupper (ejVTG) • Därutöver tillkommer tillägg eller avdrag för gles bebyggelsestruktur

25. Andelen av befolkningen i den vårdtunga gruppen i riket åren 1999-2008, samt andelarna som ingår i gruppen genom huvud- eller bidiagnos.

26. Andel av befolkning i vårdtung grupp 2008

27. Hemsjukvårdens betydelse för kostnadsutjämningen för Jönköpings läns landsting (kr/inv, 2011) Utjämning för hälso- och sjukvård Effekt av kommunalisering hemsjukvård

28. Sammanfattning av den ekonomiska regleringen Kommuner med låg skattekraft får samma intäkt per invånare som kommuner med hög skattekraft Kommuner med hög andel äldre och ogynnsam bebyggelsestruktur kompenseras genom kostnadsutjämningssystemet, även om det inte sker som en följd av växlingen Framtida kostnadsutveckling mildras av medelskattekraftens utveckling Slutsats: fokusera på verksamhetsfrågorna!