Vägen till ett transportprisgrundande avstånd

1. Vägen till ett transportprisgrundande avstånd TNE Användarkonferens 13-14 sept 2007 Åsa Törlind, Verksamhetsledare Transport

2. Vägen genom föredraget • Vad är SDC? • Transportprisgrundande avstånd – varför? • Hur har vägen sett ut hittills? • Möjligheter • Problem • Hur tror vi framtiden ser ut • Lärdomar

3. SDC - Skogsnäringens IT-företag Ett informationsnav när det gäller produktinformation, lagerförflyttningar och inmätning för virkes-, transport- och biobränsleaffärer SDC förmedlar och förädlar information mellan skog och industri genom branschgemensamma IT-tjänster Att vara skogsnäringens mest attraktiva samarbetspartner

4. SDC – nyckeltal • Ekonomisk förening med ca 50 medlemmar • Har funnits i över 45 år • Ca 120 anställda • Omsätter ca 130 miljoner • Ca 500 kunder • Ca 2 000 användare. • Varje år hanterar vi information från: • 125 000 leverantörer • 700 skördare • 700 skotare • 450 mätplatser

5. SDCs roll i SNVDB (Skoglig Nationell vägdatabas) • Har fått förtroendet att ansvara för förvaltningen av vägdatabasen • Är ansvarig för utveckling och förvaltning av tjänster kring vägdatabasen

6. Transportprisgrundande avstånd - idag • Transportprisräkning, ca 4 miljarder SEK/år • Oftast befraktarstyrt (beställaren av transporten) • Generaliseringar • Register som regelbundna uppdateringar Exempel ur dagens avtal: • Avståndstabeller från en punkt/område till en mottagningsplats • Från en församling • Från ett vägdistrikt • Från en industri • Från en viapunkt • Kompletteras i vissa fall med avstånd (från avlägg till viapunkt) • Manuell uppmätning/uppskattning av avstånd.

7. Transportprisgrundande avstånd - imorgon • Objektivt avstånd - möjligt att granska för bägge parter i affären • Automatiserad avståndsberäkning • Framtaget baserat på företeelser i SNVDB • Motståndsinställningar skapade i TNE • Möjligt för SDCs kunder att hämta avståndet från vårt ordersystem, alt. via webservice till egna system.

8. Transportprisgrundande avstånd – vägen dit • Framtagning av ett gemensamt regelverk (motståndsinställning) för hela Sverige (Skogforsk ansvarar): • Väglängd • Bärighet • Väghållare • Funktionell vägklass • Framkomlighetsklass • Avstängningar: • Begränsad bruttovikt • Begränsad fordonsbredd • Begränsad höjdhinder • Hantering av problemvägar (där vägvalet avviker från normalfallet) • Kartläggning av transporter som inte går från punkt A till punkt B och hur vi ska hantera dessa • Diskussion om vilket avstånd som är riktigt. • Granskning måste ske av personer med lokalkännedom

9. Grunddatalager (SNVDB) Skapa segmenterat vägnät Segmenterat datalager Skapa motstånd och avstängningar Inställningar Vägvals- datalager Vägvals- beräkning Vägvalsresultat Inställningar Inställningar SNVDB - idag NVDB • Uppdateringar från NVDB uppdaterar SNVDB automatiskt 5 ggr per vecka • Segmentering skapas vid behov av SDC, nu 1 gång/kvartal • Vägvalsdatalager skapas av SDC vid behov, nu 1 gång /kvartal

10. NVDB • Uppdateringar från NVDB uppdaterar SNVDB automatiskt 5 ggr per vecka • Uppdateringsbara segmenteringar • Nya segmenteringar skapas endast om ny företeelse behövs i segmenteringen. • Nytt vägvalsdatalager skapas vid behov. • Uppdatering av vägvalsdatalager: • Alt 1: uppdateras (skapas nytt) vid behov av SDC • Alt 2: inkrementell uppdatering Grunddatalager (SNVDB) Skapa segmenterat vägnät Segmenterat datalager Skapa motstånd och avstängningar Inställningar Vägvals- datalager Vägvals- beräkning Vägvalsresultat Inställningar Inställningar SNVDB - produktionsläge

11. Kvarstående problem • Tunga transporter har speciella förutsättningar • Problem vid vägval till industrier i och kring tätorter

13. Kvarstående problem • Tunga transporter har speciella förutsättningar • Problem vid vägval till industrier i och kring tätorter • S.k. timmerleder som är byggda för att leda virkestransporter bort från allmän väg • Ej statiska företeelser • Vintervägar • Tjälavstängningar • Förbjuden genomfart genom städer, t.ex. Falun • Företagsspecifika vägar (en typ av timmerleder) • Kvalitet i grunddata • Transporter över gräns till Norge och Finland

14. Lösningar/förslag • S.k. TP-punkter (viapunkter knutna till en viss mottagningsplats) • Från TP-punkten är det en förutbestämd rutt till mottagningsplatsen. • TP-punkterna läggs på strategiskt valda platser utanför problemområdet

15. TP2 Ortviken TP4Tunadal TP1 Ortviken TP3 Ortviken Tunadal Ortviken

16. Lösningar/förslag • S.k. TP-punkter (viapunkter knutna till en viss mottagningsplats) • Från TP-punkten är det en förutbestämd rutt till mottagningsplatsen. • TP-punkterna läggs på strategiskt valda platser utanför problemområdet • Nya företeelser • Timmerleder ger möjlighet att styra in transporter på vissa vägar (litet motstånd). • Vägsuggor (stopp)

17. Kvar att göra • Komma i mål med ett Sverigegemensamt transportprisgrundande avstånd • Rutiner och verktyg för att registrera: • TP-punkter • Nya företeelser (specifika för SNVDB) • Rutiner och organisation för avvikelserapportering • Kartläggning av transporter som inte går från punkt A till punkt B och hur vi ska hantera dessa

18. I framtiden • Tydlig och enkel opartiskt transportersättning • Möjlighet att visa transportprisgrundande rutt i lastbilen • Ger snabbare och bättre feedback om avvikelser • Ger bättre möjligheter att flytta bilar och chaufförer (geografiskt) => lokalkännedom blir mindre viktig • Möjlighet till flödesanalyser över större områden • Utmaning att hantera avvikelserapportering

19. Lärdomar • Se till att alla har samma målbild • Vilken väg är det som ska beräknas? • Kortaste väg (ej möjlig) • Billigaste väg (beroende på fordon) • Kortaste väg med intelligens (vissa begränsningar) • Hur stor del av transporterna ska vi kunna lösa med automatik? • Svårt att granska varför ett vägval är ”fel” • Fel i vägdata • Länkar som inte sitter ihop • Motståndsinställningen kan ej hantera