EKONOMIKUNSKAP

1. EKONOMIKUNSKAP • Vad är ekonomi • Def. hushållning med knappa resurser • resurserna skall användas så att de kan användas till så mycket som möjligt, dvs. effektivt • Ekonomiska system • besvarar frågan hur man är effektiv på olika sätt • tre typer av ekon. system • marknadshushållning

2. ekonomikunskap forts. • planekonomi • blandekonomi • Fem frågor • alla system måste ta ställning till de centrala produktionsfrågorna • vad skall produceras • hur mycket • till vilket pris • hur/vem skall producera • för vem skall man producera

3. Ekonomiska kretslopp • växelverkan mellan olika faktorer i samhället kallas för kretslopp. Med kretslopp kan man beskriva ekonomiska sammanhang. • Man kan skilja mellan olika slag av kretslopp som beskriver verkligheten på olika sätt. • enkelt kretslopp • enkelt monetärt kretslopp • utbyggt kretslopp och • kretslopp med marknader

4. Produktion • för att kunna producera måste grundläggande förutsättningar fyllas. De kallas produktionsfaktorer och omfattar: • arbetskraft • naturtillgångar • kapital • företagsamhet • kunskap • saknas någon av dessa måste den skapas genom import eller ersättas på annat sätt.

5. produktion forts. • Produktion brukar indelas i : • primärproduktion • sekundärproduktion • service. • Produktionen under ett år kallas BNP • anger värdet av alla varor och tjänster som producerats i ett land under ett år • bnp/capita /år ger jämförbara siffror för länder

6. Konsumtion • Med konsumtion avses: • förbrukning av varor och tjänster • Konsumtion kan som BNP användas till att jämföra länder • Konsumtion skapar produktion och en god inhemsk köpkraft ger arbetsplatser • Konsumtion påverkas av: • inkomst • prisnivå • vanor

7. konsumtion forts. • ålder & kön • värderingar • regleringar • konsumtionsmönstret ändras med tid och välstånd

8. Ekonomisk tillväxt • Ett höjt välstånd förutsätter: • omfördelning av tillgångarna eller • effektivare produktion = ökad tillväxt • Effektivare produktion skapas genom: • utbildning • flexibel arbetsmarknad • rationalisering & automation • förbättrad infrastruktur • mindre reglering • strukturrationalisering

9. Investeringar • Investeringar kan vara: • reinvesteringar eller • nyinvesteringar • Utan investeringar avstannar produktionen • Investeringar medför: • fortsatt produktion • konkurrenskraft • effektivitet • lägre priser • nytillverkning

10. investeringar forts. • Investeringar medför spridningseffekter i form av inkomstökningar. Detta kallas multiplikatoreffekten. • Produktionen och effektiviteten har inte fått så stor plats i samhällsdebatten.

11. Företag • Privatägda företag: • enskilda näringsidkare • öppet bolag • kommanditbolag • aktiebolag • Kooperativa företag: • konsumentkooperationen • producentkooperationen • Offentliga företag • aktiebolag • verk

12. Företagets omgivning • Företaget kan inte göra beslut utan att beakta sin omgivnings krav. Exempel på intressenter är: • leverantörer • anställda • ägare • stat • kreditorer • kommun och • kunder

13. Kostnader • Kostnaderna för verksamheten uppdelas i: • fasta kostnader (FK) • rörliga kostnader (RK) • Fasta kostnader • finns hela tiden och är oberoende av tillverkningen. ex. räntekostnader eller hyror för maskiner och fastigheter • Rörliga kostnader • kostnader som ökar och minskar med produktionen ex. material

14. kostnader & inkomster • FK+RK= totala kostnader = TK • INKOMSTER • antal x priset = inkomster (TI) ger möjlighet att beräkna lönsamhet • slutresultatet visas i bokslutet: • resultaträkning • balansräkning • bokslutet av intresse för : • ägare • ledare • beskattare • kreditorer

15. Prisbildningen • Enkelt kan prisbildningen visas med utbuds- och efterfrågekurvor • generellt är efterfrågan stor om priset är lågt och vice versa • utbudet är högt om priset är högt medan ett lågt pris minskar på utbudet • efterfrågan och utbud motsvarar varandra vid jämviktspriset vilket bestämmer produktionsmängd och prisnivå • utbuds- och efterfrågekurvorna kan förskjutas av olika orsaker och då påverkas priset

16. prisbildning forts. • Prisbildningen kan sättas ur spel bl.a. genom statliga åtgärder (reglering) • reglering får alltid konsekvenser för produktionen men kan tillämpas bl.a. vid: • kristider • konjunktursvängningar • inkomstpolitiska avtal

17. Pris- & inkomstkänslighet • Efterfrågan på olika produkter varierar med priset. Storleken på variationen är beroende av produktens priselasticitet. Produkten kan vara: • normalelastisk • elastisk eller • oelastisk • Inkomstförändringarna påverka även efterfrågan och de kan åskådliggöras med såkallade Engelkurvor

18. känslighet forts. • Många produkter är okänsliga för inkomstförändringar ex.: • nödvändighetsartiklar • livsmedel • En del produkter är mycket beroende av inkomstförändringar ex.: • kapitalprodukter • lyxvaror • resetjänster • Företagare bör beakta dessa faktorer i sin verksamhet

19. Pengar • Pengars funktion • pengar kan användas som: • betalningsmedel • värdemätare • värdebevarare • arbetsfördelningen • Pengar finns som : • mynt • sedlar • bankpengar (tillgodohavanden) • Typiskt: • inget eller lågt egenvärde

20. EUROEuropas gemensamma valuta Vägen till EMU • Ingick som del i Maastrichtavtalet 1992 • GB och DK fick undantagstillstånd • Finland ser EMU som bra Varför? • logisk utveckling • alternativ för $ • behov av stabilt penningvärdeg

21. Euron som peng • Togs ibruk jan 2002 • Efter 28.2 2002 enda lagliga betalningsmedlet. • Från 1.3 2002 anges priser löner i euro. • Pengarna: • Mynt: • 8 valörer 0,01 euro = 1cent till 2 euro • Sedlar: • 5, 10, 20, 50, 100, 200 och 500 euro. Pengarna blir lika i alla banker.

22. Konsekvenser • Penningpolitiken sköts av Europeiska centralbanken ECB • Nationella centralbankerna blir delar av europeiska centralbankssystemet och sköter: • penningpolitik • valutatransaktioner • valutareserver • Ekonomisk politik kan inte ”fixas”med valutapolitik

23. Lägre räntor, större investeringar, tillväxt och bättre sysselsättning. • stabil penningmarknad och bättre förutsättningar för en god ekonomisk politik (viktigt för oss som är beroende av utrikeshandeln) • minskat inflytande över egen ekonomin men ökat inflytande över andras ekonomi (alla har en röst i ECB)

24. Fördelar med gemensam valuta • Ingen valutaväxling • Inga kursförluster och komissionsavgifter • Inga växelkursvariationer och kursskillnader • Snabba och billiga internationella överföringar • Priserna entydiga, prisnivåerna jämförbara, gemenskapen får konkurrensmässig fördel,tillväxt stimuleras • Stabil valuta, låg ränta

25. Penningvärdet • Inflation • penningvärdeförsämring • märks genom att priserna höjs • negativa samhällsekonomiska effekter • Deflation • penningvärdestegring • märks genom att priserna sjunker • negativa samhällsekonomiska effekter

26. Kreditinrättningar • Uppgift: • samla ”överskottspengar” för utlåning • betalningsförmedling • penninghanteringstjänster • Centralbanken ECB • Finlands bank (dotterbolag) • sedlar, mynt • bankernas bank • penningvärdet • konjunkturer • räntor

27. banker forts. • Affärsbanker • bolag som gör affärer med pengar • ex. • Nordea • Sampo • Ålandsbanken • Mandatum • Handelsbanken • S-E banken • Sparbankerna • delvis ideella • ex. Aktia och lokala oberoende banker

28. banker forts. • Andelsbankerna • kooperation med lokala självständiga banker • Övriga kreditinrättningar • FPA • försäkringsbolag • hypoteksbanker • riskfonder • KERA

29. Offentlig ekonomi • Försörjningsbalansen • anger: • tillgångar • Bnp + import • användning • konsumtion • investeringar • export • försörjningsbalansen är av central betydelse då den visar hur tillgångarna förbrukas. Den utgör även bas för ekonomiska analyser och används då man gör ingrepp i samhällsekonomin.

30. Ekonomisk balans • Med ekonomisk balans avses att det råder ekonomisk jämvikt • konsumtion = produktion • import = export • offentliga utg. = skatt • Den ekonomiska jämvikten påverkas och följden är ofta: • penningvärdeförändringar • arbetslöshet • Dessa pareras med den ekonomiska politiken

31. Konjunkturer • Ekonomiska svängningar kallas konjunkturväxlingar. Dessa består av cyklar som indelas i: • lågkonjunktur • tillväxtstadium • högkonjunktur • depression (nedgång) • Ekonomiska politiken strävar till att jämna ut svängningarna i ekonomin. Den består av: • finanspolitik • penningpolitik

32. Ekonomiska skolor • Keynesianismen • lågkonjunkturer skall bemötas genom att skapa efterfrågan • expansiv ekon.politik • investeringar • stimulansåtgärder • Problem: • ökad upplåning • inflation • valutaflykt • Monetarismen • staten skall svara för ett stabilt penningvärde

33. ekon. skolor forts. • Problem: • stor arbetslöshet i inledningsskedet • inga åtgärder till förfogande för att möta arbetsmarknadsfluktuationer • ”Moderna skolan” • konkurrenskraftig produktion • stabilt penningvärde • sunda statsfinanser • sund kapitalbildning • bra utbildningssystem • trovärdig ekon. pol.

34. Utrikeshandel • Orsaker till utrikeshandel: • klimatet • råvarutillgångarna • marknadens begränsning • befolkningsfördelningen • köpkraftens variation • de komparativa fördelarna • En fri handel ger produkter till fördelaktiga priser dvs. handel är ekonomiskt enligt definitionen för ekonomi

35. Handelshinder • Av olika orsaker hindras handel. Det kan bl.a. bero på: • naturliga hinder • tullpolitik • nationella produktkrav • handelsorganisationer • Handelshinder medför: • högre priser • lägre efterfrågan • stagnerad utveckling • låg produktivitet

36. Betalningsbalansen • Betalningsbalansen består av: • Handelsbalansen • export - import • kan vara aktiv eller passiv • Servicebalansen • sjöfart • turism • Kapitalbalansen • kapitalimport och -export • Handelsbalans + servicebalans = bytesbalans

37. Offentlig finansiering • Skatternas funktion: • finansiera • styra • utjämna skillnader • Skatteformer: • 1. Direkta skatter • statens inkomst- och förmögenhetsskatt • kommunalskatten • kyrkoskatten • arvs- och gåvoskatten

38. skatter forts. • 2. Indirekta skatter • mervärdesskatten (moms) • tullar • acciser • 3. Avgifter av skattenatur • socialskyddsavgifter • pensionspremier • arbetslöshetspremier • Statsförslaget (budgeten) • Inkomster (4 avdelningar) • skatter & motsvarande • blandade inkomster

39. budget forts. • Ränte- och dividendinkomster • lån • Utgifter (huvudtitlar) • presidenten • riksdagen • statsrådet • ministerierna • statsskulden