Forskningsprojektet Mineralrike norr Projektledare: Ulf Wiberg

1. Forskningsprojektet Mineralrike norr Projektledare: Ulf Wiberg Medarbetare: Erika Knobblock och Örjan Pettersson Kulturgeografiska institutionen, Umeå Universitet

2. Mineralrike norr - Finansiär: Sparbanksstiftelsen Norrland - Projektperiod: 20071001– 20091231 - Syfte: att undersöka de regionala möjligheterna till hållbar tillväxt baserad på ny prospekterings- och utvinningsverksamhet inom mineral- och gruvområdet i norra Sveriges inland. Fokus läggs på en analys av tillväxtmöjligheter genom ökad samverkan och klusterbyggande inom norra Sverige.

3. Mineralrike Norr - Förväntade resultat: Projektet ska leda fram till konkreta förslag till strategi och handlingsplaner för en tillväxtinriktad samverkan och klusterbyggande lokalt och regionalt.

4. Mineralrike norr • Nära samarbete med nyckelaktörer kring tillvaratagandet av regionala spridningseffekter via en särskilt tillsatt styrgrupp eftersträvas. • Intervjuer med företrädare för mineralnäringen, underleverantörer, näringslivsföreträdare i allmänhet, kommunala och regionala företrädare ska genomföras. • Samarbete med pågående projekt gällande kartläggning av underleverantörssystemet kan komma att utvecklas • Undersöka hur andra länder/regioner arbetar för att tillvarata/ öka de positiva regionala effekterna som mineralnäringen ger.

5. Mineralrike norr • Fas 1: Utvärdera de senaste årens utveckling, beskriva nuläget samt presentera alternativa scenarier om framtida regionala socio-ekonomiska effekter • Fas 2: Utarbetande av en strategi- och handlingsplan

6. Vad kan vi lära av de senaste åren? - ett femårigt backspegelperspektiv • Exempel på problem och flaskhalsar - behövs t ex starkare/förenklat regelverk, mer tillgång på riskvilligt kapital? • Är uppstartningsfasen för lång? Hur kan den i så fall kortas? • Vilka är de drivande nyckelaktörerna? • Är det möjligt att få långsiktiga och varaktiga positiva lokala samhällseffekter av de gruvinvesteringar som görs och planeras – puckelproblematik och veckopendling snarare än hållbar ortsutveckling genom kvarstannande och inflyttning?

7. forts…vad kan vi lära av de senaste åren? • Finns det någon skillnad i hur olika gruvföretag agerar, ex vis rekrytering av arbetskraft och anlitande av underleverantörer? • Har det funnits kompetensförsörjningsproblem? Hur har i så fall detta hanterats och hur agerar man idag när ytterligare investeringar är att vänta? Samarbetar företagen med olika utbildningsinstanser för att lösa frågan? • Vad betyder den tekniska FoU-verksamheten i länet och samverkan med Luleå tekniska universitet för gruvutvecklingen?

8. Table 1. Population change 1995-2007 in municipalities in the Västerbotten county with identified mineral resources. Source: Statistics Sweden.

9. Tabell 2. Employment change (settled in the municipality) 1995-2006 in municipalities in the Västerbotten county with identified mineral resources. Source: Statistics Sweden.

10. Tabell 3. Employment change within mining and manufacturing industry (settled in the municipality) 1995-2006 in municipalities in the Västerbotten county with identified mineral resources. Source: Statistics Sweden.

12. Gruvprojekt som bedöms ge tydliga samhällseffekter inom 5-10 år • Dragon Mining - Svartliden • Lappland Goldminers AB - Blaikengruvan - Fäboliden • Northland Resources Inc - Barsele • Tertiary Minerals plc. - Blaiken Berörda kommuner: • Lycksele • Storuman • Sorsele

13. Kalkyl över lokala samhällseffekter vid gruvetableringar i Svartliden och Fäboliden, kommunerna Lycksele och Storuman (Sörensson, 2003) • Fäboliden 200 direkta årsarbetstillfällen i 10 år • Svartliden 50 direkta årsarbetstillfällen i 8 år • Total investering 1 250 miljoner kronor • Ca 10 000 sysselsatta i berörda kommuner, dvs 2,5% i direkt tillskott • Successivt växande sysselsättning, puckel i samband med gruvinvesteringen, därefter successiv minskning • Tydligt växande inkomster, men först efter gruvinvesteringen • Successivt växande bruttoregionprodukt (förädlingsvärde) • Uppbromsad befolkningsminskning under hela perioden

14. Alternativa regionala scenarios; Ger olika demografiska och socioekonomiska samhällseffekter - Konkurrerande resursanvändningsperspektiv Sårbar naturmiljö som bör bevaras eller prioriterad markresurs för andra näringar, vilket starkt reducerar potentialerna till utveckling. - Exploatering ledd av globala aktörer Svaga regionala spridningseffekter, svåra att påverka om inte regelverk införs. - Regionalt tillväxtkoncept Utvecklingsinitiativ formade i samverkan mellan företag och myndigheter; samverkan mellan exploatörer, FoU-organ, underleverantörer, arbetsmarknadsinsatser, samhällsplanering etc.

15. Exempel från Kanada: Socioekonomiska överenskommelser/ effekt- och förmånsavtal mellan gruvföretag, kommun och företrädare för lokalsamhällena/ ursprungsbefolkning (Ritter,2000) • Sysselsättningskvoter eller mål • Speciella utbildningar lämpliga för lokalbefolkningen • Mål för lokala inköp av varor och tjänster • Stöd till lokal företagsutveckling • Stöd till sysselsättning och utbildning för kvinnor • Främjande av den lokala kulturens utveckling

16. Ulf Wiberg Ulf.Wiberg@geography.umu.se 090-786 55 37 eller 070-548 6466 Erika Knobblock Erika.knobblock@geography.umu.se 090-786 59 01 eller 070-78 11 009 Örjan Pettersson Orjan.pettersson@geography.umu.se 090-786 60 66