Skolinformation

1. Skolinformation Om handlingsplaner Inledning lite info frånAlkoholkommittén 2006-2010

2. Alkoholutvecklingen • Svenskarna dricker mer än på 100 år • 10,4 l ren alkohol 2004, ca 100 flaskor vin • Konsumtionen ökat med 33% sen 1995 • Antalet högkonsumenter har ökat • Resandeinförseln har ökat • Smugglingen har ökat • Antalet restauranger som säljer alkohol har ökat • Skatterna i våra grannländer har sjunkit alkoholkommittén

3. Alkoholutvecklingen Högst konsumtion i åldersgruppen 20-25 Konsumtionen som högst för män i 24-25 årsåldern–16,6 liter ren alkohol/år (genomsnittet 15-80 år ca 13 liter) Konsumtionen som högst för kvinnor i 20-21 årsåldern – 7,4 liter ren alkohol/år (genomsnittet 15-80 år ca 6 liter) alkoholkommittén

4. Alkoholutvecklingen Andelen riskkonsumenter i åldrarna 18-84 år är 17 procent av männen och 9 procent av kvinnorna(2004). I åldersgruppen 18-29 år är andelen 38 procent av männen och 25 procent av kvinnorna(2004). alkoholkommittén

5. Utveckling av intensiv-konsumtion åk 9 Andelen pojkar och flickor i åk 9 med intensivkonsumtion av alkohol minst en gång i månaden 1972-2003 alkoholkommittén Källa: CAN 2004

6. Generella insatser upprätthålla åldersgränser effektiv tillsyn föräldrastödsprogram strukturerade fritidsaktiviteter skolan psykosociala miljö pedagogik att föra samtal om riskbruk sociala och emotionella kompetensen frivilligorganisationernas roll stoppa langning och vidareförsäljning alkoholkommittén

7. Skolan forskningsbaserade insatser utveckla skyddsfaktorer insatser mot skolk föräldrastöd kunskapsförmedling och samtal träning i sociala färdigheter elevhälsan insatser i gymnasieskolan alkoholkommittén

8. Fördelar med en alkohol- och drogförebyggande handlingsplan: • Tryggare för föräldrar, elever och skolpersonal • Ett lätt sätt för en nyanställd att sätta sig in i hur denna skola arbetar. • Marknadsföring till föräldrar och andra utanför skolan. Även när ny personal rekryteras. • Personalens arbete lyfts upp och de kan lättare få insikt i hur andra på skolan arbetar. • Fångar upp eldsjälars väl genomförda arbete om de sedan skulle sluta. • Skapar en tryggare arbetsmiljö om personalen vet hur de ska hantera olika situationer. • Ger en översiktlig helhetsbild av hur skolan arbetar med dessa frågor.

9. MÅL Att det finns handlingsplaner och ett drogförebyggande arbete på alla skolor. Arbetet leds och samordnas av t e x rektor och/eller elevhälsan • Bemötande av skolpersonalen: • Att arbetet självklart är viktigt, men att det känns som: åh, inte en grej till. • Att det behövs avsatt tid för att kunna genomföra det samt ett starkt stöd av ledningen på skolan. • Uppskattat att det finns en samordnare som stöttar och kan erbjuda ämneskunskap, material, struktur och upplägg m m för att spara tid.

10. Erbjuda verktyg för att utarbeta handlingsplan Informationsmaterial om läkemedel, alkohol, sniffning, tobak, narkotika m m T ex Rektor och/eller elevhälsan Metodutveckling - verksamma metoder Fungera som kontakt-personer, rådgivning m m. Bygga nätverkskapa ”möten” Samordna fortbildning

11. Pedagoger/ Skolpersonal Skolsamordnare, T ex Rektor och/eller Representant från Elevhälsan -målgruppen är bl.a ” professionella ” och föräldrar som arbetar med/har en relation till barn/ungdomar -ej arbeta direkt mot barn/ungdomar (inga ”kampanjer”) Skolsköterskor Kuratorer Eleverna Psykologer Fritidsledare Skapa varaktig struktur genom handlingsplan; rutiner, nätverk, undervisning, fortbildning m m Vuxna/ledare - Föreningar Föräldrar

12. Ram för handlingsplan Delaktig skolpersonal, elever, föräldrar och föräldraföreningar Mätbara mål • Målgruppsanpassade • långsiktiga strategier. • undervisning • rutiner • samverkan Kartlägga befintliga aktiviteter, rutiner och resurser En röd tråd från F-gymnasiet utifrån vedertagen forskning. Tidsplan som svarar på när, omfattning och vemsom ansvarar för vad. Uppföljning i verksamhetsberättelsen och genom checklista på arbetsplatsträffar.

13. Vad fungerar…. Ämnet livskunskap, Även kallat SET Värderingsövningar och rollspel Mentometer (majoritetsmissförstånd) Kamratstödjare Mentorer Hälsofrämjande arbete massage, fys.akt Fortbildning och arbetsmiljö för skolpersonal Äldre eleverundervisar yngre Skapa möjligheter för elever att uppnå KASAM Samverkan mellan skola och föräldrar Lokala föreningar, polis, socialtjänst, sjukvården m fl DANSKURS RAGGNINGSKURS ;) Rutiner för skolk, anmälningsskyldighet, akuta situationer Uppföljning i verksamhetsberättelsen och genom checklista på arbetsplatsträffar. Använda utvärderingar som finns. Elevvårdsteam Anti-mobbingteam

15. Vad kan skolan göra bra? Svårt att ändra beteenden genom undervisning, men: • skolans psykosociala miljö • fritidsverksamhet • elevhälsan • föräldraprogram Utagerande barn

16. Skolan och föräldrarna • Kommunikation och lyssnande istället för ensidig föräldrainformation • Nära samarbete och dialog mellan skolan och elevernas föräldrar • Nya former för att involvera föräldrarna i skolarbetet

17. Ett nära föräldrasamarbete • Skolklimatet och studieprestationerna förbättras och skolnärvaron ökar • Ger goda sociala nätverk, som bland annat ökar tryggheten i bostadsområdet • Möjliggör tankeutbyte om föräldrarollen, normbildning kring alkohol och narkotika och andra viktiga frågor • Föräldrastödsprogram kan genomföras – ”Steg för steg”

19. Efterlyses: ”En social läroplan i skolan” • Särskilt utrymme på schemat för reflektion och samtal om livsfrågor. S k Livskunskap • Under 90-talet har preventionsforskningen i USA utvecklats kring pedagogiska skolprogram som är lovande • Skolprogram som stärker barns och tonåringars sociala och emotionella kompetens d v s förmåga till samspel (Socialt och emotionellt lärande)

20. Socialt och emotionellt lärande,även kallat SET, hjälper eleven att • Förstå och sätta ord på känslor • Utveckla den empatiska förmågan • Utveckla sin självreflekterande förmåga • Motivera sig själv (Kunna vänta, stå ut med motgångar) • Hejda destruktiva impulser • Stärka förmågan att fatta beslut och överblicka konsekvenser av olika handlingar • Hantera konflikter

21. Vidare att • Det är möjligt att lära sig olika mellanmänskliga färdigheter • Emotionella och sociala färdigheter hos barn och tonåringar kan utvecklas • Studieförmågan kommer att förbättras • Nedstämdhet, inåtvänd problematik minskar och utagerande beteende och risk- och problembeteenden kan motverkats i viss mån.

22. ”Se den alkohol- och drogförebyggande helheten” Skola-dagtid- konsekvent förhållningssätt- handlingsplan - verksamma pedagogiska metoder- tydliga rutiner & strategi- upptäcka, förebygga/åtgärda och ansvara- föräldradialog Fritid-föreningar, fritidsgårdar m m -förhållningssätt, bjudvanor, attityder m m- alkohol- och drogpolicy- tydliga rutiner & strategi- upptäcka och våga fråga- föräldrakontakt- handlingsplan Föräldrar-övrig tid- förhållningssätt, bjudvanor & attityd- gränssättning - ramar & kramar- aktivt föräldraskap- intresse & engagemang- kunskap om konsekvenser- dialog med andra föräldrar, skola & föreningar Individ- och familjeomsorg- behandling- familjestöd- samtal- barn i missbruksmiljö m m- handlingsplan Handikapp & Kultur- förhållningssätt- handlingsplan- rutiner; utdelning av LM- riskgrupper & stöd Närsjukvård- MVC, BVC, vårdcentraler mfl.- Samtal om alkohol m m- Ungdomsmottagning- handlingsplan

23. FÖRÄLDRASAMVERKAN Noll tolerans mot tobak, alkohol och narkotika Klasskassa/solidarisk pott? Gemensamma aktiviteter barn och föräldrar Data Mandat för att ringa & ingripa Mobil Barnen Föräldraträffar Fickpengar När sova över Stödja ensamstående förälder Föräldravandringar Utetider Skjutsa till och från

24. Falu Kommun

25. Det finns alltså olika risk och skyddsfaktorer som kan sammanfattas; TillgänglighetPris Svag familje- Sammanhållning/kriser Vantrivsel i skolan/arbetet Riskgrupp för alkohol- och narkotikaproblem Alkohol och drog Positiv norm Biologisk och psykologisk sårbarhet

26. Droggrupp under BRÅ; Gunnar Blommé, Kommunal samordnare tele 87179, Olle Hillman, Skolläkare, tele 83239, Meta Svedberg Arena/UC Tommy Johansson, IOGT/NTO, tele 19697 och 073/6875044, Lars Nordström, Dalarnas Idrottsförbund, tele 16324 och 070/5824323 Anika Gyllenhammar, Centrumledare, Centrala stadsrum, tele26901 och 070-5586901 Föreningen Stora Syster

27. K O N T A K T Kommens samordnare av arbetet mot alkohol och andra droger Gunnar Blommé tele 023/82176 E-post: gunnar.blomme@falun.se