1 / 54

Tecken på allvarlig infektion hos barn

Tecken på allvarlig infektion hos barn.

odelia
Télécharger la présentation

Tecken på allvarlig infektion hos barn

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Tecken på allvarlig infektion hos barn

  2. Källor: Data till sammanställningarna är hämtade från Statistiska centralbyråns historiska statistik, Bidrag till Sveriges officiella statistik (BISOS), Demografiska databasen (tabellverket), kyrkböcker och Gunnar Samuelsson: Lantvärnet 1808-09, Uppsala 1944.

  3. Omaha beach 1944

  4. De vanligaste infektionerna hos både barn och vuxna är övre luftvägsinfektioner orsakade av virus

  5. Lunginflammation är den vanligaste dödsorsaken bland barn i världen enligt WHO. Omkring 1,4 miljoner barn under fem år dör årligen, fler än dödsfallen i AIDS, tuberkulos och malaria tillsammans. (Läkare utan gränser)

  6. Riktlinjer finns nu för behandling av • bakteriell öroninflammation (AOM) från 2000 (reviderat 2010) • tonsillit från 2001 (revideras 2012) • bihåleinflammation (sinuit) från 2004 • Mjukdelsinfektioner från 2009

  7. Watchful waiting – aktiv expektans

  8. Minskad risk för resistensutveckling • Minskad risk för biverkningar och negativ påverkan på immunsystemet • Sänkta kostnader • Bättre ekologi

  9. Ökad risk för morbiditet • Ökad risk för komplikationer • Ökad risk för smittspridning • Osäkerhet bland patienter/föräldrar och kollegor • Ökade kostnader

  10. Förbättrad diagnostik och ökad kännedom om orsaker till sjukdomar och komplikationer kanske kan ge oss det bästa av två världar! Om vi är ”pros” blir det bara ”pros”

  11. Allvarliga infektioner hos barn är sällsynta!

  12. Source: R.A. Adegbola et al., "Elimination of Haemophilus Influenzae Type B (Hib) Disease from The Gambia after the Introduction of Routine Immunization with a Hib Conjugate Vaccine: A Prospective Study," Lancet 366 (2005): 144-50.

  13. Serogroup of S pneumoniae recovered from middle ear fluid of North American children.

  14. Hög risk: Akut till sjukhus Ett rött symtom räcker för rött ljus Medelhög risk: Hem med säkerhetsnät eller till sjukhus Ett gult symtom räcker för gult ljus Låg risk: Kan åka hem med eller utan behandling

  15. Låg risk: Kan åka hem med eller utan behandling Föräldrarna och barnet kan gå hem (med eller utan antibiotika). Ge allmänna råd om vätska och/eller febernedsättande.

  16. Föräldrarna ska rådas att söka på nytt om: • de upplever att barnet försämras • de är oroliga för att de inte kan ta hand om sitt barn

  17. Medelhög risk: Hem med säkerhetsnät eller till sjukhusEtt gult symtom räcker för gult ljus • Ibland remiss till barnakut eller handläggning i samråd med barnläkare. • Om handläggning sker enbart i primärvård bör primärvården ansvara för uppföljning oavsett om antibiotikabehandling initieras eller inte.

  18. Klart besked om hur uppföljningen ska ske • Information om symtom och tecken som var avvikande vid den initiala bedömningen • Muntlig (och helst också skriftlig) information om varningssymtom samt hur de vid behov kan få snabb kontakt med vården igen

  19. Ge barnet vätskeintag nog för att kissa (2-4 ggr/d) • Vara vaksam på att barnet inte blir slöare • Väcka barnet: Vaknar det helt? Ger det god kontakt?

  20. Föräldrarna ska rådas att söka på nytt om: • De upplever att barnen försämras • Nytillkomna symptom • Oro för barnets allmäntillstånd

  21. Hög risk: Akut till sjukhus Ett rött symtom räcker för rött ljus Kontakta alltid barnklinik om allvarligt sjukt barn ska transporteras till sjukhus

  22. Vid livshotande urakuta tillstånd (osäker/ofri luftväg, sänkt medvetande eller medvetslöshet): Ring 112 och begär vägambulans eller helikopter till sjukhus.

  23. Allmäntillstånd Låg risk Svarar normalt på sociala signaler Lättväckt Alert Nöjd/Ler Starkt normalt skrik eller skriker inte

  24. Allmäntillstånd Medelhög risk Svarar inte normalt på sociala signaler Trött, hängig men vaken Nedsatt aktivitetsnivå Missnöjd

  25. Allmäntillstånd Hög risk Reagerar inte på undersökningen Vaknar inte eller väcks men somnar igen Allvarligt sjuk enligt föräldrarna Skriker svagt, gällt eller kontinuerligt, gnyr

  26. Vitalparametrar På febrila infekterade barn, mät följande: • Temperatur (feber) • Andningsfrekvens • Hjärtfrekvens • Kapillär återfyllnadstid • Mät också eventuellt POX (pulsoximetri)

  27. Feber = kroppstemperatur ≥ 38.0o C oavsett tid på dygnet eller mätmetod. Vid feber kommer värmen inifrån kroppen, vid hypertermi utifrån Hypotermi = kroppstemperatur < 36.0o C oavsett orsak. Allvarlig infektion hos de minsta barnen kan ge hypotermi.

  28. Akut till sjukhus: Spädbarn < 3 månad med feber ≥ 38oC Spädbarn 3-<6 månad med feber ≥ 39oC Barn i alla åldrar med feber > 41.0oC (hyperpyrexi) Spädbarn (<1 år) med temp < 36oC (hypotermi)

  29. Andningsfrekvens

  30. Hjärtfrekvens

  31. Kapillär återfyllnadstid Normalt < 3 sekunder ≥ 3 sek indikerar försämrad perifer cirkulation och kan ses t.ex. vid dehydrering eller chock

  32. CRT = Capillary Refill Time • Pressa din tumme i minst 5 sekunder mot barnets hud (bäst över sternum, på mörkhyade barn över nagelbädden) • Släpp snabbt • Mät tiden tills blodet kommit tillbaka

  33. POX = pulsoximetri • POX = ”saturation” = SaO2. • Barn med förhöjd andningsfrekvens eller annan andningspåverkan. • Normalvärde ≥ 95 % • Om POX ≤ 92 % till sjukhus med O2 under resan • Sträva efter att hålla POX > 92 % • Misstänker du att pulsoximetern visar fel? Pröva den på ditt eget finger! • Alla vårdcentraler ska ha en barnsensor till sin POX!

  34. Syrgasmättnaden kan vara god trots ett högt luftvägshinder

  35. Sammanfattning vitalparametrar • Normal färg på hud, läppar och tunga • Normal andning • Normalfuktig munslemhinna • Dricker/ammar • Normal hjärtfrekvens

  36. Sammanfattning vitalparametrar • Anamnes på blekhet • Näsvingespel • Takypné • Torra slemhinnor • Dricker/ammar dåligt • CRT 2- 3 sek • Kissar lite • Tillfällig takykardi

  37. Sammanfattning vitalparametrar • Blek, askgrå, marmorerad, blå • Gruntning • Takypne • Måttliga eller svåra indragningar • Torra slemhinnor • Dricker/ammar mycket dåligt • CRT ≥ 3 sek • Kissar lite/inget • Nedsatt hudturgor • Ihållande takykardi

  38. Diagnostiska test Vid påverkat allmäntillstånd eller hotande komplikationer kan CRP ge vägledning men vid okomplicerade infektioner utan allmänpåverkan har testet ringa värde. LPK tillför sällan något i den akuta situationen.

  39. Allvarliga infektioner

  40. Nedre luftvägsinfektion Feber, hosta, takypné och påverkat allmäntillstånd. Hosta och andra luftvägssymtom kan dock saknas!

  41. Urinvägsinfektioner med feber Barn med feber ≥ 38.0 °C och oklar infektion eller symptom på UVI ska testas med urinsticka Patienter med hög UVI (pyelonefrit) har temp > 38,5 och förhöjd CRP (> 20-30). Allmänpåverkade barn bör remitteras till sjukhus. Febril UVI bör utredas på barnklinik.

  42. Skelett/ledinfektion Feber och fokal belastnings- och rörelsesmärta. Svullnad av led eller extremitet ses ibland. Barnen har feber och förhöjt CRP. Osteomyelit kan ge skador på det växande skelettet och även ge sepsis. Alla barn med feber och fokal skelettsmärta bör remitteras till sjukhus.

  43. Svåra hudinfektioner och feber • Hudinfektion med akut insjuknande ,svår smärta och pulsstegring kan vara tecken på begynnande djup streptokockinfektion och ska till sjukhus. • Svår smärta är ett alltid ett viktigt observandum vid hudinfektioner och bör föranleda extra vaksamhet. Akut remissfall!

  44. Meningit Spädbarn • irritabilitet, ovilja att äta • tecken till dålig perifer cirkulation med blekgrå hudfärg • högt skrik som uttryck för smärta • eventuellt nackstelhet och buktande fontanell (senare tecken) • vid meningokockinfektion, bensmärtor (tidigt tecken) och petekier (sent tecken)

  45. Meningit Äldre barn - ospecifika symtom som feber, huvudvärk, kräkningar, diarré, irritabilitet och aggressivitet. - varierande vakenhets- och uppmärksamhetsgrad kan göra att sjukdomsbilden ofta är svår att tolka

  46. Allvarliga ÖNH infektioner

  47. Mastoidit Vanligaste komplikationen till AOM. Observera att framförallt hos små barn kan en otitkomplikation uppträda så snabbt att aktuell AOM diagnostiseras samtidigt som komplikationen! Akut remiss till öronklinik (ev. barnklinik om öronjour saknas).

  48. Ethmoidit - medial svullnad och rodnad av ögonlocken, särskilt det övre i kombination med purulent snuva och ansiktssmärta ibland men inte alltid feber - initialsymptomen kan vara förvånansvärt lindriga men kan progrediera snabbt - operation kan krävas inom ett par timmar vid visuspåverkan - misstänkt ethmoidit remitteras till ÖNH eller barnklinik även om status är beskedligt

More Related