1 / 19

Vatten-och vinderosion i torra områden

Vatten-och vinderosion i torra områden. Hur påverkas vegetationen och hur kan den skyddas?. Aktuellt sedan början av 1970-talet. Påstående: Öknarna breder ut sig med upp till 200 km/år Aktualiserades i Sahelområdet och backades upp av FN och massmedia

paxton
Télécharger la présentation

Vatten-och vinderosion i torra områden

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Vatten-och vinderosion i torra områden Hur påverkas vegetationen och hur kan den skyddas?

  2. Aktuellt sedan början av 1970-talet • Påstående: Öknarna breder ut sig med upp till 200 km/år • Aktualiserades i Sahelområdet och backades upp av FN och massmedia • FN:s påstående grundade sig på en enda rapport från 1958. • Både naturligt och orsakat av människan

  3. Arida områden: områden med ca 500 mm nederbörd eller mindre/år Omfattar öknar, halvöknar, stäpper och savanner Erosionen är beroende av styrkan hos erosionsfaktorn samt materialets eroderbarhet

  4. Regn -> ytavrinning Material lösgörs, regn på sluttningarna, avrinningen längre ned. Regnets erosivitet beror på dess kinetiska energi, som i sin tur beror på storleken och fallhastigheten ”splash effect” när regnet träffar markytan: ytan pressas samman och porerna täpps -> lägre permeabilitet -> större ytavrinning Markaggregat slås sönder och partiklarna eroderar ytterligare när de transporteras nedåt tills de slutligen avlagras som kolluvium Erosionen mycket diffus till en början men snart bildas rännilar som kan växa till raviner Inte enbart negativt; partiklar kan transporteras från olämpligt område till lämpligt. Ex. från bergen i Etiopien till Nildalen Vatten- och vinderosion

  5. Dyner som vandrar in över bebyggda områden beror på deflation i ett källområde. Tröskelvärdet för vinderosion är lägst för kvartspartiklar i storleken 80-100µm Stoftstormar med partikelstorlek 2-50 µm är ett första tecken på deflation liksom ripples där det fina materialet blåst bort Tre typer av transport: Suspension, saltation och krypning Observera att saltation förorsakar ytterligare erosion

  6. Olika typer av dyner barkaner seifdyner tvärdyner parabeldyner ”stjärndyner”

  7. I det eroderade området förändras jordens struktur och består av grov sand Positiva närsalter blåser bort med lerpartiklarna, liksom organiskt material -> minskad bördighet Rötter kan exponeras Ökad vattenerosion i eroderade områden Växtligheten består i de torraste områdena av xerofyter med liten bladyta, ibland reducerad till taggar, tjockt vaxlager, insänkta klyvöppningar, hoprullade bladkanter och djupt rotsystem. Fröbank i marken som aktiveras vid regn

  8. Inverkan på vegetationen av olika markanvändningsformer • Växterna är inte anpassade till för högt betestryck, otillräcklig regenerationsförmåga • Förr nomader som följde vissa rutter • Vegetationens sammansättning förändras • Vedinsamling t.ex. Ouagadougou 500 m3/d • Oljeproduktion, fordonstrafik, konstruktioner

  9. Vindens inverkan på vegetationen • Ingen direkt påverkan utom ökad transpiration och avdunstning från marken (evapotranspiration) • Sandpartiklar skadar växternas kutikula

  10. Maximal vattenerosion vid 400 mm/år och maximal vinderosion vid 250-300 mm/år • Sämre vegetation på höjder, frodigare i sänkor • Under fuktigare perioder sker erosion i bergen och sedimentation i wadis • Vid torrare perioder sker borttransport av finmaterial t.o.m. till Europa

  11. Hur förhindra vinderosionen • Vindbrytare, skyddsbälten, vindbarriärer • Återplantering med t.ex. Opuntia • Stängsel runt planteringarna • Tre typer av jordbruk inom arida områden: • Pastoralt jordbruk, jordbruk beroende av nederbörden och konstbevattning

  12. Naturliga beten tills marken visar tecken på överbetning -> • Djuren får äta sig feta på konstbevattnade områden medan naturbetena återhämtar sig • Odling av foderväxter • Odling av träd ger lövfall= organiskt material • Acacia-arter lever mutualistiskt med kvävefixernade bakterier • A. albida fäller löven under regnperioden

  13. Träd ger skugga och fungerar som gränsmarkeringar, djurfoder, brännved, virke, frukt, nektar (biodling) ……….. • Game-cropping som alternativ till boskapsskötsel

  14. Alternativ till boskapsuppfödning

  15. Tse-tseflugan ->sömnsjuka • Regnskogsområdet i Afrika + närliggande områden • Vill inte ha öppna områden • Mängden flugor varierar från år till år • Boskapens avbetning förhindrar tse-tsefugans utbredning • Odlingar håller landskapet öppet

  16. Sprider ett urdjur (Trypanosoma) • -> sömnsjuka hos människan • nagana hos tamboskap • Sätter sig i spottkörtlarna och angriper sedan hjärnan och nervsystemet -> dör • De vilda djuren är resistenta men bär på smittan • Mediciner finns

  17. Klimatförändringar?

  18. ”The Dust Bowl” i USA 1933-1939 OBS! Inget nytt problem

More Related