1 / 39

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njurfysiologi / cirkulation Dick Delbro Ht-09. Urinbildande organsystemet: njurar, ureterer, urinblåsa, uretra. Njuren: Vikt och mått. 120 g 10 x 5 x 3 cm.

rad
Télécharger la présentation

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njurfysiologi / cirkulation Dick Delbro Ht-09

  2. Urinbildande organsystemet: njurar, ureterer, urinblåsa, uretra.

  3. Njuren: Vikt och mått • 120 g • 10 x 5 x 3 cm

  4. Blodförsörjning: 1200 ml/min genom njurarna

  5. 1,25 miljoner nefron i vardera njuren

  6. Glomerulusfiltration • Primärurinen (180 l/dygn) bildas genom filtration av njurartär-blodet i glomerulus. • Drivkraften är glomerulustrycket. • Detta balanseras av det proteinosmotiska suget i glomerulus och mottrycket i glomeruluskapseln. • Filtrationshastigheten = GFR = 180 l/dygn = 125 ml/min.

  7. Vilken typ av substanser filtreras i glomerulus? • 50 ggr högre permeabilitet i glomeruluskapillären än i skelettmuskelkapillären.

  8. Vad tyder det på om man har albumin i urinen? Röda blodkroppar?

  9. Hur håller kroppen GFR konstant? 1. Autoreglering – samma GFR trots variationer i blodtryck. 2. Hormonell reglering med renin. Renin frisätts av: • Tryckfall i afferenta arteriolen. • Sympaticusstimulering till njuren. • Låg koncentration av Na+ i primär-urinen.

  10. Renin-angiotensinsystemet

  11. Vart tar vattnet vägen? • Re-absorptionsprocesser längs nefronet. Vattnet följer med när NaCl reabsorberas.

  12. Hur transporteras joner och andra molekyler över cellmembranet? 1. Enkel diffusion: Molekylen följer koncentrationsgradienten (=skillnaden). 2. Faciliterad diffusion: Ett carrierprotein hjälper till. 3. Aktiv transport: Energikrävande. 4. Cotransport: En molekyl ”hänger på” när en annan transporteras aktivt. 5. Countertransport.

  13. Carrierproteinet har ett transportmaximum (Tm) • Varför har man socker i urinen vid diabetes?

  14. Reglering av den finala urinvolymen • Ca. 85% av primärurinen reabsorberas i proximala tubulus och nedåtgående slyngan. I distala tubulus och samlingsrören avgörs hur stor den finala urinvolymen skall bli. • Aldosteron (från binjurebarken: Frisättningen stimuleras av angiotensin II) ökar natrium-vattenupptag i distala tubulus-samlingsrör, i utbyte mot kalium som förloras till urinen. • ADH-mekanismen.

  15. ADH kommer från hypofysens baklob, med blodet till njuren • En ökad saltkoncentration i blodet (tydande på vattenbrist) stimulerar hypothalamus till att frisätta ADH till blodkärlen i hypofysbakloben.

  16. ADH (forts.) • ADH kommer att öka genomsläpp-ligheten för vatten i samlingsrören, så att primärurinen minskar i volym och mer vatten dras ut, tillbaka till blodbanan.

  17. Vilken kraft drar ut vatten från samlingsrören i närvaro av ADH? • I njurvävnaden runt samlingsrören är det en hög koncentration av NaCl. • Denna ”hypertona” miljö har skapats genom att NaCl har pumpats aktivt från Henles uppåtstigande ut i extracellulär-rummet. Detta utgör ett osmotiskt sug för vatten, som alltså lämnar samlings-rören i närvaro av ADH, och dras in i vasa recta, och går vidare till cirkulationen.

  18. Sekretion i nefronet • Kaliumförluster – kaliumvinster.

  19. Prostaglandiner i njuren • Syntetiseras av ischemi, Ang. II, ADH, bradykinin. • Fr.a. PGI2 (glomerulus) och PGE2 (medulla) – vasodilaterande och natriuretiska. • NSAID: Försiktighet vid hjärtsvikt, hypertoni, levercirrhos, njursjukdom.

  20. Läkemedelsutsöndring via njurarna • Se Rang & Dale, kap. 8, Table 8.4; ”Tablettrutan” s. 119; s. 374 (excretion of organic molecules).

  21. Njurbäckenet övergår i ureteren • Ureteren består av glatt muskelvävnad, ca. 30 cm lång, som tränger in i bakre delen av urinblåsan. • Man blir kissnödig när blåsan fyllts med 200 ml. Vid 500 ml går det inte att hålla emot…

  22. Urinblåsan består av slemhinna och glatt muskulatur • Blåshalsen hålls stängd av inre sfinktern (glatt muskel) och ytttre sfinktern (bäckenbotten = tvärstrimmig muskel, viljestyrd). • Miktionsreflexen (blåstömningen) är beroende av: • Afferenter från blåsväggen till ryggmärgen; • Signaler från ryggmärgen till hjärnan; • Signaler från hjärnan till ryggmärgen; • Parasympatiska efferenter till blåsväggen. • Somatiska efferenter till bäckenbotten.

  23. Fig. 26-18

  24. Fig. 26-18

  25. Urethra (= urinröret) består av slemhinna och glatt muskulatur

More Related