Styrdokumenten i praktiken

1. Styrdokumenten i praktiken M�l-l�rande-bed�mning och betygs�ttning

2. Styrdokumenten i praktiken Hur anv�nda dem i planering, undervisning och bed�mning Hur anv�nda dem i ett systematiskt kvalitetsarbete

3. Inneh�ll M�nniskosyn och kunskapsyn. F�rr och nu Varf�r bed�mning. Bed�ma � D�ma? Kunskapsprogression. Hur uttrycker jag den? Bed�mning. Hur l�ter det n�r jag bed�mer mot m�l Str�vansm�l som g�ller alla elever Kursplan utan inneh�ll. Hur anv�nder jag friheten att att v�lja stoff?

4. Inneh�ll Vilka �r de viktigaste kvaliteterna av kunnande i detta �mne? Hur b�r min undervisning se ut f�r att eleverna skall f� m�jlighet att utveckla dessa kvaliteter? Vilket stoff b�r jag v�lja? Hur bed�mer jag dessa kvaliteter? Formativ bed�mning � Summativ bed�mning

5. Viktiga fr�gor Mot vilket/vilka m�l g�r jag min planering? Mot vilket/vilka m�l arbetar vi nu? Mot vilket/vilka m�l st�ller jag denna fr�ga?

6. Inneh�ll i lokal arbetsplan? S�dant som jag har hj�lp av i min planering, mitt samtal med eleverna, f�r min bed�mning S�dant som ger en �r�d tr�d? Beskriver en kunskapsprogression. S�dant som garanterar att v�r skolas elever f�r m�jlighet att tr�na mot �mnets alla m�l.

7. Lokal arbetsplan kopplad till kursplan Str�vansm�len som ryggrad Ger �versikt Ger svar p� fr�gan. �n�r och hur f�r v�ra elever m�jlighet att tr�na mot �mnets alla m�l? Beskriver en r�d tr�d fr�n �r 1 till �r 9

8. Vad var det egentligen som h�nde? Exempel p� styrdokumenten i praktiken karinkarin

9. M�l att str�va mot Skolan skall str�va efter att eleven utvecklar f�rst�else av historiska f�reteelser och skeendens bakgrund och samband och att dessa kan uppfattas, f�rklaras och tolkas ur olika perspektiv karinkarin

10. M�l att uppn� �r 9 Eleven skall vara medveten om och kunna ge exempel p� att historiska h�ndelser kan betraktas p� olika s�tt karinkarin

11. M�l att uppn� �r 5 Hittade inget uppn�endem�l �r 5 som direkt var relaterat till str�vansm�let. karinkarin

12. Betygskriterier G Eleven skall vara medveten om och kunna ge exempel p� att historiska h�ndelser kan betraktas p� olika s�tt VG Eleven reflekterar �ver historiska beskrivningar vad g�ller deras ursprung och syfte samt relaterar dem till alternativa beskrivningar MVG Eleven bed�mer och v�rderar historiska k�llor samt argumenterar f�r sina st�llningstaganden

13. Arbetss�tt och metoder Vad kr�vs att jag som pedagog bidrar med i form av fr�gor, fakta, k�llor mm f�r att eleverna skall kunna genomf�ra uppgiften? Olika k�llor Fakta/v�rdering � hur ser jag skillnad? Propaganda och syfte med framst�llningar V�rdera m�nniskors �sikter i relation till den tid de levde i St�rre sammanhang karinkarin

14. Vad skall du kunna?Kvaliteter av kunnande Det �r bra om du: Kan beskriva tv� olika uppfattningar om vad som h�nde Det �r b�ttre om du: Kan s�ga n�got om vem som tycker en viss sak och varf�r de skulle kunna uttrycka just den �sikten Det �r �nnu b�ttre om du: Kan tala om vilka �sikter som verkar mest sannolika och varf�r Kan tala om vad du sj�lv tycker i fr�gan och motivera varf�r med fakta och information som bas

15. Arbetsomr�de Vad var det egentligen som h�nde? Cuba-krisen, �dalen, kriget i Kosovo, bildandet av Israel, konflikten p� skolg�rden i f�rra veckan Eleverna v�ljer och f�r uppgiften; ta reda p� vad det var som h�nde karinkarin

16. F�ruts�ttningar f�r l�rande Eleverna f�r m�jlighet att �terkommande tr�na kunskaper och f�rm�gor beskrivna i str�vansm�len L�raren och eleverna tolkar de nationella m�len. Lokala m�l Eleverna vet m�let f�r sitt l�rande L�raren bed�mer formativt

17. F�rskjutning i kunskapsuppdraget Fr�n pensumt�nkande/m�ngd kunskap till f�rm�get�nkande Fr�n f�reskrivna kurser i olika �mnen till till f�reskrivna f�rm�gor som eleverna skall utveckla genom de olika skol�mnena Det finns en risk att retoriskt tala om tydliga m�l samtidigt som en stor frihet har l�mnats �t l�rarens uttolkning av m�len. Indicier p� att kursplanernas mer tydliga m�l att uppn� tar �verhanden och s�tter tak f�r skolans ambitioner f�r elevernas kunskapsutveckling. Samtidigt har dessa m�l haft stor betydelse f�r att f� syn p� och rikta insatser till elever som haft sv�righeter. ChristetrDet finns en risk att retoriskt tala om tydliga m�l samtidigt som en stor frihet har l�mnats �t l�rarens uttolkning av m�len. Indicier p� att kursplanernas mer tydliga m�l att uppn� tar �verhanden och s�tter tak f�r skolans ambitioner f�r elevernas kunskapsutveckling. Samtidigt har dessa m�l haft stor betydelse f�r att f� syn p� och rikta insatser till elever som haft sv�righeter. Christetr

18. F�rskjutning i kunskapsuppdraget Goda �mneskunskaper ett av str�vansm�len men mycket tydligt �r �ven f�rm�gorna Kommunicera L�sa problem Social och etisk kompetens Att f�rst� sammanhang Det finns en risk att retoriskt tala om tydliga m�l samtidigt som en stor frihet har l�mnats �t l�rarens uttolkning av m�len. Indicier p� att kursplanernas mer tydliga m�l att uppn� tar �verhanden och s�tter tak f�r skolans ambitioner f�r elevernas kunskapsutveckling. Samtidigt har dessa m�l haft stor betydelse f�r att f� syn p� och rikta insatser till elever som haft sv�righeter. ChristerDet finns en risk att retoriskt tala om tydliga m�l samtidigt som en stor frihet har l�mnats �t l�rarens uttolkning av m�len. Indicier p� att kursplanernas mer tydliga m�l att uppn� tar �verhanden och s�tter tak f�r skolans ambitioner f�r elevernas kunskapsutveckling. Samtidigt har dessa m�l haft stor betydelse f�r att f� syn p� och rikta insatser till elever som haft sv�righeter. Christer

19. D� Kunskap �r v�ldefinierad och lika f�r olika m�nniskor Kan delas i bitar som l�ggs till varandra Kan best�mmas i f�rv�g Olika m�nniskor har olika f�rm�ga att ta till sig denna kunskap Kan f�rmedlas karinkarin

20. Nu Kunskap �r starkt situations- och sammanhangsberoende Blir olika f�r olika m�nniskor beroende p� f�rkunskap och sammanhang Varje m�nniska bildar sin unika kunskap karinkarin

21. Elevsyn/m�nniskosyn D� Elever �R Nu Elever kan BLI

22. Nya Allm�nna r�d IUP Alla m�nniskor kan utvecklas och v�xa. Resultaten fr�n forskning visar entydigt att h�ga och positiva f�rv�ntningar har stor betydelse f�r elevers framg�ng i skolarbetet. Det �r d�rf�r viktigt att insatser och f�r�ndringar planeras och beskrivs s� att elevens sj�lvuppfattning och sj�lvtillit bevaras och f�rst�rks. V�sentligt �r att planen hj�lper eleven att se sitt arbete som meningsfullt, begripligt och hanterbart.

23. Betygs�ttning Relativa betyg Rangordna de bed�mda Huvudmoment som skulle g�s igenom M�l- och kunskapsrelaterade (absoluta) Str�vansm�l och uppn�endem�l Kriterier (�bevis�) Enbart relativa eller enbart absoluta betyg finns ej. Relativa betyg vid inf�randet av enhetsskola/grundskola. F�rut 30% nu alla elever som antogs f�rdelade enligt en normalkurva vad g�ller inl�rningsf�rm�ga. Bygger p� olika s�tt att se p� kunskap: Relativa: Kunskap v�ldefinierad, kan best�mmas i f�rv�g, lika f�r alla. Olika m�nniskor har olika f�rm�ga att ta till sig denna v�ldefinierade kunskap som kan delas upp i bitar som l�ggs till varandra. Kan f�rmedlas. M�l och kunskapsrelaterad: Kunskap situationsberoende/sammanhangsberoende. Blir olika f�r olika m�nniskor beroende p� f�rkunskap och sammanhang. Varje m�nniska bildar sin unika kunskap. ChristerEnbart relativa eller enbart absoluta betyg finns ej. Relativa betyg vid inf�randet av enhetsskola/grundskola. F�rut 30% nu alla elever som antogs f�rdelade enligt en normalkurva vad g�ller inl�rningsf�rm�ga. Bygger p� olika s�tt att se p� kunskap: Relativa: Kunskap v�ldefinierad, kan best�mmas i f�rv�g, lika f�r alla. Olika m�nniskor har olika f�rm�ga att ta till sig denna v�ldefinierade kunskap som kan delas upp i bitar som l�ggs till varandra. Kan f�rmedlas. M�l och kunskapsrelaterad: Kunskap situationsberoende/sammanhangsberoende. Blir olika f�r olika m�nniskor beroende p� f�rkunskap och sammanhang. Varje m�nniska bildar sin unika kunskap. Christer

24. M�l- och kunskapsrelaterade Knutet till ett t�nkande om kunskapsniv�er som kvalitativa skillnader i f�rst�else Inte allm�n bed�mning Flit, ordning o d f�r inte smygas in i bed�mningen Kunskapsutvecklingen ses som process som ser olika ut f�r olika individer och som �r relaterad till s�v�l inneh�llet i respektive �mne som till olika situationer och sammanhang. Kriterier knutna till kursplanernas m�l, tydligt avgr�nsade kravniv�er Bed�mningen skall g�ras mot de m�l som uttrycks i kursplanerna och med hj�lp av de kriterier som finns d�r ChristerFlit, ordning o d f�r inte smygas in i bed�mningen Kunskapsutvecklingen ses som process som ser olika ut f�r olika individer och som �r relaterad till s�v�l inneh�llet i respektive �mne som till olika situationer och sammanhang. Kriterier knutna till kursplanernas m�l, tydligt avgr�nsade kravniv�er Bed�mningen skall g�ras mot de m�l som uttrycks i kursplanerna och med hj�lp av de kriterier som finns d�r Christer

25. Bed�mning Summativ bed�mning I slutet av kurs/moment Vad eleven l�rt sig Formativ bed�mning I samband med undervisning F�r att v�gleda l�randet fr�n f�rsta skol�r!! Det viktiga �r inte n�r bed�mningen sker utan vilket syfte den har ChristerDet viktiga �r inte n�r bed�mningen sker utan vilket syfte den har Christer

26. Betyg vs Skriftliga omd�men Summativa Nationell formalisering och standardisering Mot nationella m�l Symbol Mot kursplanerna Formativa Lokal formalisering och standardisering Mot tolkade nationella m�l Text och symbol �ven l�roplansm�l

27. Formativ bed�mning F�ruts�ttning att eleven k�nner m�let f�r sitt l�rande!! �Jag ser att du kan�����.� �Jag vill ge dig m�jlighet att tr�na p� att ��.�

28. Struktur skriftliga omd�meni min f�rst�else Dessa tv�/tre str�vansm�l har vi koncentrerat bed�mningen mot Med detta stoff Jag ser detta l�rande Jag vill ge N m�jlighet att tr�na detta Jag har under detta arbetsomr�de velat att eleverna skulle f� m�jlighet att utveckla f�rm�gan att�.Jag har under detta arbetsomr�de velat att eleverna skulle f� m�jlighet att utveckla f�rm�gan att�.

29. Vad ska du kunna?Ex formativ bed�mning Se m�nster och strukturer i naturen� Jag ser att du uppt�ckt att det �r andra v�xter och djur i h�llkaren d�r nere �n i de h�r uppe Jag vill att du forts�tter att fundera p� vad skillnaderna beror p�. Fundera ocks� p� var det �r sv�rast att leva och varf�r du v�ljer det ena eller andra.

30. Paul Black & Dylan Wiliams 1998 Systematiska f�rs�k att st�rka och utveckla formativ bed�mning: Elevernas studieresultat f�rb�ttrades p�tagligt, framf�r allt f�r de svagpresterande eleverna

31. Vad kr�vs f�r att bed�mningssystemet skall fungera? Alla har k�nnedom om m�len och betygskriterierna Utg� fr�n kursplanerna vid planering Kursplanernas struktur Kunna se olika niv�er av f�rst�else inom ett �mnesomr�de Kunna bed�ma n�r eleven visar en viss grad av f�rst�else och m�luppfyllelse Olika s�tt att bed�ma, olika arbetss�tt och redovisningsformer Kunna presentera vad eleven beh�ver utveckla f�r att g� vidare i sin kunskapsutveckling F�rm�ga att kommunicera detta med elev och f�r�lder christerchrister

32. Bed�mningens syfte St�dja l�randet Statlig kontroll av m�luppfyllelse Urval till h�gre studier Information till f�r�ldrar christerchrister

33. M�l- och kunskapsrelaterade Kriterier knutna till kursplanens m�l Inneb�ra tydligt avgr�nsade kravniv�er Vara formulerade i f�rv�g K�nda av elever och f�r�ldrar karin Flit, ordning o d f�r inte smygas in i bed�mningen Kunskapsutvecklingen ses som process som ser olika ut f�r olika individer och som �r relaterad till s�v�l inneh�llet i respektive �mne som till olika situationer och sammanhang. Kriterier knutna till kursplanernas m�l, tydligt avgr�nsade kravniv�er Ex med laboration experiment om �sjunka-flyta� Christerkarin Flit, ordning o d f�r inte smygas in i bed�mningen Kunskapsutvecklingen ses som process som ser olika ut f�r olika individer och som �r relaterad till s�v�l inneh�llet i respektive �mne som till olika situationer och sammanhang. Kriterier knutna till kursplanernas m�l, tydligt avgr�nsade kravniv�er Ex med laboration experiment om �sjunka-flyta� Christer

34. Vi m�ste hitta balansen mellan Informera om kunskapsutveckling och socialutveckling � planera f�r fortsatta l�randet Individuella m�l � kollektivt l�rande Str�vansm�l � uppn�endem�l F�rm�gor � stoff/fakta Skolans professionella uppdrag � elevens inflytande �ver och m�l f�r sitt l�rande karinkarin

35. Bra, b�ttre, �nnu b�ttre Sverige Bra: beskriva olika landskapstyper B�ttre: j�mf�ra landskapstyper, s�ga n�got om hur de p�verkar t.ex. vad som v�xer, hur m�nniskor lever och f�rs�rjer sig Str�va efter att kvaliteterna uttrycks som begripliga m�l f�r eleverna

36. Bra, b�ttre, �nnu b�ttre Klimat Bra: beskriva olika klimattyper och var de finns B�ttre: varf�r �r klimatet p� det s�ttet d�r? J�mf�r olika klimattyper och v�rldsdelar �nnu b�ttre: konsekvenser av klimatet f�r v�xtlighet, djur, m�nniskor, n�ringar. Hur p�verkar m�nniskan sina f�ruts�ttningar i olika omr�den? Hur uttrycks detta begripligt f�r eleverna? Hur l�ter kursplanens m�lformulering?Hur l�ter kursplanens m�lformulering?

37. Str�vansm�l vs uppn�endem�l Anger undervisningens inriktning Pekar ut de kvaliteter som Undervisningen skall inriktas mot och som skall ligga till grund f�r bed�mningen Str�vansm�l g�ller alla �r Str�vansm�l skrivna f�r l�raren Anger kunskapskraven i �mnet Anger minikraven f�r det kunnande som en elev ska ha till�gnat sig Uppn�endem�l bara vissa �r Uppn�endem�l avst�mning

38. �mnets syfte och roll. NO fr�gor som r�r den egna existensen, livet och livsformerna, platsen i naturen och universum. g�ra naturvetenskapens resultat och arbetss�tt tillg�ngliga bidra till samh�llets str�van att skapa h�llbar utveckling och utveckla omsorg om natur och m�nniskor V�r existens Naturvetenskapens metoder och resultat Ha detta som ett raster vid planering H�llbar utveckling ChristerV�r existens Naturvetenskapens metoder och resultat Ha detta som ett raster vid planering H�llbar utveckling Christer

39. �mnets syfte och roll. NO ett f�rh�llningss�tt till kunskaps- och �siktsbildning som st�r i samklang med naturvetenskapens och demokratins ideal om �ppenhet,respekt f�r systematiska unders�kningar och v�lgrundade argument ChristerChrister

40. T�nk p� ! Kvaliteter av kunnande Bed�mning f�r l�rande fr�n �r 1 Kr�ver samtal och kommunikation Str�vansm�len som planeringsstart redan fr�n skol�r 1 Uppn�endem�len avst�mning mot str�vansm�l KarinKarin

41. Planeringsmodell V�lj ett arbetsomr�de du/ni t�nkt genomf�ra senare i h�st L�s nationella kursplanerna � vilka str�vansm�l �r relevanta f�r valt arbetsomr�de? Begr�nsa till de mest relevanta. Vilka uppn�endem�l i �r 5 och 9 �r kopplade till valda str�vansm�l? karinkarin

42. L�s betygskriterierna f�r �mnet � vilka kvaliteter i kunnande efterfr�gas? Bra, b�ttre, �nnu b�ttre prestation i relation till betygskriteriernas kvaliteter i kunnande? karinkarin

43. Hur skapar du f�ruts�ttningar f�r att eleverna tr�nar de kvaliteterna? Vilka metoder och arbetss�tt vill du anv�nda? Hur visar eleverna m�luppfyllelse? Redovisingsformer? Hur kan det l�ta n�r du bed�mer en elevprestation mot m�len? karinkarin

44. Hur samtalar du med eleverna om m�len f�r arbetet? Elevernas inflytande i val av metod, stoff, arbetss�tt och redovisningsform karinkarin

45. Exempel kvalitetsarbete i huvudprocessen, elevers l�rande och utveckling

46. Grundfr�gor systematiskt kvalitetsarbete P� vilket s�tt har v�r organisation blivit b�ttre p� att st�dja barns/elevers l�rande? Vad har vi som grupp l�rt? Vilka nya tankar har det lett till? Vilket nytt handlande har detta lett till?

47. Systematiskt arbete Kvalitet som resultat. Bak�tblickande Kvalitet i processen som skapar resultat Fram�tsyftande

48. Processen Systematiskt framtagen bild av processen �l�rande och utveckling� p� v�r skola? som kan analyseras mot en gemensam bild av hur denna process B�R se ut, utifr�n vetenskap och bepr�vad erfarenhet

49. V�ra kriterier p� goda f�ruts�ttningar f�r l�rande? Vilka �r de synliga bevisen f�r att vi skapar de f�ruts�ttningar f�r l�rande som vi enats om att vi vill ha?

50. V�ra kriterier P� vilket s�tt s�krar vi att elverna f�r m�jlighet att tr�na mot �mnets alla str�vansm�l? (Analys av v�ra lokala arbetsplaner) P� vilket s�tt vet eleverna m�let f�r undervisningen just nu? (Klassrumsobservationer)

51. V�ra kriterier P� vilket s�tt utg�r v�ra planeringar av undervisning och val av stoff utifr�n m�len? Kan vi svara p� fr�gan, mot vilket/vilka m�l g�r du denna planering? (Rektor beg�r p� ett systematiskt s�tt in exempel p� planering)

52. V�ra kriterier P� vilket s�tt f�r eleverna formativ bed�mning som st�der deras l�rande? (Klassrumsobservationer) P� vilket s�tt tas elevernas f�rkunskaper och erfarenheter till vara som utg�ngspunkt f�r l�randet? (Analys av undervisningsplanering och klassrumsobservationer)

53. V�ra kriterier P� vilket s�tt f�r l�rarna underlag f�r en likv�rdig summativ bed�mning? Kan vi svara p� fr�gan, mot vilket m�l �r denna fr�ga st�lld? (Rektor beg�r p� ett systematiskt s�tt in exempel p� skriftliga prov)

54. V�ra kriterier Hur ser balansen mellan eget arbete och kollektivt arbete ut? (Klassrumsobservationer) Etc Etc

55. Rektors ansvar Rektorn ansvarar f�r att en lokal arbetsplan uppr�ttas samt att skolans resultat f�ljs upp och utv�rderas i f�rh�llande till de nationella /riksgiltiga m�len och till m�len i skolplanen och den lokala arbetsplanen

56. �f�r genomf�randet av de fastst�llda m�len f�r utbildningen skall det finnas en arbetsplan�.

57. Ur �Tydlig och �ppen� Skolans huvudsakliga uppgift �r kunskapsuppdraget- att alla elever ges f�ruts�ttningar att n� de nationella m�len i alla �mnen D�remot kan utredningen p� goda grunder h�vda att kvalitetsgranskningen har brister

58. Kunskaper mot utveckling, eller?? �kade kunskaper viktig del av en elevs personliga utveckling och Personlig utveckling f�ruts�ttning f�r bra l�rande

59. Ur �Tydlig och �ppen� Utbildningsinspektionen ska prioritera granskaning som har betydelse f�r skolans kunskapsuppdrag. Det inneb�r att verksamhetens f�ruts�ttningar, genomf�rande och kunskapsresultat ska granskas

60. Ur �Tydlig och �ppen� �P� skolniv� ska rektors ansvarstagande granskas, t.ex. ansvaret f�r kvalitetsarbete, f�r att behov av �tg�rdsprogram utreds, utarbetas och f�ljs upp samt f�r likv�rdig betygs�ttning. L�rarnas ansvarstagande granskas huvudsakligen genom bed�mning av hur rektor tar sitt ansvar.�

61. Sammanfattning