Hälsan är inte jämnt fördelad

1. Hälsan är inte jämnt fördelad • Problem i u-länder: • Brist på utbildning • Brist på hygien • Undernäring • Brist på hälsovårdspersonal, sjukhus, ambulanser, läkemedel • Brist på rent vatten och sanitet • Spädbarns- och mödradödlighet • Infektionssjukdomar

2. Incidens och prevalens är centrala begrepp när man mäter ferekomsten av en viss sjukdom • Prevalens: fall under en viss tidpunkt/folkmängd under samma tidpunkt • Incidens: antal nya fall/folkmängd/år

5. Hur mäter man hälsa? • Dödlighet • Utnyttjande av hälsovårdstjänsterna • Folkpensionsanstaltens ersättningar • Medborgarna berättar själva om sitt hälsotillstånd i enkäter, intervjuer… • Befolkningsundersökningar

6. Sjukdomar som ger upphov till sjukpension: Mentala sjukdomar 49,4% Sjukdomar i stöd och rörelse organen 24,7% Hjärt och kärlsjukdomar 8,2% Sjukdomar i andningsorganen 2,4% Tumörer 2,3% Andra skador 4,7% M. Vanhala 2008

7. Sjukdomar som förorsakar dödsfall: • Kranskärlsjukdomar 24,6% • Cancersjukdomar 22,2% • Övriga blodkärlssjukdomar 16,8% • Sjukdomar i nervsystemet och sinnen 5,9% • Sjukdomar i matsmältningskanalen 5,2% • Demens 5,1% • Lungsjukdomar 5,0% • Olycksfall och våldsoffer 9,0% • Mauno Vanhala 2008

8. Folksjukdomar • Vilken sjukdom som helst som har en stor inverkan på befolkningens hälsa • Prevalensen är över 3% • Förbrukar mycket hälsoresurser • Är ofta orsaken till arbetsoförmögenhet och dödsfall

9. Folksjukdomar I Finland • Hjärt- och kärlsjukdomar • Cancersjukdomar • Mentala störningar • Sjukdomar I stöd- och rörelseorganen • Sjukdomar I andningsorganen

10. Många folksjukdomar kan förebyggas • Genom att påverka centrala riskfaktorer kan man på samhällsnivå förebygga folksjukdomar

11. North Karelia Project • På 1960-talet var dödligheten I hjärt- och kärlsjukdomar betydligt större i Finland än andra länder • I Östra Finlands län dog 700/100 000 män vs. 500/100 000 i övriga delar av landet • I projektet uppmuntrade man människor att förbättra matvanorna, öka fysisk aktivitet, minska rökning och få bukt med sitt blodtryck • Under två årtionden halverades dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar

12. Främja och förebygga Sid 28-36

13. Hälsans byggstenar • Arvsmassa • Levnadsvanor • Samhälle och hälsovård • De egna valen och slumpen

14. Hälsofrämjande arbete • Den process som gör det möjligt för människorna att genom att få kontroll över sina hälsodeterminanter (styrande faktorer)  förbättra sin hälsa  kunna leva ett aktivt och produktivt liv

15. Ottawa manifestet 1986WHOs strategier för främjande av hälsa 1. Att skapa en hälsoinriktad samhällspolitik. 2. Att skapa en hälsofrämjande miljö. 3. Att utveckla den hälsofrämjande verksamheten på lokal nivå. Att skapa organisationer som främjar hälsa. 4. Hälsoupplysning och hälsofostran för befolkningen att förbättra hälsokunskap. 5. Att utveckla hälsovårdsservicen.

16. 1. Att skapa en hälsoinriktad samhällspolitik • Att göra det hälsosamma valet till det enklaste valet • Att utveckla en sund samhällspolitik och • Att minska ojämlikheterna i samhället Åtgärder: - Lagstiftning ex.? - Ekonomiska åtgärder ex.? - Beskattning ex.? - Organisatoriska förändringar ex.?

17. 2. Att skapa en hälsofrämjande miljöer • Att skydda och bevara naturen och naturtillgångarna ex.? • Att göra omgivningen så hälsofrämjande som möjligt ex.?

18. 3. Att utveckla den hälsofrämjande verksamheten på lokal nivå • Att hjälpa människor till självhjälp • Att stärka gemenskap och delaktighet • Att stödja föreningsverksamhet  Att öka det sociala kapitalet

19. 4. Hälsoupplysning och hälsofostran för befolkningen • Hälsokunskap som läroämne • Hälsorådgivning • Hälsokampanjer Ökar kunskap och färdigheter och förändrar attityder

20. 5. Att utveckla hälsovårdsservicen Hälsovårdstjänsterna riktas mot nya målgrupper Ex • Hjälp, stöd och råd i sexuella frågor • Motionsgrupper för seniorer

21. Hälsovård Förebyggande hälsovård • Primärprevention Riktas mot friska människor. Ex vaccinering hälsorådgivning • Sekundärprevention Riktas mot personer som fått sjukdomssymptom för att förhinda att symptomen förvärras. Ex. screeningundersökningar Kurativ hälsovård och rehabilitering • Tertiärprevention Riktas mot människor som redan insjuknat för att förhinda att sjukdomen förvärras. Ex. vård och rehabilitering av patienter med kroniska sjukdomar

22. Nationella mål för hälsa Hälsa 2015 Barn. Att öka hälsa, välbefinnande och trygghet Ungdomar. Rökning minskas från > 30% till <15% bland 16-18åringarna. Alkohol och narkotikaförbrukning till 1990 års nivå Unga vuxna. Att minska dödsfall pga olycka eller våld med 1/3 från nivån år 1990 Äldre personer. Att förbättring av funktionsförmågan hos >75åringar fortsätter i samma takt som senaste 20 år Jämlikhet. Att skillnaden i dödlighet mellan könen, grupper med olika utbildning och olika yrkesgrupper minskar med 1/5

23. Hjärt- och kärlsjukdomar Sjukdomar som drabbar cirkulationsorganen hjärtat och/eller blodkärl (artärer och vener)

24. Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar • Genetiska faktorer • Bukfetma • Diabetes • Rökning / Riklig alkoholförbrukning • Saltintag > 5g/dag • Dålig kondition • Stress • Högt blodtryck > 140/90 mmHg • Kolesterol > 5mmol/l • LDL > 3mmol/l, HDL < 1mmol/l

25. Tips och råd för förebyggande • Ät mindre salt • Ät hälsosamt • Avhåll dig från överdrivet alkoholbruk • Motionera regelbundet • Behåll normal vikt • Rök inte • Om riskfaktorerna är många, är det viktigt att kontrollera blodtrycket, fettvärdena och vikten

26. Förhöjt blodtryck • Trycket I blodet är förhöjt • Orsakas av arvsmassan, övervikt, rökning, stress, mycket salt I maten m.m. • Ofta utan symptom. När blodtrycket är betydligt förhöjt kan man drabbas av huvudvärk, svindel, svaghet eller hjärtklappning • Obehandlad blodtryckssjukdom kan ge upphov till hjärt- och kärlsjukdomar

27. Utvecklingav ateroskleros • Fett i form av kolesterol fastnar i kärlväggen (åderförfettning) • Kärlväggen blir allt tjockare  hålrummet i artären blir mindre (arterosklerotiskt plack) • Kalcium inlagras i placket (åderförkalkning) • Blodflödet försämras • Om plackets yta skadas ökar risken för proppbildning

28. Diabetes Sid 75-76

29. Diabetes typ I • I Finland förekommer diabetes typ I mer än någon annanstans I världen • Incidensen har ökat under de senaste årtiondena • Orsaken är oklar • Produktionen av insulin minskar eller avtar helt I betacellerna I bukspottskörteln • Sockret kan inte då transporteras från blodet till cellerna

31. Diabetes typ I • Det leder till att cellerna svälter medan blodsockerhalten stiger • Socker kan detekteras I urinet • Man magrar, blir törstig och trött • Diabetes typ I behandlas med insulinmedicinering

32. Diabetes av typ 2 • Samma symptom som vid typ 1 diabetes • Kroppen kan inte utnyttja sig av det insulin som produceras (mer eller mindre än normalt) = Insulinresistens • Kallas även åldersdiabetes • Uppkommer småningom • Fasteglukosvärde > 7 mmol/l (normalt 4-6 mmol/l) • Prevalens ca 250 000 personer i Finland. Beräknad ökning med 70% på 10 år

33. Diabetes av typ 2 Orsak: - Genetisk/nedärvd -70% risk om vardera förälder har - 40% risk om ena föräldern har • Livsstil – sockerrik diet, övervikt • Stress / sömnbrist

34. Behandling Vård beroende på hur svår sjukdomen är : • Balanserad diet • Medicinering • Insulinintag • Målet med behandlingen är att diabetikern ska må bra och att följdsjukdomar ska förebyggas, livslängden förlängas och livskvaliteten bli bättre.

35. Följdsjukdomar • Diabetes ger upphov till en ämnesomsättningsrubbning som förkalkar blodkärlen • Risken att få kranskärlssjukdom 2–4 gånger så stor som för andra. • Diabetiker får inlagringar av det onda LDL-kolesterolet i kärlväggarna lättare än andra. • Ständigt förhöjt blodsocker kan ha skadlig påverkan på både artärer och kapillärer (de små blodkärlen). Ögon och njurar drabbas lättast av skador. Det kan leda till sämre syn och nedsatt njurfunktion. • Cirkulationsrubbningar och alltför högt blodsocker medför också nervpåverkan. Det kan bl.a. leda till fotskador och impotens. • Diabetes förkortar livet med 10 år

36. Om man diagnostiseras I tid och sköter om sin diabetes omsorgsfullt kan man lindra och rentav förhindra eventuella följdsjukdomar • En övervikt på tjugo kilogram ökar incidensen tiofalt under en uppföljningsperiod på tio år

37. Metabolt syndrom En anhopning av olika faktorer som ökar risken för diabetes och hjärt - och kärlsjukdomar: • Bukfetma. Midjemått: > 94 cm för män. > 88 cm för kvinnor • Minst två av följande: • Förhöjt blodtryck >130/85 • Förhöjt fasteglukosvärde > 6,1 mmol/l • Förhöjda fettsyror (triglycerider) fs-Trigly >1,70 • Lågt HDL-kolesterol < 1,2 mmol/l för kvinnor • < 1,0 mmol/l för män C. Ofta även: Gikt, sömnapne’, depression

38. Cancer

39. Benign och malign • Godartade (benigna) tumörer är inte cancer. De växer inte okontrollerat, förstör omkringliggande vävnad eller bildar metastaser • Cancer är elakartade (maligna) tumörer. • Cancerceller växer okontrollerat, de är resistenta mot signaler som kontrollerar celltillväxten • Cancerceller kan bilda metastaser – cancerceller från primärtumören förflyttar sig via blod- och/eller lymfkärl till andra delar av kroppen och bildar dottertumörer

40. Hur bildas cancerceller? • En cancercell bildas från en normal cell. • Ett antal skador uppkommer i cellens arvsmassa. =>Den del som styr celldelning skadas och cellen börjar föröka sig och utvidga sig okontrollerat. =>Celler samlas och en tumör bildas

41. Cancer • Okontrollerad celltillväxt som penetrerar omkringliggande vävnad • Kan sända dottersvulster (metastaser) via lymfan eller blodet

42. Cancer i Finland • Cancer är en folksjukdom i Finland. • 2010 upptäcktes 14913 nya fall hos män och 14542 nya fall hos kvinnor. • År 2010 i Finland dog 6143 män och 5542 kvinnor. • Män drabbas oftare av lungcancer vilket är en svårbotlig cancer. • Varje år konstateras även 150 tumörer hos barn och unga. (Bara 1% av alla fall)

43. Våra vanligaste cancerformer 2002 Män: - prostatacancer - lungcancer - tarmcancer - lymf-&blodcancer(lymfom, leukemi) Kvinnor: - bröstcancer - lymf-&blodcancer(lymfom, leukemi) - livmodercancer Barn - leukemi

44. CANCER I VÄRLDEN • I Nordeuropa och USA dominerar hudcancer, prostatacancer, lungcancer och bröstcancer. • I Japan är magsäckscancer som är en mycket vanlig cancerform. • I utvecklingsländer är cancerformer ovanlig vilket kan bero på låg medellivslängd och dålig sjukvård vilket gör att man inte vet om man har cancer.

45. Cancer hos barn • Den största gruppen av cancersjukdomar hos barn utgörs av blodcancer • Hos barn som lider av leukemi har de vita blodkropparna i benmärgen förändrats och blivit elakartade. • Symptom: trötthet, feber, smärtor i skelettet och blödningar. • Ganska ovanlig. 30-50 nya fall per år. • Man kan numera bota 80 % av leukemi.

46. Bröstcancer Symptom: • Knölar • inflammation • Formförändring • Ovanlig före 40-års ålder • En av de vanligaste formerna hos kvinnor • 1/ 125 insjuknade är män • Ärftlig

47. Malignt melanom Malignt melanom – den farligaste sorten av hudcancer Orsak: • Solbad utan solkräm och regelbundna solariebesök är vanliga orsaker till hudcancer Symptom • Sår som inte läker • svullnader • rodnader • Exem • födelsemärke som blöder • Ju tidigare man uppsöker läkare och får behandling, desto större chans är det att man slipper sjukdomen.

49. Risker i omgivningen • Carcinogener: tobak, alkohol, asbest, bränd grillmat, vissa läkemedel (estrogen)... • Strålning: jordens joniserande strålning, ultraviolett, röntgen... • Virus: hiv, human papillom (hpv), B-hepatit...

50. Hur förebygga ??? • Ät mångsidigt och hälsosamt • Motionera minst ½h/ dag • Undvik stora mängder av UV-strålning • Rök inte och andvänd alkohol med måtta.