1 / 37

Mänsklig försörjning

Mänsklig försörjning. Hur klarar/klarade man försörjningen inom ett icke-industriellt samhälle?. Grundformerna för mänsklig anpassning (till sin miljö) 1. Jakt/samling: Insamling av vilda växter, jakt och fiske. 2. Trädgårdsbruk (subsistens jordbruk, extensivt jordbruk):

rimona
Télécharger la présentation

Mänsklig försörjning

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Mänskligförsörjning Hur klarar/klarade man försörjningen inom ett icke-industriellt samhälle?

  2. Grundformerna för mänsklig anpassning (till sin miljö) 1. Jakt/samling: Insamling av vilda växter, jakt och fiske. 2. Trädgårdsbruk (subsistens jordbruk, extensivt jordbruk): Enkel form för jordbruk där man producerar mat vid hjälp av domesticerade plantor och djur. Man använder mindre jordstycken extensivt med enkla redskap. Man odlar med bibehållen biodiversitet. Ofta i kombination med svedjebruk. 3. Pastoralism/boskapsskötsel Försörjningssätt baserat på boskapsskötsel dvs. domesticerade djur där man använder naturliga beten och lever på produkterna från djuren - mjölk, ost, kött, blod, skinn etc. båda för egen försörjning och som bytesprodukt. Ofta i kombination med nomadism (flyttningar mellan betesmarker). 4. Intensivt jordbruk: Jordbruk där man använder dragdjur (eller traktorer), plogar och ofta bevattningssystem. Jorden (och djuren) används intensivt och producerar större skördar per ytenhet (och mera per djur) än vid trädgårdsbruk men med större insats av energi (arbetskraft av djur och människor eller energikällor såsom fosilla bränslen och gödselmedel mm). Monokulturer och förlust av iodiversitet (Intensivt jordbruk är en förrutsättning för en industriellt utveckling) (5. Industri)

  3. I kursen ges en orientering om hur människor i skilda kulturer, ekosystem och tidsepoker utan att använda sig av industriell teknologi har utvecklat strategier för att livnära sig på olika typer av naturresurser. Detta inbegriper diskussion av olika försörjningsstrategier och deras kulturella, ekologiska och historiska sammanhang. • I dag: Odling från trädgårdsbrukare till det intensiva (icke industriella jordbruket)

  4. Exempel/casestudies • Trädgårdsbrukare/svedjebrukare • Hanunóo, Filpinerna – metoden (Conklin) • Tsembaga Maring - tid och energi (Rapaport) • (Trobrianderna – ett mera complext trädgårdsbruk (Malinowski) • Övergången till intensivt bruk • Småbrukare i Himalaya (Gooch)

  5. Kurslitteratur För föreläsningen i dag: • 1. Bates, D.G. 2004. Human Adaptive Strategies: Ecology, Culture and Politics. Allyn & Bacon. (Går även bra med annan upplaga.) • Kap. 4 och 6 - försörjningsstrategier • 2. Redman, C.L. 1999. Human Impact on Ancient Environments. Tucson: University of Arizona Press. kap. 5 - det historiska perspektivet

  6. Jägare/samlare lever helt i den (vilda) naturen Samlar sin mat Odlare delar upp sin miljö i 1.Produktionslandskap/ kontrollerade av människan 2. Vild natur Producerar sin mat • Får uttryck som ”nyttoväxter” och ”ogräs” Försörjning som en kulturell/ekologisk anpassning

  7. Icke-industriella odlare/jordbrukare

  8. What is agroecology? • “Agroecology is a scientific discipline that uses ecological theory to study, design, manage and evaluate agricultural systems that are productive but also resource conserving. • Agroecological research considers interactions of all important biophysical, technical and socioeconomic components of farming systems and regards these systems as the fundamental units of study, where mineral cycles, energy transformations, biological processes and socioeconomic relationships are analyzed as a whole in an interdisciplinary fashion”. (http://www.cnr.berkeley.edu/~agroeco3/what_is_agroecology.html)

  9. “To put agroecological technologies into practice requires technological innovations, agriculture policy changes, socio-economic changes, but mostly a deeper understanding of the complex long-term interactions among resources, people and their environment. To attain this understanding agriculture must be conceived of as an ecological system as well as a human dominated socio-economic system.A new interdisciplinary framework to integrate the biophysical sciences, ecology and other social sciences is indispensable.” Dr. Stephen R. Gliessman http://www.agroecology.org

  10. Traditional Agroecosystems: • “Do not depend on purchased inputs. • Make use of locally available and renewable resources. • Emphasize nutrient recycling. • Are beneficial for both on- and off-farm environments. • Are adapted to local conditions. • Take full advantage of microenvironments. • Maximize yield while sustaining productive capacity. • Maintain spatial and temporal diversity and continuity use production to meet local needs first. • Rely on and conserve local genetic diversity. • Rely on and conserve indigenous knowledge and culture” (Stephen R. Gliessman: www.agroecology.org/Principles_Trad.html

  11. Spannmålsodling är grunden för komplexa samhällsformer och framväxten av det vi kalla civilisationer. Vi kommer att återgå till det Men först det ”enkla” jordbruket främst för självförsörjning

  12. Trädgårdsbrukare • Självförsörjande, subsistensjordbruk • Det som främst är beroende av lokala resurser • man odlar små jordlotter med enkla redskap med mänsklig muskelkraft som energikälla • Man försörjer främst det egna hushållet med föda med ett mindre överskott för byteshandel eller för ceremoniella ändamål

  13. Men det finns inget överskott till att försörja en stadsbefolkning och därmed en stat med en överhet • Det kommer först med det intensiva jordbruket • Försörjningssättet har för det mesta kombinerats med jakt eller fiska och någon form för samling av vilda växter

  14. Det viktigaste för försörjningen har varit odlingarna • - ofta med djurhållning (ex höns, grisar) • Odlingarna är av trädgårdstyp dvs man odlar olika grödor inom samma jordlott – inte monokulturer som med det intensiva jordbruket.

  15. Trädgårdsbruk finns ofta i kombination med svedjebruk • Svedjebruket är en extensiv odlingsform kallas också skogsträda • Man hugger ned växtligheten, träd och buskar sedan svedjar man området och planterar i asken • Ett par års odling omväxlande med långa trädesperioder • Den var tidigare vanlig också i Europa men används nu främst i tropiska områden

  16. Exempel på svedjebrukare

  17. Kombination av intensivt och extensivt • Man behöver ett mycket stort område • Medan man hela tiden använder ett litet område intensivt finns det övriga området i olika stadier mellan det odlade och den vilda naturen (ex fruktbärande träd) • Man har funnit att ca 5% av ett område är i intensivt bruk i ett välfungerande system

  18. Population • Kräver en låg befolkningstäthet för att fungera så ett tillräckligt stort område ligger i träde och skogen får växa upp igen • Maximum 50 personer km2

  19. Mycket eko-vänlig • Man odlar MED naturen och inte mot den • Använder blandkultur eller polykultur • Spridar sina risker • Försöker att hälla kvar något av den naturliga miljöns biodiversitet med båda fruktbärande träd och buskar och fleråriga och ettåriga växter där jorden aldrig lämnas naken • Biodiversitet ger stabilitet med resistens mot sjukdomar och insektangrepp

  20. Man odlar också på sätt som hindrar jorderosion och håller kvar fuktigheten • - lämnar aldrig jorden naken • Ökar bördigheten – planterar baljväxter som fixar kväve tillsammans med andra växter

  21. Rotfrukter • I tropikerna odlar man främst olika former för rotfrukter som jams, maniok, taro och sötpotatis. • Kan försörja lokalsamhällen men inte bygga stora civilisationer • Överst jams • Nederst taro

  22. Kvinnor odlar/producerar Trädgårdsskötsel/ svedjebruk är i hög grad en kvinnornas odlingsform

  23. Conklin har studerat svedjebruk hos Hanunóo, Filpinerna Svedjebrukare är avhängiga av lokala miljöförhållanden som sätter gränsen för populationen. • Hanunóo have population densities that vary from 25 to 35 inhab/km2 in forested areas and 5 inhab/km2 on rough terrain.

  24. MINDORO ISLAND, Filipinarne

  25. Man planterar dels majs och ris men tillsammans med dem också andra grödor bl. a. baljväxter som är kvävefixerande. • Monokulturer finns inte och Conklin fann upp till 40 olika grödor som växte samtidigt i en svedja. • En informant ritade en karta med en ideal svedja och den hade 48 huvudsorter av växter och mera än 250 specifika plant typar under växtperioden. • Conclin fann också att de hade mycket bra jorddefinitioner och kunde definiera ti huvudtyper och 30 undertyper på jord. • De hade också bra check på sådant som erosion och hur det skulle undvikas.

  26. De får 25-40 gånger så mycket ris som vad de har sådd

  27. “In the past (and even in some instances today) shifting cultivators were the primary recipients of blame for the deforestation of the tropics. Attempts were made to stop them by governments and international organizations, who perceived them as wantonly destroying the natural resources of nations. • Recent studies have shown that much of the blame was misdirected. • Rather than wantonly destroying the forest after a clearing has been used for cropping, many shifting cultivators actively reestablish the forest. Shifting cultivation is a complex agricultural system that is well-adapted, under certain conditions, to the environmental limitations of the tropics. • It is not primitive nor necessarily destructive. It requires in-depth knowledge of the tropical environment and a high degree of managerial skill to succeed.” • (from FAO)

  28. Biodiversity • “The number of different plant species within one field can be counted by the dozen. For example : there are 50 different sorts of plants on a Kenyahswidden plot in Sarawak, at least 40 on a Ngbakaswidden in Central Africa ; the Hanunóo in the Philippines grow 413 different plants (species and cultivars) on their swiddens. The number of different cultivars for each species used by any single ethnic group is also impressive : the same Hanunóo grow 92 varieties of mountain rice ; the New Guinea Yafar grow 20 clones of taro, 30 of banana trees and 24 varieties of sugar cane, while the Wayãpi in French Guiana grow 32 clones of manioc, 11 of banana and 12 of yam”. http://lucy.ukc.ac.uk/Sonja/RF/Ukpr/Report13.htm

  29. TsembagaMaring på New Guinea

  30. Ett av de tidigaste exemplen på jordbruk • Ett av de ställen i världen där utvecklingen av jordbruk var tidig och primär. dvs. att den uppstod spontant där på platsen - inte kom med spridning från något annat område. • Här uppstod ett jordbruk utan sädessorter • m. dels rodfrukter och dels frukt och andra produkter från träd för ca 7.000 år sedan (kanske längre) • Kombinerades sedan med grisar för protein

  31. Roy Rappaport

  32. TsembagaMaring

  33. Befolkning ca 200 • Tsembaga Maring planterade ca 20 ha om året medan ca 425 ha av deras skogsbeväxta område hade varit använt som trädgårdsland • Det fanns också ytterligare områden som kunde användes som trädgård • Dvs det fanns outnyttjat bärkraftskapacitet

  34. Energi/arbete • Använder drygt 9 timmer i veckan i snitt för varje arbetsför vuxen på odlingarna • Och ytterligare ca 6 timmer på övriga göromål runt försörjningen • (matlagning mm)

  35. Energi (output/input) Icke-industriella Industriellt jordbruk Tsambaga får ut ca 17 gånger mera energi från sina trädgårdar än vad de använde på dem i form av arbete • för några svedjebrukare i Kongo har man funnit 65 gångar • För !Kung San 7,8 gångar • för modern veteodling i England 3.35 • För mjölkproduktion i England 0.37

  36. Samhällsorganisation • Ofta kontrollerar en grupp ett större område tillsammans - men det enkla hushållet har ensamrätt till sina egna odlingar • Hushållet är således basen i samfundsorganisationen • genom släktskap ingår de enskilda hushållen i gemenskapen och rätten till jorden • Trådgårdsbruk skapar en semi-bofast befolkning och större befolkningstäthet • Dvs. ett mera sammansatt system än jägare/samlare (investerar tid och energi i byggnader och odlingar)

  37. Försörjningssättet kräver mera politisk ledarskap än hos jägare/samlare • Så det uppstår hövdingar med mera makt än gemena man eller kvinna • såkallade bigmen (hövdingar) • Men det skapar också mera konflikt och krig mellan grupper

More Related